Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 48
som har uppfostrats av sina fattiga och opraktiska men h j ärtegoda morföräldrar, kommer av en slump i beröring med sin hårde och rike farfar, som en gång i tiden förskjutit hennes föräldrar men nu ar villig att ta sig an sondottern, på villkor att hon överger sina fosterföräldrar. Konflikten får naturligtvis en lycklig lösning. Boken ar roande och kan gott rekommenderas. Detsamma kan däremot inte sagas om samma förf : s En modern flicka. Det ar att hoppas, att denna unga flicka med större skäl kan kallas bortskämd an modern. Hon ar en bekantskap, som våra flickor gott kunna vara utan. Det vittnar just inte fördelaktigt om allmänhetens smak, att en ny upplaga varit behövlig. Samma reflexion måste man göra inför Anne Lyk-kes Tre flickor på äventyr. Boken ar en ganska lättvindigt hopkommen robin-sonad med flickor som huvudpersoner. Kan gott undvaras i vara bibliotek. Dock står den högre an de båda böckerna av Ingeborg Vollquartz. Skall det verkligen vara nödvändigt att översätta en sådan tarvlig och osannolik historia som Guldfågeln 1 En aning bättre ar kanske Anna-Lisa. Ingendera ar dock på sin plats i ett skolbibliotek.
Översättningarna från norskan äro denna gången få: Kathrine Lie, Lilla
guvernanten (Wahlströms flickböcker 106), Ebba Moe, Med Lillebror på resa (Wahlström & Widstrand. 4:25, kart. 4: 75) samt ny upplaga av Barbra Ring, Fjällmusen (Norstedt. Kart. 2:25). Endast en av dessa, Lilla guvernanten, ar flickbok i ordets vanligaste bemärkelse. Hjältinnan hör till den numera tydligen populära typen »flicka med ruter i», boken hör till de ofarliga medelmåttorna.
Med Lillebror på resa passar varken under rubriken flickböcker eller pojk-böcker men kan rekommenderas för både flickor och pojkar från och med 11-12-årsåldern till vilken ålder som helst. Innehållet ar spännande, stilen såsom ofta i norska böcker ett käckt och naturligt talspråk, någon gång kanske lite ansträngt naturligt. - Barbra Rings Fjällmusen senteras nog mera av flickor f öre ton-åldern och av vuxet folk an av de egentliga tonåringarna.
Återstår sa att något skärskåda de tyska översättningarna, summa fyra. Till Wahlströms flickböcker höra Berta Clement, Grevinnan Wally och samma förf: s Trollsländan som backfisch samt Lilly von Vietinghoff, Nelly och hennes vänner, de bada senare angivas som nya upplagor. Ny för svensk läsekrets ar Marga Rayle, Helma von Rosens under-
bara resa (Fritzes Nytt bibi. för barn och ungdom 82. Inb. 2:75).
De tre förstnämnda äro tillkomna i den gamla goda tiden. Miljön ar dels »de högre kretsarna» (t. o. m. kaisern - Wilhelm I! - uppträder på scenen i Grevinnan Wally), dels enkla och strävsamma tyska ämbetsmannafamiljer. Helma von Rosen ar en efterkrigsbok, som bygger på motsatsen mellan de gamla fina adelsfamiljerna i misär och de otroligt tarvliga nyrika.
Generella omdömen äro farliga och ofta orättvisa, men icke desta mindre ar jag starkt frestad att som allmänt omdöme om tyska flickböcker säga, att de äro en tråkig sort. Personteckningen ar ofta klumpig och foga övertygande, tonen ar an för moraliserande, an för sentimental, hela andan verkar på något underligt sätt främmande. Naturligtvis finns det undantag, men till dem höra inte dessa fyra böcker. Skulle någon framhållas som bättre an de andra vore det Trollsländan som backfisch. Men den innehåller sa mycket oöversatt franska, att den knappast torde bli fullt njutbar för våra icke språkkunniga läsare. De övriga kunna utan tvekan förklaras onödiga eller olämpliga i skolbiblioteket.
Kerstin Wikander.
Fritt forum.
For att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas här för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.
Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg, som
brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.
Tankar om ett och annat.
Vi måste medgiva, att vår tid ar utåtriktad. Stora ting ha skett och ske alltjämt utanför oss. Naturvetenskapernas oerhörda landvinningar och naturvetenskapsmännens storartade uppfinningar slå oss med häpnad. Vi hålla våra ögon vidöppna for att se och om möjligt förstå alla de tusen och en konstiga maskiner och apparater, som omgiva oss, och vi kunna aldrig upphöra att betona, hur världen, kulturen gått framåt i ångans och elektricitetens, i telegrafens, flygmaskinens och radions tidevarv. Vi äro ständigt sysselsatta med dessa yttre ting och dessa yttre företeelser. De tränga sig på oss, vare sig vi vilja det eller icke. En föreställning har knappast upptagits, innan en annan skjutes in i inedvetandets blickpunkt. Det ar som en förevisning av skioptikonbilder, där de olika bilderna avlösa varandra mycket hastigt.
Och det ar underligt, vad människorna äro verksamma. De ha sa rysligt brått. Se på människorna i en storstad! De inte bara åka bil och spårvagn fort utan de gå även mycket fort. De måtte väl hinna med mycket där. De måtte vara brinnande i anden för sitt kall och för sitt arbete. Men när man ser denna iver, vill man gärna draga sig följande ord av psykologen Charles Baudouin till minnes: »Där verklig styrka finnes, rå-
der alltid lugn. Såningsmannen skrider sakta över fälten, ty hans fötter bli tunga av den jord, som låder vid dem.»
Det finns gott om beskäftigt folk, folk, som hinner med sa rysligt mycket. De kunna intressera sig för allt. Vid sidan av sitt vanliga arbete eller yrke ha de en massa intressen: politiska, kyrkliga, sociala o. s. v. De ha litet tid över för snart sagt allting. Mångsyssleriet anses på många håll i vår tid vara ett tecken på såväl andlig som kroppslig hälsa och styrka. Ett gott huvud anses ofta den hava, som genast ar färdig med ett omdöme i en fråga, av vad art den vara må. Den betänksamme, den som anser, att en fråga ar värd att fundera över, anses trög och dum, i varje fall ar han ohjälpligt efter sin tid. Vår hjärna bör helst vara en maskin, som producerar tankar och omdömen lätt och fort och regelbundet. När man tänker på detta, vill man gärna erinra sig följande ord av förut nämnde författare: »All livets vishet heter koncentrering, allt ont splittring.»
Det ar ju icke sa underligt, om dessa den moderna tidens tecken, rastlöshet och mång-syssleri, även kunna spåras på skolans, undervisningens arbetsfält. Skolans arbetssätt skall ju i sa stor utsträckning som möjligt vara en kopia av livets. Livet utanför skolan ar oroligt. Arbetet inom skolan blir därför också lätt präglat av jäkt och brådska. I
livet utanför skolan kommer man i beröring med många konstiga, problematiska saker och förhållanden. Vi vilja alltså även inom skolan syssla åtminstone något med litet av varje, sa att det stackars barnet vid slutad skolgång icke står helt främmande för något av livets mångahanda.
Ingen kan väl förneka, att det råder synnerligen stor oro och ett ganska utpräglat osäkerhetstillstånd inom skolvärlden i vår tid. Det ar helt naturligt, att sa ar förhållandet. Det var sa mycken gammal bråte, som måste bort. Vid storstädningar blir det alltid litet tillrört, innan allt kommer i ordning igen, och människorna förlora lätt det lugn, som de under vanliga förhållanden äga.
Men det undras, om icke denna osäkerhetens och orons tid snart behövde taga en ände. Den får icke bliva permanent, såsom många förmena skulle vara gagneligt. Den ar för många ett tecken på framåtskridande, utveckling, liv. En förbättring inom skolorganisationen, inom undervisningsmetodiken hinner knappast bliva ens ytligt prövad, innan någon eller några strax äro framme och vilja ha något ännu nyare, eller kunna de icke hitta på något ännu nyare, sa yrka de åtminstone på en återgång till äldre förhållanden. Någon ändring måste det bliva. Den nya fortsättningsskoleorganisatio-nen hann knappast bliva genomförd och absolut icke grundligt prövad, innan man till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
