- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
896

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

896

SVENSK LÄRAEETIDNING.

Nr 45

omvaldes och består av E. U. Eriksson, ordf., O. L. Juntti, sekr., I. Hertman, kassör.

Mötesdeltagarna inbjödos att hålla nästa möte i Mattila, och till detta mötes föredragshållare utsagos folkskolläraren Axel Forsslund samt lärarinnorna fröknarna Nilsson och Lindvall. Fröken Jenny Finnberg utsågs till hedersledamot i föreningen.

Varakretsen hade ett talrikt besökt möte i Vara folkskola lördagen den 5 okt.

Mötet öppnades med sång och bön, varefter ordf. John V. Lönngren hälsade deltagarna välkomna samt erinrade om att en länk brustit i kamratkretsen genom lärarinnan Gunhild Brandströms från Lagmansered död.

Föredrag hölls därpå av kyrkoherden Axel Mellander, Ryda, över ämnet »Tankar i Israel om död och uppståndelse».

Efter kafferasten höll läraren Ivar Nilsson, Kolsholmen, inledningsanförande om »Examensväsendet i folkskolan». Härpå följde en ganska livlig diskussion, varvid första frågan besvarades med nej. Mötet antog ett av inledaren framställt förslag till uttalande. Häri framhölls bi. a., att den av centralstyrelsen tillsatta kommittén med uppdrag att utreda frågan om lärjungarnas avgång från skolan även borde utreda frågan om förändring av hela examensväsendet i folkskolan och i stället införa en högtidlig årsavslutnin^ Frågan om »Understöd åt biträdande lärare» etc. ansågs behjärtansvärd.

Angående S. A. F: s jubileumsfond beslöt kretsen att genom tillsatta sockenombud företaga insamling till denna.

Kretsstyrelse och revisorer omvaldes, och beviljades ansvarsfrihet för 1928 års räkenskaper och förvaltning i enlighet med revisorernas hemställan.

Ängelholmsortens lärarförening höll sitt ordinarie årsmöte i Munka Ljungby församlingshem den 12 oktober.

Sedan sv. ps. 33: l sjungits, öppnades mötet av kretsstyrelsens ordförande, överläraren O. P. Sahlin, med välkomsthälsning till alla de närvarande, vilken han riktade särskilt till folkskolinspektören dr Helge Haage från Landskrona, som välvilligt hörsammat styrelsens anmodan att hålla föredrag, och f. d. folkskolläraren P. Håkansson, Kristineberg, som varit med om att bilda kretsen för något mera an 30 ar sedan, varit dess ordf. i flera ar, och i vars hem kretsen haft många angenäma möten.

Till ordf. för dagen utsågs hr Sahlin, och som sekr. fungerade N. P. Berner och E. G. Krook.

Till kretsstyrelse valdes O. P. Sahlin (ordf. och kassör), N. P. Berner (sekr.),

Thyra Sällström, Ester Melin och Karin Andersson. Revisorerna, Martin Bjerle och Thyra Ebbesson, återvaldes.

Sockenombud blevo N. P. Berner, Munka Ljungby; Augusta Svensson, Ängelholm; N. Hedin, Össjö; Eleonora Ysberg, Tossjö; Ester Gustavsson, Strö-velstorp; Ruth Olsson, Höja; Eskil Andersson, Kattarp; Elsa Hallberg, Hass-larp; Ingeborg Jönsson, Rebbelberga; och Viktor Tuvesson, Östra Ljungby.

Kretsens räkenskaper godkändes. Vid därefter följande behandling av centralstyrelsens utsända ärenden beviljades ansvarsfrihet för det gångna årets räkenskaper och förvaltning. Det föreslagna arvodet åt sekreterare och kassaförvaltare godkändes.

Till ombud att i orten främja lärares studieresor valdes hr M. Dahlström, Ängelholm.

Diskussionen om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr Sahlin, som även framställde följande förslag till uttalande:

ODå folkskolestadgans ’bestämmelser ’om avgångsexamen medgiva, att denna far ordnas efter de lokala förhållandena odh hållas antingen på särskild tid eller i samband med årsexamen, anser kretsen, att ingen förändring i folkskolestadgans bestämmelser äro av ’behovet påkallade.

Skriftliga prov, särskilt i räkning och modersmålet, böra av läraren upprepade gånger under året anordnas, och. böra resultaten av dessa prov tydligen inverka på avgörandet om barnens avgång irån folkskolan.

Förslaget Iran inspektör&f ö »bundet skulle, enligt kretsens mening, komma att leda till examensdrill med offrande av ekolans fostrande betydelse.

Årsexamen bor gärna upptaga förhör med barnen i under året genomgångna kurser men huvudsakligen vara en högtidlig avslutning.

Detta antogs som kretsens uttalande.

Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga lämpliga åtgärder i syfte, att biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, som förlorat sin anställning på grund av omorganisation av folkskoleväsendet, av staten i skälig omfattning och på lämpligt satt hållas (Skadeslösa härför.

Ett fall av ovan nämnda beskaffenhet har inträffat inom kretsen.

Åt sockenombuden uppdrogs att var på sin ort främja insamlingen till S. A. F: s jubileumsfond.

Folkskolläraren M. Greiff demonstrerade en utställd samling undervisningsmateriell från A.-B. Magn. Bergvall.

Under kafferasten utfördes musik av Munka-Ljungby musikförenings stråkorkester (12 man).

Därpå överlämnades ordet åt dr Haage, som höll föredrag om »Framtidens skola, några reflexioner över den s.- k. nya uppfostran».

Helsingörskongressen gjorde intryck av att något nytt håller på att arbeta sig fram på skolans omiråde, sade tal. bi. a. Vad ar det då, som står på? Ar det inte bra, som det ar? Det anses tydligen inte sa vara, ty vad

som håller på att ske och redan har kommit ett långt stycke på väg i utlandet, ar ingenting mindre an en revolution på skolans område. Här i Sverige ha vi hittills varit relativt nöjda med de gamla »formerna. Men den nya skolans målsoniän, vars förnämsta representanter voro samlade vid Helsingörskongressen, vilja ha allt annorlunda. De påstå, att den gamla skolan med sin stränga disciplin och sitt läxläsande endast fostra slavnaturer i stället iför självständiga, initiativkraftiga och goda människor. Av allt, som inläres i den gamla skolan, sitter endast ringa k\sar efter skolans slut, mena de, och har ringa eller ingen betydelse for det praktiska livet.
Tal., som rest i utlandet och besökt flera »nya skolor», lämnade många och intressanta detaljbeskrivningar på hur där ser ut, och hur där går till. Vara vanliga skolmöbler, kateder och bänkar, finnas inte i en sådan skola. I stället har man små bord, där två och två arbeta tillsammans, och skåp eller andra förvaringsrum ’for arbets- och undervisningsmateriell, där eleven far taga fram, vad han anser sig behöva, och ,för övrigt göra just som han själv vill. Läraren ar till endast for att rådfrågas och som tyst åhörare och åskådare. Disciplinen skall skötas av barnen själva.
På detta sätt vill man satta dem i tillfälle att utvecklas var och en efter sin egenart till självständiga karaktärer och goda medborgare. Kunskapsinhänitandet skall anpassas efter barnens (behov. En särskild kommitté ar sysselsatt med att revidera lärokursen. Man har övergivit ämnesindelningen, och i stället utgår man ifrån en särskild sak eller händelse såsom intressecentrum. 8kåde-spel utföras, hus byggas etc. Eleven skall ha levat sig in i kunskaperna. Examensväsendet ar avskaffat.
Tal. iramhöll såsomi sin mening, att mycket av den nya skolans ideer ar vart att taga fasta på, men också att ideal och verklighet inte alltid täcka varandra, och harpa anfördes även exempel. Vara gamla beprövade skolformer duga nog alltjämt, men det behövs, att en ny anda blir ingjuten i dem.
Det mycket intressanta och fängslande föredraget avtackades genom livliga applåder.
Stockholms folkskollärarförening höll sitt första höstsammanträde i Klara folkskola den 9 oktober.
Sedan ordföranden hälsat de närvarande och särskilt aftonens föredragshållare, rektor C. G. Hellsten i Falun, välkomna, vidtog behandlingen av allmänna föreningens ärenden. Ansvarsfrihet beviljades, likaså de föreslagna sekreterar- och kassaförvaltararvodena. Därefter verkställdes val av ledamöter i centralstyrelsen, revisor och revisorssuppleant. Frågan om jubileumsinsamlingen inleddes av fröken Ingegerd Palmer, som vädjade till kåren att göra sitt bästa for att uppnå ett gott resultat.
Sa hölls föredrag av rektor Hellsten om »Arbetsövningar och arbetsmateriell i räkneundervisningens tjänst».
Talaren upptog till behandling en del »små frågor, som dagligen förekomma i undervisningen», samt erinrade om värdet och behovet av tydliga åskådningar, förutan vilka inga klara föreställningar om de grundläggande måttenheterna kunna vinnas. I anslutning härtill demonstrerades en av talaren ordnad samling arbetsmateriell för undervisningen i räkning. Till en viss omfattning var denna materiell ämnad att användas av barnen själ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0896.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free