Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
897
va, enär det för vinnande av klara matematiska föreställningar vore av största betydelse med samarbete mellan handen och hjärnan. Vid lektionens början borde materiellen användas till den omfattning, som behovet av en orienterande inställning kunde ge anledning till. Sedan gällde det att låta barnen arbeta själva, att träna på sa många exempel som möjligt inom ramen för det behandlade ämnesområdet. Lämpligt vore också, sade talaren, att låta enskilda eller en grupp av för matematik begåvade elever lösa nya förut icke behandlade uppgifter.
Efter föredragets slut vidtog diskussion med inlägg av dr Nordlund, rektor Ehlin samt inledaren.
Folkskoleseminariepna.
Efterprövning. Sedan J. E. P. Andersson, som den 3 juni 1929 avlagt folkskollärarexamen med minst vitsordet godkänd i samtliga ämnen, anhållit, att - enär han under större delen av sin studietid varit av sjukdom hindrad i sitt arbete och därför erhållit låga betyg - han måtte, utan hinder av bestämmelserna i § 68 mom. l gällande stadga för statens folkskoleseminarier, få redan under läsåret 1929-1930 undergå efterprövning till folkskollärarexamen, har k. m: t bifallit ifrågavarande ansökning.
Dispens från provårskurs. K. m:t
har medgivit, att lektorn vid högre allmänna läroverket i Luleå, teol. doktorn G. V. Carstensen må, utan hinder därav ätt han icke genomgått föreskriven provårskurs, söka och innehava lektorstjänst i kristendomskunskap vid folkskoleseminariet i Stockholm.
Seminariet i Uppsala. K. m: t har bemyndigat skolöverstyrelsen att under läsåret 1929-1930 tilldela folkskoleseminariet i Uppsala sex s. k. övertimmar i ämnet musik, avsedda att bereda dem av seminariets elever, som deltagit i en sommaren 1929 vid seminariet anordnad försökskurs för utbildande av kyrkomusiker, tillgång till särskild musikundervisning. Härjämte har k. m:t medgivit, att ersättning till vederbörande lärare för ifrågavarande övertimmar må med högst 150 kr. utgå av reservationsanslaget till extra utgifter.
Anslag till seminarielärarmöte. K.
m: t har anvisat högst 3,000 kr. till bestridande av kostnaderna för trettonde allmänna svenska seminarielärarmötet i Falun sommaren 1930.
De kommunala ungdomsskolorna.
Gemensam undervisning. Skolöverstyrelsen har medgivit, att båda årsklasserna vid Onsala högre folkskola må under läsåret 1929-1930 undervisas gemensamt.
Sveriges
småskollärarinneförening. Årsberättelse för 1928.
Då S. S. F: s verksamhet torde kunna påräkna läsekretsens intresse, lämnas här en resumé av årsberättelsen för 1928.
Föreningens tillväxt.
Under året ha 13 nya lokalföreningar bildats och medlemssiffran ökats med 493. För närvarande uppgår lokalföreningarnas antal till 79 och medlemssiffran utgör 3,299.
Sammanträden.
Styrelsen har under året hållit två sammanträden, varvid behandlats frågorna om småskollärarinneutbildningen, småskollärarinnors fortsatta utbildning för undervisning på folkskolestadiet, S. S. F: s fortbildningskurser och ett flertal andra för småskollärarinnekåren och för småskolan viktiga ärenden, vilket ådagalägger, att ett kraftigt och målmedvetet arbete nedlägges för tillvaratagandet av kårens såväl pedagogiska som ekonomiska intressen.
Föreningsmöte.
I Östersund hölls S. S. F r s fjärde föreningsmöte, med sitt gedigna program bidragande till att befrämja S. S. F: s syften. Pedagogiska frågor upptogo största delen av programmet.
Fortbildningskurser.
Föreningens andra statsunderstödda fortbildningskurs i pedagogik och psykologi omfattade förutom trettio timmars föreläsningar ett flertal seminarieövningar, laborationer och demonstrationer. I kursen deltogo omkring 200 lärarinnor på egen bekostnad, vilket torde vara ett belägg för kårens fortbildningsentusiasm och lust att gå till botten med uppfostringsproblemen. Kursen leddes av fil. lic. H. Siegvald.
En fortbildningskurs, ledd av seminarieläraren L. G. Sjöholm, hade anordnats av Tomelilla lokalförening.
Hallandskretsarna av S. S. F. hade anordnat en gymnastikkurs, ledd av gymnastikdirektören Inez Molander.
Småskollärarinneutbildningen.
Denna fråga, som stått på S. S. F: s program sedan föreningen bildades och delvis var orsaken till S. S. F : s startande, har under ar 1928 blivit föremål för skolöverstyrelsens utlåtande till k. m: t med anledning av att centralstyrelsen för S. A. F., som, när det gäller att förbereda och föra fram för småskollärarinnekåren och för småskolan viktiga ärenden, intimt samarbetar med styrelsen för S. S. F. och befrämjar småskollärarinnekårens pedagogiska och ekonomiska intressen, tidigare har till k. m: t gjort framställning om bland annat utsträckning av utbildningstiden vid småskollärarinneseminarierna till tre ar. Med hänsyn till denna frågas utomor-
dentliga vikt för det grundläggande arbetet i våra barndomsskolor återgives skolöverstyrelsens yttrande in extenso i årsberättelsen. Här må återgivas sammanfattningen av detsamma:
Vad överstyrelsen i sitt nu föreliggande utlåtande anfört kan sammanfattas i följande punkter:
1. För en förbättring av småskollärarutbildningen synas med hänsyn till de krav, som vår tid ställer på småskolans lärare, sa starka skäl vara anförda, att överstyrelsen, om denna synpunkt kunde ensamt vara bestämmande, ej skulle tveka att tillstyrka bifall till den underdåniga framställningen om utsträckning av utbildningstiden vid småskoleseminarierna till tre ar.
2. Förevarande angelägenhet måste emellertid ses icke uteslutande ur pedagogisk utan även ur ekonomisk synpunkt. Då den föreslagna reformen skulle förorsaka betydande engångskostnader och ökade driftkostnader, vilkas belopp visserligen nu kunna överskådas, samt dessutom med stor visshet draga med sig avsevärda ökade utgifter för avlöning åt småskoleseminariernas lärare och åt småskolans lärarkår, om vilka utgifters storlek däremot nu icke någon utredning föreligger, måste överstyrelsen med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden finna det utsiktslöst att för närvarande påyrka en förlängning av utbildningstiden vid småskoleseminarierna.
3. Den angelägnaste reformen i fråga om småskoleseminarierna ar for närvarande deras övertagande av staten. Ehuru det ur vissa synpunkter ekonomiskt sett kunde vara till fördel, att ett sådant övertagande och en utsträckning av seminariernas lärotid skedde samtidigt, kan överstyrelsen dock icke tillmäta denna fördel sa stor betydelse, att ett uppskov med statens övertagande av småskollärarutbildningen därav bor få föranledas. Även om av ekonomiska grunder en förlängning av utbildningstiden vid småskoleseminarierna icke nu låter sig genomföra, måste överstyrelsen fasthålla vid sina förut i annat sammanhang gjorda yrkanden om omedelbara åtgärder för småskoleseminariernas förstatligande.»
I årsberättelsen betonas, att »med hänsyn till den grundläggande undervisningens stora betydelse måste allvarligt krävas, att statsmakterna vid den förestående omorganisationen av små-skollärarinneutbildningen tillerkänna densamma den utsträckta lärotid, som vid de verkställda utredningarna har befunnits vara nödvändig, och som påyrkats av en stark opinion bland små-och folkskolans lärare samt folkskolinspektörerna och som även skolöverstyrelsen anser väl behövlig».
Småskollärarinnornas fortsatta utbildning for undervisning på folkskolestadiet.
Ar 1922 väcktes genom motion i riksdagen frågan om tvååriga kurser för småskollärarinnors utbildning för undervisning på folkskolestadiet. Under de sju ar, som sedan dess förflutit, har denna fråga varit föremål for skrivelse till k. m: t från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, utredning av skolöverstyrelsen och riksdagsbeslut. Men ännu äro dessa kurser blott ett önskemål, vars förverkligande tycks dröja. - För de småskollärarinnor, som känna sig mera skickade for arbetet bland större barn, bör rättvisligen en övergångsmöjlighet finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
