Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 46
bära någon överdrift, om vi påstå, att det överväldigande flertalet av lärarna i vårt land hälsat den nu gällande undervisningsplanen med glädje och tillfredsställelse just därför, att den svarade mot folkskolans behov och byggde på verklig erfarenhet om desamma.
På en punkt ha önskningar om ändring i undervisningsplanen från folkskolehåll framförts, nämligen i fråga om sjunde skolårets lärokurser. Man har önskat en starkare praktisk betoning åt dessa. Men i övrigt saknar enligt en inom folkskolan vitt utbredd mening det igångsatta revisionsarbetet bärande underlag.
Naturligtvis växla tycke och smak beträffande en eller annan detalj - den dagen lär aldrig komma, då lärarindividualiteterna bli sa -stöpta i en form, att icke utrymme finnes för olika tycken i enskildheter. Undervisningsplanen klavbinder heller ingen i det hänseendet. Men säkerligen ge vi uttryck åt en mycket stark opinion inom folskolans värld, då vi framföra den meningen att en revision av undervisnings-planen - utom i nyss berörda stycke - varken ar önskvärd, nödig eller nyttig.
Statsrådet Lindskog yttrade för några dagar sedan ett ord om att skolan kan behöva lugn och fred. Om man besinnar, att en ändring i undervisningsplanen för något av de sex första skolåren betyder om-’skrivning av läroplanerna till nära 2,500 -skolreglementen, sa förstår man, att en sådan åtgärd icke bör företagas i onödan. Och för övrigt ha även lärarna vissa berättigade anspråk att åtminstone någorlunda hinna göra sig förtrogna med den ena Undervisningsplanen, innan revisionsmakarna äro i rörelse för att stöpa om den.
Den nuvarande skolgeneralen har fått taga i arv från sin företrädare en förfärande revisionslunta. Säkerligen skulle det inom folkskolan väcka allmän tillfredsställelse, om skolöverstyrelsen funne densamma utan större ceremonier kunna läggas till handlingarna.
Stod
S. A. JF:s
jubileumsfond!
Folkskolinspektionen. Folkskolinspektören J. Olsson Garpe i Västmanlands östra inspektionsområde har semester under tiden den 10–19 november 1929 med folkskolläraren Efraim Lindén, Tillberga, som vikarie.
Överlärarinstitutionen. I avgivet utlåtande över ansökningarna till den le-digförklarade överlärarbef attningen vid Sundbybergs folk- och fortsättningsskolor har skolöverstyrelsen icke funnit något att erinra mot följande sökandes lämplighet för ifrågavarande -befattning: fil. kand. folkskolläraren H. K. Gr. Åhlander, folkskolläraren C. J. H. Bäckert, överläraren E. A. Hammar, fil. kand. folkskolläraren A. "W. Linder, folkskollärarna O. Nilsson, E. Nisses-Gagnér och K. S. Eamqvist.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna H. O. W. Bendz, Skepptuna, H. V. Håkansson, Vilske-Kleva, J. G. Ring, Hörup, och S. P. Wallberg, Väster-Lövsta;
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskolläraren E. Wikström, Över-Luleå;
vid fortsättningsskola i anslutning till snickeri: snickaren E. Rutqvist, Södra Sunder-byn;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnan Svea Ingeborg Andréasson, Landvetter, folkskollärarinnorna Elsa Eugenia Axelsson, Älvdalen, Ruth Sofia Kristina Jansson, Järvsö, Karin Siri Ottilia Olsson, Kverrestad, Elsa Mathilda Enstam, Ljusnarsberg, småskollärarinnorna Maria Charlotta Landen, Mariestad, och Nanny Berta Sanden, Hasslö;
i vad angår hushållsgöromål: lanthushålls-lärarinnorna Astrid Maria Kivijärvi, Sundsvall, Karin Margareta Mårtensson, Rimforsa, och skolkökslärarinnan Anna Rebecka Leander, Trollhättan.
Uppskov med ledigförklarandet av
ordinarie folkskollärarbefattningen vid kyrkskolan i Malexanders skoldistrikt liar medgivits, dock ej längre, an att tjänsten kan vara besatt med ordinarie innehavare från och med den l juli 1930.
Reglering av tjänster. För delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av tjänster i hushållsgöromål vid fortsättningsskolorna i Gällivare skoldistrikt.
Lärarinnan fick ej förflyttas. Hos k.
m :t hade Västra Stenby församling anfört besvär över domkapitlets i Linköping den 17 april 1929 meddelade beslut i fråga om förflyttning av en folkskollärarinna i nämnda församling.
Å kyrkostämma med församlingen den 28 november 1928 antecknades till protokollet, att församlingens skolväsen enligt av domkapitlet den 5 oktober 1927 for skoldistriktet
fastställt reglemente blivit omorganiserat från och med höstterminen 1928. Härigenom hade kyrkskolan, vilken tidigare varit anordnad enligt första C-formen i gällande undervisningsplan för rikets folkskolor, anordnats enligt första B-formen i nämnda undervisningsplan, varemot Hamra folkskola fortfarande skulle vara anordnad enligt andra B-formen i samma undervisningsplan. Vid kyrkskolan skulle på grund härav vara anställda två ordinarie folkskollärare och vid Hamra folkskola en ordinarie folkskollärare. Vid vardera av nämnda skolor funnes för det dåvarande anställd en ordinarie lärarkraft, en manlig lärare vid kyrkskolan och en kvinnlig lärare vid Hamra skola. Vid kyrkskolan måste förty anställas ytterligare en ordinarie lärare. Kyrkostämman beslöt att i anledning av den sålunda fastställda omorganisationen av församlingens skolväsen förflytta ordinarie folkskollärarinnan vid Hamra skola Greta Vidén till kyrkskolan, varvid församlingen skulle bestrida kostnaderna för förflyttningen, och skulle Greta Vidéns löneförmåner icke förminskas genom förflyttningen.
I skrivelse till domkapitlet underställde härefter församlingen beslutet domkapitlet för prövning och godkännande.
I häröver avgivet yttrande uttalade Greta Vidén, att hon önskade fortfarande få tjänstgöra vid Hamra folkskola.
Vederbörande folkskolinspektör anförde i yttrande över församlingens framställning huvudsakligen följande: Omorganisationen av församlingens skolväsen inskränkte sig därtill, att kyrkskolan från och med läsåret 1928-1929 förändrats från skolformen C l till skolformen B 1. Hamra folkskola berördes icke av omorganisationen. Det syntes tydligt, att om i ett skoldistrikt en ny lärartjänst behövde inrättas vid en skola på grund av skolans förändring till högre skolform, kyrkostämman icke ägde att utan vederbörande lärares medgivande dit förflytta en lärare vid annan skola. På grund härav avstyrkte inspektören bifall till framställningen.
Genom överklagade beslutet prövade domkapitlet på grund av vad folkskolinspektören i ärendet anfört skäligt lämna framställningen utan bifall.
I besvären yrkade församlingen, att k. m:t måtte med ändring av domkapitlets överklagade beslut stadfästa underställda kyrkostämmobeslutet.
K. m:t har den 25 okt. 1929 ej funnit skäl att göra ändring i domkapitlets beslut.
Fastställda lärarval. Hos k. m :t hade Oscar V. Johansson i Vreninge och B. E. Danielsson i Sennan anfört besvär över domkapitlets i Göteborg den 10 april 1929 meddelade resolution i mål angående förslag och val till en folk-skollär ar tjänst i Enslövs församling.
Efter det såsom sökande till ifrågavarande befattning anmält sig bland andra N. G. E. Lindén, O. H. Hall, J. B. O. Linder och J. B. E. Claus, uppförde skolrådet i nämnda församling vid sammanträde den l november 1928 å förslag till befattningen Lindén, Hall och Linder i nu angiven ordning. Vid härefter å kyrkostämma med församlingen den 12 november 1928 företaget val erhöllo Lindén 123 röster, Hall 75 röster och Linder 48 röster, i följd varav Lindén förklarades vald till innehavare av befattningen.
Över förslaget och valet besvärade sig klagandena hos domkapitlet. Enligt § 18 mom. l a) folkskolestadgan erfordrades for anställning som ordinarie lärare vid folkskola att vara medlem av svenska kyrkan. Ingen av sökandena till tjänsten hade angivit, vilken religion han tillhörde. Claus hade såsom mera meriterad an den å tredje förslagsrummet uppförde Linder bort framför denne uppföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
