- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
979

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 49

SVENSK LÄRARETIDNING.

977

och historia. Vidare må framhållas, att hem-bygdsundervisningen ar särskilt agnad att stödja moderisrnålsundervisningen. Den lämnar utmärkta tillfällen till talövningar, den skänker också material till de små försök att använda skriften gom uttrycksmedel, vilka böra förekomma redan under de första skolåren. I bada fallen blir det fråga om redogörelser för sådant, som barnen själva iakttagit och upplevat, alltså just övningar av den art, som äro både mest naturliga och mest givande. Hembygdsundervisningen stöder också undervisningen i läsning, i det att den bidrager till att stärka och oka barnens ordförråd öcn därigenom giver en av de viktigaste förutsättningarna för en läsning, som ej ar blott mekanisk utan förbunden med uppfattning av innehållet. Även för räkneundervisningen kan hembygdsundervisningen lämna stod, i det att i densamma osökt kunna upptagas konkreta räkneuppgifter angående de förhållanden i hembygden, som behandlas. Räkneuppgifter kunna också förbindas med arbetsövndngarna, såsom också i undervisningsplanens anvisningar angives.

Vad som nu anförts talar enligt Överstyrelsens mening för att hembygdsundervisningen får behålla den tid, som ar åt densamma anslagen. Det ar också att marka, att en ökning av timantalen for modersmålet och räkning, om den skulle förekomma, ar mest önskvärd i de högre klasserna, där hembygdsundervisning ej förekommer. Vidare må framhållas, att möjligheter till minskning av tiden for hembygdsundervisningen, vilken givetvis i synnerlig grad bör lämpas efter orrtsi ’ii hålland en, redan äro medgivna, därest särskilda omständigheter finnas påkalla sådant.

Visserligen kunna nog skal anföras för att planen för hemby gdsunder visning med ar-betsövningar liksom i fråga om andra ämnen i en eller annan detalj göres till föremål för jämkning. Men med hänsyn till den begränsade erfarenhet, som hitintills föreligger och till den lovande utveckling, vari ämnet för närvarande befinner sig, anser Överstyrelsen tiden ännu icke vara inne för ändringars vidtagande.

Geografi.

Någon mera allmän önskan om ändringar i planen för det ifrågavarande ämnet förefinnes icke. Ett utmärkande drag i denna ar den framträdande plats, som givits åt de ekonomiska förhållandena. Särskilt gäller detta beträffande vårt lands näringsliv. Den ekonomiska insikt, som man ej minst i vår tid Önskar att även folkskolans lärjungar måtte erhålla, förmedlas till huvudsaklig del av ämnet geografi.

Vad timantalet beträffar, må uppmärksammas, att i den sexklassiga folkskolan, vilken givetvis närmast kommer i betraktande, timplanerna blott för en enda klass, nämligen 3:e klassen av folkskola av A-form, upptaga sa mycket som 3 timmar. Någon minskning synes dock där ej kunna komma i fråga, mod hänsyn till deri kurs, som i klassen måste

Vad kursfördelningen beträffar, vill Överstyrelsen särskilt fasta sig vid den lärokurs i ämnet, som angives för fjärde klassen i Sjuklassig folkskola av A-form. Undervisningsplanen upptager för nämnda klass flertalet av de svenska landskapen och hänvisar det återstående mindretalet landskap till genomgång i femte klassen. En dylik kurstfördel-ning synes erbjuda svårigheter med .hänsyn till folkskolans ställning som grundskola för den femklassiga realskolan. Karsplanen för denna senare förutsätter nämligen, att de intagna lärjungarna före sitt inträde inhämtat kännedom om Sveriges landskap. En tillfredsställande ordning i förevarande hänseende erhölles, om fjärde klassen i Sjuklassig folkskola av A-form i geografi finge samma lärokurs som motsvarande klass i sex-klassig folkskola, där samtliga svenska landskap enligt den allmänna undervisningsplanen ingå i kursen. ’ Överstyrelsen anser sig

emellertid icke" böra fororda en ändring på denna enstaka punkt, enär den önskvärda anordningen ändå kan vinnas. Undervisningsplanens kursfördelningar skola nämligen tjäna endast till huvudsaklig ledning vid uppgörande av de lokala läroplanerna. Det finnes enligt Överstyrelsens mening intet hinder for att i dessa senare för fjärde klassen i Sjuklassig skola upptaga den lärokurs i geografi, som angives som den normala for samma klass i sexklassig skola. En dylik förskjutning i kursfördelningen har också redan vidtagits i vissa skoldistrikt med sjuklassiga folkskolor, sa exempelvis i de bada största av dessa skoldistrikt, Stockholm och Malmö.

Även andra mindre förskjutningar i kursfördelningen mellan de olika klasserna kunna givetvis företagas inom ramen av nu gällande bestämmelser.

I frågans nuvarande läge anser sig Överstyrelsen icke heller i fråga om ämnet geografi kunna för närvarande förorda några ändringar i undervisningsplanen.

Det synes Överstyrelsen uppenbart, att med den knappa tid, som i folkskolan står till buds for att lämna lärjungarna en for livet grundläggande och betydelsefull kunskap om naturen, dess levande varelser och viktigaste företeelser - tillika grundval för en på det praktiska livet mera inriktad undervisning på ett mognare åldersstadium - en jämkning nedåt i timplanernas siffror icke gärna kan ifrågasättas. Snarare gäller om detta som om flertalet andra ämnen, att det vore synnerligen önskvärt, att tiden kunde for detsamma något utökas. Enar emellertid på grunder, som Överstyrelsen i annat sammanhang närmare anfört, någon mera ingående revision av undervisningsplanen icke bör för närvarande ifrågakomma, har Överstyrelsen icke heller något ändringsförslag att framlägga beträffande ämnet naturkunnighet.

Historia.

Sa långt den gjorda undersökningen giver vid handen, föreligger icke något mera allmänt känt behov av ändringen i undervisningsplanen med hänsyn till ämnet historia. Vad beträffar de framkomna önskemålen om jämkningar i vissa fall i kursfördelningen, sa att av kurser, vilka i någon klass visat sig val dryga, ett överförande av en del av kursen till annan klass må kunna äga rum, finner Överstyrelsen, i anslutning till vad Överstyrelsen härovan yttrat i fråga om ämnet geografi, att hinder for dylika jämkningar icke förefinnas utan kunna sådana, i den mån de hava fog för sig, iakttagas i de för de enskilda skoldistrikten gällande läroplanerna.

Överstyrelsen finner sålunda icke skäl föreligga att beträffande ämnet historia för närvarande förorda några ändringar i undervisningsplanen.

Övriga ämnen.

Även beträffande teckning, gymnastik, trädgårdsskötsel, slöjd och hushållsgöromål anser Överstyrelsen behov av ändringar i undervisningsplanen ej föreligga.

S. A. F:s jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdomf arbetslöshet eller andra of örvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.

Stod jubileumsfonden!

Stockholmslärarnas provisoriska löneförbättring.
Styrelserna för Stockholm® folkskollärareförening:, Stockholms lokalavdelning av Sveriges folkskollärarinneförbund, Stockholmskretsen av Sveriges folkskollärarförbund och Stockholms lokalavdelning av Sveriges småskollärarinneförening ha den 25 november till Stockholms folkskoledirektion ingivit en ny f ramiställning i lönefrågan. Framställningen ar åtföljd av en utredning angående hyresprisen i Stockholm på lägenheter med ungefär de kvalifikationer, som angivas i boställsordningen. Denna utredning har på styrelsernas’ uppdrag utförts av förutvarande förste aktuarien i socialstyrelsen fil. lic. Bernhard Garsten.
Sedan styrelserna lämnat en redogörelse för den nämnda utredningens tillkomst anföra de i sin skrivelse följande.
Genom sagda utredning, som framvisar ett medelhyresbelopp av kronor 1,224 och 1,735 for respektive tvårurns-och trerumslägenheter, torde vara till fullo ådagalagt, att Stockholms stads officiella statistik, i vad den avser där upptagna medelhyresbelopp icke kan och val icke heller varit avsedd att utan vidare läggas till grund vid bestämmandet av hyresersättning över huvud och an mindre, när det gäller ersättning för bostäder, som författningsenligt skola äga vissa, närmare angivna kvalifikationer.
Då folkskoledirektionen ar 1921 fastställde bostadsersättningen for de olika lärarkategorierna till kronor 700, 1,000 och 1,400, sa inneburo dessa belopp, trots att de av lärarkåren på goda grunder ansågos alltför knappt tillmätta, dock en förhöjning for småskollärarinna med 47 % samt för folkskollärare och folkskollärarinna med 33 % av den officiella statistikens medelhy resta!. Folkskoledirektionen ansåg tydligen, att detta medelhyrestal då lika litet som för närvarande kunde anses motsvara de belopp, som bostäder med angivet rumsantal i den allmänna hyresmarknaden vid sagda tidpunkt betingade. Vid en procentuell förhöjning av de senaste officiella medelhyresbeloppen i analogi med den av folkskoledirektionen ar 1921 företagna skulle bostadsersättningen till de olika lärarkategorierna utgå med respektive 908, 1,422 och 1,951 kronor.
Vid fastställandet av bostadsersättningen torde emellertid beträffande de hyresbelopp, s!om framkommit genom här berörda .utredning böra framhållas ett par omständigheter, som göra att dessa siffror ej utan vidare kunna anses som normerande.
De bostäder, som denna utredning omfattar, höra nämligen till eii såväl eftersträvad som försvinnande bostadstyp inom Stockholms stad. De förefinnas sålunda uteslutande i äldre hus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0979.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free