- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
973

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 49

971

Gabriel Norlin.

under den senare tiden eller sa gott som vid varje möte. På sa sätt ha tillsamman icke mindre an 65 föreläsningar och föredrag hållits i aktuella" och andra ämnen.

På initiativ av föreningen ha jämväl flera särskilda, fristående föreläsningsserier varit anordnade. Ar 1912 ordnade föreningen med bidrag av distriktet en teckningskurs for hela lärarkåren med teckningslärare Ekström från Stockholm som ledare. Och med den erfarenhet, som kåren vunnit angående betydelsen i lärarens gärning av fortbildning, motionerade föreningen på sin tid om ett permanent anslag att utgå som stipendium i och för bevistande av fortbildningskurser, och utgick detta stipendium med kr. 1,500 årligen i flera ar, helt säkert till gagn för skolarbetet.

Allmänna föreningens ärenden.

I den skildring av Karlskoga lärarförenings verksamhet, som här lämnats, ha icke i de många och för skolans utveckling och kårens fromma betydelsefulla ärenden, vilka alltsedan allmänna föreningens tillkomst utsänts till kretsarnas behandling, medtagits. Utom lönefrågan, som varit föremål för upprepade utredningar och framställningar, ha behandlats exempelvis folk- och smä-skollärarkårens pensionsförmåner; småskollärarinnornas och de biträdande lärarinnornas rättsliga ställning; reseersättning åt lärare vid avläggande av undervisningsprov ; rättshjälp åt föreningsmedlemmar; skydd för ensamboende lärarinnor ; om lärarkårens representation i skolrådet; om sammanträden mellan lärare och skolråd; om enhetsskolan och om folkskolans plats i vårt skolsystem; om upprättande av särskild skolöverstyrelse; om folkskolbyggnader på landet och förbättrad skolhygien; fortsätt-ningsskolans ombildning och organisation; ny folkskolstadga; seminariernas ombildning; ny undervisningsplan för

rikets folkskolor; understödskassa inom S. A. F.; om S. A. F: s fortbildningskurser for lärare och lärarinnor; om S. A. F: s eget hem. - Exemplen på betydelsefulla frågor, som genom allmänna föreningen fått sin lyckliga lösning skulle kunna mångfaldigas. Ingen kan väl undra på om vi, som varit med och arbetat hängivet inom denna organisation en längre tid, och som sålunda ha möjlighet att bedöma dess betydelse för folkskolan och dess lärarkår, äro måna om dess bestånd och fortsatta utveckling.

Det länder banbrytarna på folkskolans arbetsfält till stor heder, att de i främsta rummet arbetat för folkskolans och folkbildningens höjande och satt detta som nr l på sitt program. Men då förbättringen och utvecklingen av folkskolan i allmänhet har ett olösligt sammanhang med dess lärares sociala och ekonomiska ställning, sa bör det ej tolkas såsom utslag enbart av egoism, om föreningen under sin verksamhet sa långt det varit möjligt och rimligt utan att därmed vilja framkalla motvilja mot folkets skola sökt att

förbättra lärarens ställning

i allmänhet.

Man kan saga, att denna fråga kom upp inom Karlskoga lärarförening redan under föreningens första verksamhetsår, då ombud skulle väljas att närvara vid konstituerandet av S. A. F. Mötet beslöt nämligen att ingå till skolrådet med anhållan om bidrag till resekostnad för ombudet i fråga. Likartade framställningar förekommo sedermera under rätt lång tid framåt. Lärarnas löneförhållanden voro sådana, även sedan kofodret icke längre utbetalades in natura, att de sannerligen ej tilläto allt för stora avvikelser från det vardagliga. I maj 1880 gjordes framställning till skolrådet angående lärarnas pensionsfråga, och sedermera har kretsföreningen vid upprepade tillfällen haft anledning verkställa utredningar och göra framställningar i f ragor rörande lärarkårens ekonomi. Och det kan till Karlskoga skolråds och kyrkostämmas heder utsägas, att, även om det ibland prutats åtskilligt, kanske mest för principens skull, lärarkårens framställningar oftast mottagits med välvilja och förståelse. Vid icke mindre an 24 särskilda tillfällen har lönefrågan jämte frågan om änke- och pupillkassan varit före i föreningen och över ett 10-tal kommittéer ha för samma ändamål varit tillsatta. Sammanlagt har ett 50-tal frågor angående lärarnas egen ställning avhandlats. Vi kunna uppvisa en historia av en ständig men hovsam och rättmätig lönestrid med krav på likställighet med andra samhällsmedborgare med samma utbildning, sa i rättsligt som ekonomiskt hänseende. Och man kan med fullt fog fråga, var kåren i dessa hänseenden stode for närvarande,

om den ej haft att lita till sammanslutningens styrka.

Styrelse och medlemmar.
Eedan vid föreningens första manträde utsagos tre styrelseledamöter, Jonas Hedin, ordf., Klaes Hjorth, y, ordf., och Anders Törner, sekr. Efter tvenne ar avflyttade Hedin och efterträddes av Gabr. Norlin, som sedan tillhörde styrelsen i 36 ar. Nio av föreningens medlemmar ha under 50-årspe-rioden tjänstgjort som dess ordf., nämligen Hilma Forslund, K. J. Karlsson, P. J. Karlsson, J. Aug. Börjeson, Hj. Järn, Erik Åkerström och L. E. Leyler. Som sekreterare ha fungerat Anders Törner, E. G. Karlsson, K. Ludvig Strömberg, Klaes Hjorth, J. A. Gustafsson, Hilma Forslund, Hilda Hultin, Ernst Hagberg, J. Aug. Börjeson, Märta Elffors och Carl Wikström. Sedan 1918 har fröken Hilda Johnson skött posten,som kassaförvaltare.
Bland utomstående har föreningen haft glädjen räkna flera av skolrådsordförandena som sina medlemmar. Flera av dessa ha aktivt deltagit i föreningens arbete med föredrag, föreläsningar och diskussionsinlägg, och vid några tillfällen har hela föreningen t. o. m. inbjudits till något av de tre församlingarnas herdetjäll. Med den allra största vörnad och tacksamhet nämna vi i dag namnen på de numera hädangångna pastor Widing, kapellpredikanten A. Nylander, den borne organisatören, den kraftfulle men rättvise, för skolans bästa varmt nitälskande chefen och ledaren, kyrkoheden Olof Persson, skolans och hela lärarkårens verklige vän. Vi ha också särskild anledning att nämna dem, som avflyttat från församlingen, jag tänker därvid i främsta rummet på dåvarande kapellpredikanten i Degerfors Gunnar Dahlqvist, som alltid var redo i arbetet för kårens fortbildning och för folkbildningens höjande. Jag ber också få nämna några namn av andra föreningens vänner, vilka tillhört densamma som medlemmar och även på annat satt yisat sitt intresse for dess strävanden. Jag tänker därvid på riksdagsman J. G. Forsberg, ing. K. A. Ekman, båda hädangångna, målarmästare J. Bu-tén, bergsmannen Anders Eriksson i Bohult och flera andra bergsmän, samt rektor Joh. Lindholm, som länge tillhört föreningen och flera gånger medverkat inom densamma.
Ingen av föreningens stiftare ar nu i livet. De vila från sitt arbete. Endast en av föreningens första ledamöter lever kvar, fröken Lina Jansson i Bofors. Många av föreningens medlemmar under åren ha avflyttat från församlingen, och några njuta sitt otium.Men många ha gått över gränsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0973.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free