Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
SVENSK LÄRÅEETIDNINÖ,
Nr 44
ord.
De arbetslösa lärarna.
Det finns en grupp folkskollärare, som det varit relativt tyst om nu en tid. Jag menar de arbetslösa. För att ingen skall tro, att de ^inkommit av svalt eller tagit slut på något mera sympatiskt satt, vill jag meddela, att de ännu leva sitt bekymmersamma liv. -Samtidigt vill jag komma med ett par erinringar och ett förslag, som kanske vore värt att ta upp till diskussion och förverkligande.
Allra först vill jag .framhålla, att det, att en folkskollärare går utan plats, ingalunda .far tagas som något bevis på att nan ar sämre utrustad eller mindre arbetsduglig an sina lyckligare lottade yrkesbröder. * Många gå utan tjänst och inkomster, därför att de ha sämre förbindelser an andra och därför, att de haft otur. Det ar allmänt bekant, att många icke ordinarie tjänster aldrig annonseras utan helt enkelt tillsättas med någon, som, .finns till hands, eller med någon, som ar sa väl underrättad, att han kan passa på tillfället. Detta gäller i stor utsträckning även om vakansvikariat. När sedan den ordinarie tjänsten le-digförklaras, står det ibland i annonsen: »Kompetent vikarie finnes.» Det betyder ofta, att vikarien om möjligt skall uppföras på förslag, och att han har alla utsikter att bli vald - kanhända just därför att han ’fick vakansvikariatet. Det vore önskvärt, inte minst i folkets och skolbarnens intresse, att alla vakansvikariat ordentligt annonserades, och att de besattes med den, som kunde anses vara mest duglig. Jag har velat .framhålla detta om platstillsättningen i förbigående. Vad jag egentligen vill betona i detta sammanhang ar, att de platslösa varken på grund av mindre begåvning eller dåligt uppförande ha någon skuld i, att de blivit skjutna åt sidan. De ha även de avlagt sin examen, och de ha en gång i tiden tenterat in på seminariet under hård konkurrens.
En ung människas tid ar dyrbar. Den bör användas på bästa möjliga sätt till individens och samhällets nytta. Vi platslösa, ty jag hor också dit, behöva ej gå arbetslösa i egentlig mening. Ingenting ar lämpligare, an att vi arbeta på vår fortbildning. Vi kunna ju studera på egen hand och -for att .förbättra betyget begära efterprövning. Men sa bra självstudier an äro, ha de dock sin begränsning. Alla ämnen lämpa sig ej att studera på detta sätt. Dessutom kräva självstudier, om de skola bli effektiva, ett högst ansenligt mått av energi och ett gott humor. Och det sista, som inte ar minst viktigt, mister den platslösa ofta av lätt förklarliga skal. Därför skulle det vara bra, om vi också ’finge andra möjligheter att fördjupa vara kunskaper under den tid, vi ej kunna få anställning i vårt yrke.
Vi skola en gång tjäna samhället som lärare. Vad vore då rimligare an att samhället, som ju måste antagas vara intresserat av våra vidare studier, också toge ett krafttag ’for att underlätta dem? Jag tror inte, att varken medel eller möjligheter saknas. Varför skulle det ej kunna anordnas fortbildningskurser .for arbetslösa folkskollärare? Vi äro åtminstone tillräckligt många. Lokaler finnas i seminarierna, och lärarkrafter skulle det nog ej vara omöjligt att uppbringa även under terminerna. Kurserna kunde ju bland annat avse att bibringa kompetens för behörighet att undervisa i yrkesbestämda fortsättningsskolor. En annan sak, som man av många skal kunde tanka på. vore undervisning i främmande sprak. Kurserna kunde börja en bit in på terminen för att ej kollidera med platstillsättningen vid terminens början. En viktig sak vore naturligtvis att kurserna bleve billiga.
Vi, som gå utan anställning, äro berövade var .främsta förmån, den att genom arbete vinna medel för vart uppehälle. Det vore därför kanske bara en gärd av enkel rättvisa, att vi finge hjälp i vår svåra belägenhet. Vi behöva också sa väl ett bevis på att vi trots allt ej äro totalt .förgätna. Karl E. Andersson.
ADYOKATEN GUNJSTAR HOLMÉN
Ledamot av Sveriges Advokatsamfund. Juridisk rådgivare åt S. A. F:s upplysnings- och rättshjälpsbyrå.
Kontor Kungsgatan 17, III, Stockholm.
Tel. Växel: 13750, 13755. Tel.-gr.-adr. Gun.
Juridiska uppdrag av alla slag.
Behöver Ni Skolbänkar?
Skriv eller ring då till
Tranas Snickerifabrik
Tranas (tel. 163).
Specialfabrik för skolmöbler.
Störst i Sverige. Årstillverkning; 6,000 bänkar.
Ny illustrerad katalog
med ny$ moderna bänkmodeller m. m. Katalogen erhålles gratis och franko.
Hyvelbänkar för skolslöjd
tillverkas även.
5 storlekar. Tår specialbänk. Billigt
555. A. B. O. D. Säkerligen intet fel. Om ordföranden genom muntlig tillsägelse eller klubbslag tillkännager, att sammanträdet avslutats, kan ju tillmätas ungefär samma betydelse.
556. E. J. A. Trots den anmärkningsvärda formuleringen ha vi den uppfattningen, att endast lönen enligt allmänna löneförfatt-ninge-n a\ses i det kungl, brevet. Riksdagen har ej givit k. m:t befogenhet att fatta dylika beslut angående dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring. Dyrtidstillägget bör sålunda enligt vår mening minskas som vid ledighet av annan anledning an sjukdom, och avlöningsförbättring utgår icke alls.
557. Toni. Ni har icke rätt att utan medgivande av skolrådet lämna tjänsten före utgången av vårterminen 1930. Vill Ni erhålla tjänstledighet eller avsked får Ni underhandla därom med skolrådet. Då vikarie har lika stor lon som extra ordinarie, blir det ingen lön över för Eder, ifall Ni erhåller tjänstledighet. Ni har rätt till den pension, som motsvarar de av Eder erlagda avgifterna. Beloppet blir sa ringa, att det knappast lönar sig att söka utfå det.
558. Spörjande. Skolrådets ordförande skall underrätta den i tjänsten äldste läraren, då \al av representant skall ske.
559. A. M. K. S. 1) Ja. 2) Under tjänstledighet för sjukdom utgör avlöningsförbättringen två tredjedelar av det eljest utgåendet beloppet. 3) Hälften av årsbeloppet, som ar olika på olika orter. Se den i nr 30 av Sv. Ltg införda författningen.
260. Tvistigt fall. Sa vitt vi kunna finna, har Ni frivilligt undertecknat förbindelsen, och den torde då vara gällande mot Eder. Emellertid kan Ni ju vägra att avgå och hos domkapitlet överklaga beslut om att skilja Eder från befattningen, sa blir innebörden av den besynnerliga förbindelsen prövad.
261. Oviss 1929. Skolrådet skall helt avlöna vikarien och göra författningsenliga avdrag å Edra löneförmåner. Av den kontanta
Kristen tros- och livsåskådning
Sammanfattning för folkskolan
Av komminister Sigfrid Estborn och överlärare David Estborn.
Pris 40 öre-
Anvisningar
för läraren till samma bok.
Pris 65 öre.
Särskilt prisvärt synes mig vara: att lärostoffet, som skall av barnen inläras, begränsats till bibelord och psalmverser samt vissa kärnord ur Luthers lilla katekes; att urvalet av bibelord och psalmverser samt Lutherord i allmänhet gjorts såväl med klar blick för innehållets verklighetsvärde som med pedagogisk takt ocb urskiljning; samt slutligen att hänvisningar flitigt gjorts till var kyrkas evangeliebok med- dess böner m. m.
Folkskoleinspektör Patrik Holmvall.
Lindblads Förlag, Uppsala.
lönen skall Ni avstå 6,19335 kr. för dag under lästid. Angående beräkningen av dyrtidstill-lägget se våra tabeller i nr 42 !
262. Nytta och nöje. Tillskriv Svenska turistföreningen, Stockholm.
263. Gerd. Ar hon i laga ordning entledigad, har varken kommunen eller staten skyldighet att utbetala lon till henne.
264. Ramus. Vi hålla för troligt, att skolrådet kan besluta, att gossen skall äga bevista skolan, och att läraren icke kan vägra mottaga och undervisa honom. 2) Närmast äro vi böjda för att antaga, att skolrådet därvid överskridit sin befogenhet, men det finns varken bestämmelser eller prejudikat att åberopa.
265. M. Då \i ej känna annonsens bokstavliga lydelse, kunna vi ej närmare yttra oss om saken. Vi betvivla dock att Ni blivit på sådant sätt anställd som lärare vid fortsättningsskola, att skolrådet skulle vara förhind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
