- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
905

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 46

SVENSK LÄKARETIDNINa

90&

tid (1670) finna vi en statistik med tydliga spalter för storkatekes och innanläsning, och där äro båda läroämnena i tydlig frammarsch. 16 ar senare vågar emellertid vår ännu i dag gällande kyrkolag icke i avseende å hela landet fordra sa mycket som vissa kraftkarlar fordrat och kanske lyckats genomföra i vissa stift, församlingar, byalag och hem. Någon storkatekes nämnes icke alls i kyrkolagen ; innanläsning skall övas med ungdomen, men resultatet behöver ej anges i kyrkobokföringens statistikkolumner. I övrigt inneligga i vår kyrkolag i stort sett den gångna tidens svenska ansatser och insatser. Vid visi-tationsförhöret och tydligtvis även vid förhör efter katekespredikningarna skulle de till examination inkallade församlingsmedlemmarna svara med egna ord och därmed visa sig »själva texten och Poet. Lutheri uttydning förstå och begripa». Detta gäller »folket», sålunda både gamla och unga. Men alltjämt kunde få eller inga giva sådana svar, alltså lika litet som barn nu för tiden visa sig kunna det. Samtidigt med kyrkolagen utarbetade därför ärkebiskop Svebilius en »långkatekes», och man tvångsanbe-faller 1692, att den skall ingå i minimi-pensum för all landets ungdom. Denna rang, heder och värdighet hade ingen av de tidigare storkatekeserna (t. ex. 01. Petris, Rudbeckii, Paulini, Laurelii, Matthias) kunnat få, enär folket ej ens kunnat ordentligt den grundläggande lillkatekesens textord och lilla uttydning. Ett annat sätt att kringgå eller avhjälpa oförmågan att svara med egna ord tillgrepo åtminstone vissa reformatoriska präster (t. ex. i ärkestiftet), i det de läto förhöret utgå ifrån och anknyta sig till bibliska historien (som ju blivit partiellt berättad eller bragt i åtanke i Israel och vid de kristna bibelpredikningarna) . Detta förfarande underlättade förhöret, ty prästerna fingo flera och »bättre» svar på frågorna, an när de begärde svar med egna ord i rent dogmatiska spörsmål. Kyrkböckernas spalter rörande »förstå» hade varit mestadels tomma och ersättas nu efter hand av uppgifter rörande storkatekesen, vartill fogades spalter om färdighet i innanläsning. Det ofta synliga påståendet, att Olaus Petri lärde svenska folket läsa i bok, ar sålunda ej sant. Det skulle först ha lärt sig lilla katekesens textord och lilla uttydning - något som tog en tid av 120-150 ar för Sveriges allmoge. Först därefter kunde man i nämnvärd mån börja, förvärva kunskaper i storkatekes och färdighet i innanläsning. Framstegen i de förra gingo länge jämsides med den senare. I varje fall önskade prästerna ej forcera innanläsningen, enär de funno katekesutanläsningen vara mindre själlös hos analfabeterna an hos dem, som kunde läsa innantill.

All prenumeration verkställes å närmaste postanstalt.

Skidintresserade, passa på!

Kurs i Storlien.

Vinterns utbildningskurs i skidlöpning för lärare och lärarinnor vid högre folkskolor och folkskolor samt för gymnastiklärare vid folkskoleseminarium hålles i Storlien tiden 28 december 1929-4 januari 1930 och arrangeras som vanligt av Svenska skiddelega-tionen på uppdrag av skolöverstyrelsen.

Överledare för kursen blir rektor S. Mårtenson, Växjö, med kapten V. Feilitzen, Strängnäs, som biträdande ledare. De olika manliga grupperna - kursdeltagarna uppdelas efter färdighet i skidlöpning vid kursens början i olika grupper - ledas av gymnastikinspektör N. Berggren, Sundsvall, folkskollärare T. Åkerlund, Stockholm, gymnastikdirektör Helge Lindau, Skara, och löjtnant Rimfors, och för de kvinnliga grupperna stå gymnastikdirektörerna fröken M. Hallström, fröken K. Ljungvald och fröken M. Mallais från Stockholm samt gymnastikdirektör fru I. Holm, Göteborg.

Svenska skiddelegationen har alltså som vanligt lyckats förvärva beprövade, energiska och populära kursledare, som nog komma att svara för att deltagarna få bästa möjliga skidutbild-ning, lagom hård träning och rika tillfällen till angenämt sällskapsliv på lediga stunder, kort sagt en väl använd semester.

Denna kurs bör ej förväxlas med de mera krävande för utbildning av »fjällförare», vilka kurser sedan gammalt också hållas i Storlien men under en annan tid av vintern, nämligen under påsken. Det ar den vanliga nybörjarkursen, som förr hållits i Ludvika, Bollnäs, Sollefteå och på andra orter men som nu sedan ett par ar anordnas i Storlien, där man vanligen har grant skidföre och sådana inkvarteringsmöjligheter, att man kan hålla kursdeltagarna samlade på samma plats, vilket har sin stora betydelse for ett gott kamratskap. Vinterkylan lär heller inte vara sa bister där uppe, som vi sörlänningar föreställa oss, utan i stort sett idealisk för skidövningar.

Naturligtvis önskar man som kursdeltagare skidintresserade, vilka sedan komma att göra bruk av utbildningen som skidinstruktörer i sina skolor. Lärare, som äro medlemmar av idrottsföreningar, rekommenderas särskilt att deltaga, ty de kunna få nytta av kursen även i föreningsarbetet, t. ex. genom att hålla instruktiva föredrag om skidlöpning för föreningskamrater, vilket avsevärt kan bidraga till att höja skidtekniken och oka intresset for sporten bland de vuxna och åstadkomma exempelvis förståelse för behovet av skidparker i skolorna.

Måhända ler mången norrländsk lärare vid tanken på att han skulle komma och försöka instruera sina skidkun-

niga föreningskamrater i skidlöpning. Barnen i Norrland börja ju som små att åka skidor och stå som fastväxta på dem i stup och backar redan i folkskoleåldern och ha sedan som vuxna intet att lära i denna konst, anse säkert de flesta.

Det kan verkligen synas sa. Men faktum ar, att den moderna skidveten-skapen har en hel del råd och rön att ge t. o. m. en gammal van skidlöpare. Själv ansåg jag mig en gång i tiden fullt utbildad som skidlöpare men anmälde mig i alla fall till en kurs i Ludvika bara for att få se, hur man bar sig åt för att göra en sa enkel sak som att åka skidor till ett undervisningsämne. Jag måste saga, att jag blev mycket angenämt överraskad av de tekniska detaljer och finesser i skidlöpning, jag fick lära mig. Och jag rekommenderar kursen på det varmaste till alla »självgjorda skidlöpare» bland kamraterna.

Intresserade hänvisas till Svenska skiddelegationens annons i nr 41 av Svensk Läraretidning.

Edvin Wide.

Skolradio.

Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet för tiden 1^-21 nov.

Torsdagen den 14 november kl, 1.05-1.30 e. m.: Hur skrivkonsten kom till oss. Runorna (professor Elias Wessén). Se bilderna i programhäftet nr 4!

Fredagen den 15 november kl. 2.50-3.10 e. m.: The church of England. B-lesson by C. S. Allwood. Se programhäftet nr 6!

Måndagen den 18 november kl. 1.05-1.30 e. m.: Norsk uppläsning av Bergliot Husberg. Program: 1) Knut Hamsun: I torvgammen. 2} P. Chr. Asbjörnsen: Somme kjerringer er slike. Texterna finnas i programhäftet nr 5.

Tisdagen den 19 november kl. 2.50-3.10 e. m.: Christinas in England. A-lesson by C. S. SUlwood. Se programhäftet nr 6!

Torsdagen den 21 november kl. 1.05-1.30 e. m.: Hur skrivkonsten kom till oss. Den latinska bokskriften (professor Elias Wessén). Se bilden i programhäftet nr 4!

Programhäftena for hösten äro följande:

Nr 4. Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m. m. 39 sid. med 53 illustrationer.

Nr 5. Danska och norska texter. 74 sid.

Nr 6. Engelska och tyska. 35 sid.

Häftena nr 4 och 6 utdelas gratis till skolorna vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisition skall uppgivas skolans namn, postadress samt antal exemplar, som önskas, vilket bör motsvara det antal elever, som beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr 5 betingar för skolor ett pris av 25 Öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.

5. A. F:s jubileumsinsamling avser att åstadkomma en hjälpfond behövande lärare och lärarinnor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0905.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free