Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRAEETIDNING.
885
David Nöjd 50 ar.
Den 4 november ryckte överläraren vid Engelbrekts folkskola i Stockholm David Nöjd upp i femtioåringarnas led. Han kunde då blicka tillbaka på en lång och hedrande lärargärning, under vilken de fem senaste och antagligen inte minst ansträngande aren ägnats åt ledningen av en av huvudstadens större folkskolor. Eedan under sin tjänstgöring som klasslärare intresserade han sig först och främst för praktiska undervisningsproblem. Han tjänstgjorde under många ar som lärare i metallslöjd och fick under denna tid likaväl som vid klassarbetet och under de ar han undervisade i fysik i högre folkskolan för teknisk undervisning tillfälle att vinna sina överordnades förtroende och kamraters beundran och vänskap. Överlärare Nöjd ar en praktisk man av det gedigna slaget. Förmodligen började han hantera verktyg innan han kunde läsa i bok. Men han har inte stannat bara vid vanlig händighet. De som känna honom närmare ha fått tillfälle att beundra hans konstnärliga anlag och veta, att han likaväl som brodern, skulptören Herman Neujd, skulle gått långt på en liknande bana som dennes, om han valt just en sådan. Men lärarens kall fångade tidigt han intresse, och han ar ej mannen, som ser sig tillbaka, då han lagt sin hand till plogen. Folkskolan behöver många män med hans läggning. Hans praktiska duglighet har också tagits i anspråk för värv, som ligga utanför den trängre ramen för hans verksamhet. Han tillhörde under många ar biblioteksstyrelsen i Stockholms folkskollärarsällskap, tillhör sedan mer an ett decennium styrelsen för Svenska skolmuseet, vars sekreterare han ar, och har dessutom inom Engelbrekts församling fått tillfälle att som medlem av skolrådet och styrelserna för skollovskolonier och arbetsstugor på ett verksamt sätt främja skolans och barnens intressen. Lagg därtill, att han under hela sin tjänstgöring som överlärare stått mitt uppe i ett omfattande nybyggnads- och
moderniseringsarbete inom sin skola och därvid kunnat sätta sin personliga prägel på en mängd av de tusen detaljer, av vilka trevnaden for små och stora inom en skola i sa hög grad beror, och man får en god föreställning om vad det betytt, att rätte mannen här kommit på rätta platsen.
Och därför, David Nöjd, honnör för dig som lärare, skolledare, vän, trygg östgöte och femtioåring! Var stolt över din härkomst från krigare och även släktskap med smålänningar! Dina vänner veta, att du även i fortsättningen skall val förvalta ditt arv.
Frans Lindvall.
"Skidfrämjandet" gynnar skolan.
Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige eller Skidfrämjandet, som föreningen kort och gott kallas, hade sitt årsmöte å Grand hotell i Stockholm den 26 okt, och står nn inför sitt 38: e arbetsår, som av de uppgjorda planerna att döma kommer att bli ledningen ett drygt men säkert rikt och givande ar.
Skidfrämjandet ar en förening, som ar värd lärarkårens bistånd och intresse i högre grad an vanliga understödsbe-hövande välgörenhetsföreningar, som titt och tätt vädja till pedagogers varma hjärtan. Den har nämligen med åren mer och mer blivit en sammanslutning, som dels direkt deltar i vårt arbete för ungdomens fysiska fostran, dels indirekt på många olika sätt stöder oss däruti. Redan nu kan man säga, att största delen av dess arbete faller inom skolans område.
Den mäktiga sammanslutningen på i runt tal 12,000 medlemmar kommer framdeles, efterhand som tävlingsidrotten för vuxna successivt kan avvecklas, att ha som huvuduppgift att göra skidlöpningen till var mans och kvinnas nyttiga nöje, där snöförhållandena överhuvudtaget möjliggöra detta. Man kommer att arbeta för saken främst genom att anordna skidtävlingar för skolungdomen, märkesprov för alla åldrar, skid-kurser för lärarkåren och för ungdomsledare samt genom att driva propaganda för utflykter och fjällfärder på skidor.
Instundande vinter beräknar man exempelvis hålla elva större skidkurser, varav tre för lärarkåren, en för militärer och de övriga for ungdomsledare och andra intresserade. Förutom dessa allmänna för deltagare från hela landet har man planer på att anordna lokala för deltagare från vissa distrikt i Värmland, Dalarne, Jämtland, Ångermanland och Norrbotten.
I samarbete med Svenska Turistföreningen ämnar vidare Skidfrämjandet även under påsklovet 1930 som förr anordna fjällfärder för skolungdomen till Abisko och Jämtland samt ställa erfarna
ledare till Turistföreningens förfogande för dess fjällfärder på skidor for äldre.
Av Skidfrämjandets storstilade skapelser för friluftsliv och idrott måste i detta sammanhang särskilt Fiskartorpet utanför Stockholm framhållas. I ännu större utsträckning an någonsin tidigare vill man under det kommande året där mottaga huvudstadens ungdom och idrottsmän, och man hoppas att sa småningom göra anläggningen till stockholmarnas vallfärdsplats, som Holmenkollen ar det för osloborna. Kvalificerade skidinstruktörer komma att stå de besökande av olika åldrar till tjänst för att bereda dem största möjliga utbyte av besöket.
Skidfrämjandets årsbok »På skidor», ett digert och vanligen välredigerat verk på omkring 400 sidor och i en upplaga på 20,000 ex., utdelas gratis till medlemmar och avser att vara full valuta för årsavgiften.
Det nya programmet kräver mera arbete och mera pengar an förr. Man måste därför anskaffa flera medlemmar och ämnar för ändamålet utge en propagandaskrift om föreningens verksamhet, mal och syften. Man hoppas livligt på bistånd från skolans män och kvinnor, som man ju genom sitt arbete direkt och indirekt gynnar.
Edvin Wide.
Kyrkomötets retråttlinje i katekesfrågan.
Kyrkomötets första tillfälliga utskotts betänkande i katekesfrågan hade följande lydelse:
Utskottet, som livligt behjärtar den i motionens motivering sa starkt framträdande önskan, att Luthers lilla katekes må komma till sin fulla rätt vid kristendomsundervisningen i folkskolan, utgår från den förutsättningen, att kyrkomötet allt fortfarande liksom åren 1920 och 1925 vill betona det egenartat höga värde, katekesen äger både som religiös urkund och kristlig barnalära; Om utskottet ändock icke anser sig kunna tillstyrka kyrkomötet att bifalla motionens yrkande, sa beror detta därpå, att utskottet trott sig finna vägar, vilka visserligen icke sammanfalla med den av motionärerna angivna, men i stället synas bättre ägnade att främja ett av sakliga och pedagogiska synpunkter betingat utnyttjande av Luthers lilla katekes till kristendomsundervisningens fromma.
För detta sitt tillvägagångssätt anser sig utskottet finna stöd i det uttalande, som i maj detta ar gjorts av de samlade biskoparna, -vilka önskat att »föreskrift måtte meddelas, att vid undervisningen i folkskolan uti tros- och sedelära lärobok skall användas, som i stadgad ordning blivit godtagen till användning och att vid sagda undervisning och även vid den tidigare kristendomsundervisningen Luthers lilla katekes må kunna användas».
Utskottet, som fasthåller den värdefulla grundtanke i 1919 års undervisningsplan, som ligger i kristendomsundervisningens koncentration på det bibliska stoffet, finner dock i denna plan särskilt tvenne av motionärerna berörda moment med negativ inställning mot Luthers lilla katekes, vilka icke äro betingade av denna grundtanke och vilka både ur saklig och pedagogisk synpunkt måste framkalla kritik och mana till åtgärder för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
