Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
952
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 48
Qymniska förbundet.
Det gamla Götiska förbundet har uppstått i ny gestalt. Gymniska förbundet heter arvtagaren och hade för en tid sedan sitt första offentliga framträdande i en storstilad och värdig fest på Konserthuset i Stockholm.
Den gedigna festen måste i detta sammanhang lämnas åsido, men några upplysningar om sammanslutningens mal och karaktär torde intressera läsarna. Visserligen tvingas vanligen lärare i allmänhet och de yngre i synnerhet för sin existens till krass materialism, tillräcklig skulle man tycka att ta död på allt intresse för sådana frivilliga kulturella sammanslutningar, som det här ar fråga om. Men hur det an ar, på djupet hos de flesta av oss lever det dock kvar det där intresset för det ideella.
Gymniska förbundet har en hel del impulser gemensamma med Götiska, men skiljer sig från detta i flera viktiga avseenden. Det Gymniska förbundet eller Gymn, som förkortningen heter, ar exempelvis politiskt neutralt, under det att göterna i detta avseende voro ganska högröstade. Dessutom stodo dessa i motsats till gymnerna ganska ensidigt litterärt inriktade. Gymn vill i sin mån bidraga till att alla den andliga och kroppsliga kulturens olika intressen enas och vinna allmän förståelse.
Gymn har nämligen till ändamål:
att verka för förståelse och samförstånd mellan representanter för olika grenar av gymnisk (vilket betyder fy-sisk-etisk-estetisk) kultur,
att egga till livligt och fruktbärande samarbete mellan kroppskultur, konst, dikt, vetenskap och religion,
att genom upplysning och propaganda - främst bland ungdomen och dess fostrare - väcka intresse för karaktärs-och personlighetskultur med treklangen hälsa, karaktär och skönhet som mål
och att samla den svenska odlingens bästa krafter - de ideella såväl som de materiella - kring ett bärkraftigt, sunt, positivt och på saker etisk grund vilande folkideal.
Mera storstilade och bärande idéer an dessa har val knappast någon förening på sitt program. Var och en som last och drömt om gamla Grekland och riktigt levande i fantasien sett dess kroppsligt och själsligt fullödiga gestalter, måste lystra till Gymns fanfarer och, huru skeptiskt anlagd man an ar, stanna och stifta bekantskap med den
nya kulturrörelsen. Ty egentligen ar det ju det basta av diktens och sagans Hellas, Gymn har som ideal och vill förverkliga i vår moderna tid.
Tvivelsutan finnas vissa yttre förutsättningar för den saken redan nu. Och större och större bli de för varje ar, inte, tu tal om annat. Vara arbetsslavar maskinerna bereda ju mer och mer människorna sådana möjligheter till allsidig utveckling, som Greklands fria män hade. Det gäller bara för oss att ta vara på möjligheterna ordentligt, men däruti brister det ännu åtskilligt. Lika litet som exempelvis utvecklingen i socialt och organisatoriskt hänseende hunnit följa den tekniska för att dess välsignelser skulle komma flestalet rättvist tillgodo, ha nämligen människorna tillfullo förmått anpassa sig efter de nya förhållandena och dra nytta av ledig tid och kraft.
Kulturella rörelser ha visserligen velat avhjälpa dessa brister och tagit sikte på människornas daning i kroppsligt och själsligt avseende, men de ha inte hunnit mogna och få förståelse i det allmänna medvetandet. Idériktningar, som innerst inne komplettera varandra, ha stått isolerade, ja, som fiender till varandra och gjort individerna ensidiga och trångsynta, bundna och förkrympta och ha därför aldrig blivit de danande krafter, människorna under de nya livsförhållandena sa väl behövt.
Betecknande skrev en kollega häromdagen på tal om några idrottande lärare, att man »helt säkert törs ta för givet, att dylika idrottslärare skola omsätta sina kunskaper i praktiken utan att göra idrotten till huvudsak i f ostrargär-ningen». Man förstår, att skribenten - en känd och duglig idrottsledare - hade en stark känsla av den enfaldiga föreställningen i det allmänna medvetandet om personer, som förefalla att inte vara stöpta i den vanliga standardformen. Annars hade han säkert inte ödslat ord på en sa självklar sak.
Faktum ar i varje fall att trångsynthet och ensidig uppfattning om tidsrörelser och människor allt fortfarande utmärker även pedagoger såväl som folk i allmänhet. Man har svårt att tro människan vara mäktig mera an ett enda intresse och stämplar gärna som mindervärdigt allt, som inte sammanfaller med ens eget.
Välbehövlig och värdefull ar därför en sammanslutning som Gymn för förståelse och samarbete mellan olika kul-
turella tidsrörelser och uppfattningar. Och nog behöva vi skapa oss ett gedignare och skarpare utmejslat människoideal, an vad vi nu ha,
Man får därför innerligen hoppas, att vår tid förmår mottaga och anamma vidsynta idéer som Gymns. Särskilt kraftigt skulle detta hjälpa oss uppfostrare i vårt arbete. Ty mäktigt verka ju tidens ideal och föreställningar på individernas utformning och daning.
Medlem av Gymniska förbundet blir man utan vidare genom att prenumerera på dess tidskrift Gymn. Förbundet ar alltså ingen fast organisation i vanlig mening. Det består av alla tidskriftens medarbetare och prenumeranter och inom dessa av en krets s. k. stamgymner, spridda över hela landet, vilka förbundit sig att särskilt verka för den gymniska idéens förverkligande. För vissa bestämda ändamål bildas sedan fasta kommittéer med speciella uppgifter. På detta sätt hoppas man nå och kunna påverka olika tidsrörelser och samhällslager.
Edvin Wide.
Skolradio.
Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet för tiden den 27 november- 5 december.
Onsdagen den 27 november Jcl. 1,05-1}30 e. m.: Ålens fortplantning och vandringar (professor Hans Wallengren, Malmö). Se bilderna i Skolradions häfte nr 4!
Torsdagen den 28 november kl. 1,05-1,30 e. m.: Engelbrekt och Sveriges första riksdag (professor Sven Tunberg). Se Skolradions häfte nr 4 !
Måndagen den 2 december kl. 1,05-1,30 e. m.: Norsk uppläsning av Bergliot Husberg. Program: 1) Barbra Ring: »Itte no knussel». - 2) Handen som skulde ro tre ting över elven. - 3) P. Chr. Asbjörnsen: Veslefrikk med fela. Texterna i Skolradions häfte nr 5!
Onsdagen den 4 december kl. 1,05-1,30 e. m.: S. O. S. - Bat i nöd (förste byråingenjör Siffer Lemoine). Se Skolradions häfte nr 4!
Torsdagen den 5 december kl. 1,05-1,30 e. m.: Hansan och tyskarna i Sverige (professor Nils Ahnlund). Se Skolradions häfte nr 4!
Programhäftena för hösten äro följande:
Nr 4. Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m. m. 39 sid. med 53 illustrationer.
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sid.
Nr 6. Engelska och tyska. 35 sid.
Häftena nr 4 och 6 utdelas gratis till skolorna vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisition skall uppgivas skolans namn, postadress samt antal exemplar, som önskas, vilket bor motsvara det antal elever, som beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr 5 betingar för skolor ett pris av 25 öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
