Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89*
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 45
rande avgivna förklaringarna innehölle, särskilt vad beträffade det av klaganden för tjänsten avlagda provet, funne domkapitlet lagligt att med ogillande av besvären fastställa förslaget och det därpå grundade valet.
Klaganden Johansson yrkade i sina besvär, att det klandrade förslaget och det därpå grundade valet måtte upphävas samt ärendet återförvisas till skolrådet för lagenlig ny behandling och klaganden därvid erhålla förslagsrum med uteslutande av den minst meriterade medsökanden, Sjöstedt.
Davidsson och Bergman anförde i sina besvär hos domkapitlet: Alla valsedlar, som avlämnats, hade varit av samma färg och storlek samt hade lagts i en och samma valurna, varför kyrkostämmans ordförande omöjligen kunnat avgöra, om en väljare röstat på en lärare och en lärarinna eller om båda de valsedlar, väljaren lämnat, upptagit namnet på antingen den önskade läraren eller lärarinnan. Då valet enligt klagandenas förmenande ej skett i laga ordning, yrkades, att domkapitlet måtte upphäva detsamma och förordna om nytt val.
Genom överklagade utslaget rörande valen av folkskollärare och småskollärarinna utlät sig domkapitlet: Domkapitlet funne visserligen den av klagandena anmärkta åtgärden att för röstsedlarna för två val använda gemensam valurna olämplig, men då det icke visats, att några felaktigheter, som kunnat inverka på valens utgång, förekommit vid valen, utan den vid valförrättningen verkställda kontrollen angåve motsatsen, prövade domkapitlet lagligt att med ogillande av besvären fastställa de verkställda valen.
I besvären fullföljde Davidsson och Bergman sin hos domkapitlet förda talan.
Vad angår de av Davidsson och Bergnian över valet till ifrågavarande småskollärarinnebefattning anförda besvären, sa enär upplyst blivit, att vid valet sa tillgått, att röstsedlar, avseende berörda befattning, och röstsedlar, som gällt en annan lärarbefattning, f att tillsammans nedläggas i en och samma valurna, samt på grund härav säkerhet om valresultatets riktighet icke kan anses vara för handen, prövade k. m: t den 11 okt. 1929 skäligt att med ändring av domkapitlets härutinnan överklagade utslag upphäva nämnda val och visa målet i denna del åter till kyrkostämman för anställande av nytt, laglikmätigt val.
Vidkommande malet i övrigt, sa enär klaganden Johansson måste med hänsyn till såväl erhållna examensbetyg som under föregående tjänstgöring förvärvad erfarenhet anses förtjänt att framför Lundh, Sjöstedt och I. E. Johansson uppföras på förslaget till folkskollärarbefattningen fann k. m: t skäligt att, med ändring av domkapitlets ovan förstnämnda utslag, upphäva det för tillsättande av samma befattning upprättade förslaget och det därpå grundade valet samt med iakttagande av den genom det därutinnan icke överklagade förslaget bestämda ordningen mellan Lundh, Sjöstedt och I. E. Johansson förordna, att å förslaget skola uppföras klaganden Johansson, Lundh och Sjöstedt i nu nämnd ordning, ävensom i följd härav visa målet jämväl i denna del åter till kyrkostämman för anställande bland de sålunda å förslaget uppförda sökandena av nytt val till innehavare av befattningen, vid vilken utgång av målet i frå-
ga om klaganden Johanssons besvär k. m: t finner Davidssons och Bergmans besvär, i vad desamma avse valet av folkskollärare, icke föranleda något k. m: ts vidare yttrande.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande av särskild ingång till tjänstebostäder vid följande skolor må anstå tills vidare intill nedan angivna tidpunkter, nämligen vid Brunabo skola i Karl Gustavs skoldistrikt, Grimmareds församlings småskola och Kungsäters församlings skola till den l augusti 1930, vid Årtebäcks skola i Förlösa skoldistrikt till början av höstterminen 1930, vid Fängebo och Brårums * folkskolor samt Kymneviks mindre folkskola i Ringarums skoldistrikt till utgången av ar
1930, i skolhuset vid Madesjö kyrka i Madesjö skoldistrikt till den 15 augusti
1931, ävensom vid Björshults mindre folkskola i Gunnarps skoldistrikt samt Öllövs och Engelsbäcks småskolor i Grevie skoldistrikt till utgången av ar 1931 samt vid mindre folkskolorna i Anutkaski, Sudok, Mörtberg, Pieski, Puottaure, Purkejaur, Kitajaur, Kås-kats, Randejaur, Storbackstjärn och Kåikul samt vid folkskolorna i Kåbdalis, Vaikejaur och Vuollerim i Jokkmokks skoldistrikt må anstå tills vidare intill utgången av ar 1932.
Statsbidrag av nåd. Hos k. m: t hade skolrådet i Grolanda församling anfört besvär över länsstyrelsens i Mariestad den 8 maj 1926 meddelade resolution i fråga om statsbidrag för en folkskollärare,,
Genom beslut den 20 november 1918 föreskrev domkapitlet i Skara, att skolorna i Grolanda församling skulle före läsårets början 1921 hava inrättats enligt Litt. B i då gällande normalplan, skolrådet dock obetaget att till samma tid, där omständigheterna sådant påkallade, införa formen Litt. B 2.
Sedan församlingen hos domkapitlet anhållit, att domkapitlet måtte med frångående av ovannämnda beslut tillåta församlingen att fortfarande bibehålla skolformen Litt. C, eller, om detta ej kunde beviljas, att uppskov i ytterligare några ar med det genom införande av skolformen Litt. B 2 nödvändiga skolhusbygget måtte beviljas församlingen, fann domkapitlet genom beslut den 5 maj 1920 framställningen icke till någon åtgärd föranleda.
Häröver anförde församlingen besvär, vilka besvär k. m: t enligt utslag den 3 september
1920 lämnade utan avseende.
Sedan församlingen vidare hos k. m: t anhållit att bliva befriad från skolhusbygget eller, om sa icke kunde ske, att få uppskjuta detsamma under fem ar eller till dess att i ekonomiskt avseende normala tider inträtt, fann k. m: t enligt beslut den 2 september
1921 denna ansökning icke föranleda någon k. m: ts vidare åtgärd.
Efter det församlingen därefter anhållit om nådigt tillstånd att i sina skolor alltfort behålla varannandagsläsning och tillämpa formen Cv enligt nu gällande undervisningsplan, fann k. m: t enligt beslut den 17 maj 1923 ansökningen icke förtjäna avseende.
I en till länsstyrelsen ställd rekvisition begärde skolrådet bland annat statsbidrag till avlönande av folkskolläraren Frans Marelius under ar 1925 med 2,810 kronor.
I yttrande över rekvisitionen anförde folk-
skolinspektören bland annat, att, då församlingens folkskola under ar 1925 varit anordnad enligt första C-formen i 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor och således icke i enlighet med gällande föreskrifter, han funne sig på grund av innehållet i § 18 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning förhindrad att tillstyrka statsbidrag till avlöning åt Marelius ar 1925.
Genom överklagade resolutionen fann länsstyrelsen på grund av vad folkskolinspektören i ärendet anfört det för Marelius rekvirerade statsbidraget icke kunna utbetalas.
Häri hade skolrådet sökt ändring under anhållan tillika, att, därest ändringsyrkandet ej kunde bifallas, k. m: t ändock måtte tillerkänna församlingen det ifrågavarande statsbidraget.
K. m: t har den 11 okt. 1929 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens resolution, men vill med avseende å vad i malet förekommit medgiva, att den anmärkta omständigheten ej må utgöra hinder för utanordnande av ifrågavarande statsbidrag, och förty visa målet åter till länsstyrelsen för ny behandling.
Bostadsersättningen skall utbetalas.
Hos k. m: t hade Åsele församling: anfört besvär över länsstyrelsens i Västerbottens län den 15 februari 1927 meddelade utslag i mål angående ersättning till en lärarinna for bristande bostadsförmåner.
Stina Åkerberg tillträdde den l januari 1924 folkskollärarbefattningen vid Varpsjö folkskola i nämnda församling.
Den 24 mars 1926 hölls syn å den till Stina Åkerberg upplåtna tjänstebostaden. Det antecknades till protokollet, att bostaden bestode av ett rum och kök och att kontant ersättning utginge för ett felande rum. Vidare gjordes anteckning om åtskilliga brister, som vidlådde bostaden.
Å kyrkostämma med församlingen den 14 november 1926 beslöts, att Stina Åkerberg skulle, utöver den till henne utgående ersättningen för det felande rummet, såsom ersättning för bristande bostadsförmåner i övrigt från och med den l januari 1926 sa länge hon innehade sin nuvarande bostad erhålla en årlig ersättning av 175 kronor.
Häröver besvärade sig Stina Åkerberg hos länsstyrelsen. Hon hade gjort framställning om erhållande av berörda ersättning å 175 kronor årligen från hennes tillträdande av befattningen. Under sådan förutsättning hade hon, med hänsyn till en förestående ombyggnad av det skolhus, där hennes tjänstebostad vore inrymd, förklarat sig icke göra anspråk på någon förbättring av bostaden. Då klandrade beslutet kränkte hennes enskilda rätt, yrkade hon, att länsstyrelsen måtte upphäva samma beslut samt förständiga församlingen att låta till henne utbetala ifrågavarande ersättning räknat från och med den l januari 1924. _
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Som det blivit i målet utrett, att den bostad om ett rum och kök, som församlingen tillhandahållit Stina Åkerberg, icke varit av beskaffenhet och inredning, som i §§ 4 och 5 i kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor föreskreves, samt Stina Åkerberg jämlikt grunderna för § 12 i nämnda kungörelse finge anses berättigad åtnjuta kontant ersättning för de förmåner, hon sålunda under åren 1924 och 1925 nödgats undvara, alltså då det belopp, Stina Åkerberg i sådant avseende yrkat, icke kunde anses oskäligt, funne länsstyrelsen rättvist förplikta församlingen att utöver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
