Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
985
De kommunala ungdomsskolorna.
Norrköpingskretsen av Högre folkskolornas lärarförening hade årsmöte den 20 november under löjtnant Elis Lundgrens ordförandeskap. Förutvarande kretsstyrelsen, ämneslärarna E. Lundgren och W. Wranne samt fröken Agnes Ohlin, omvaldes för ar 1930.
Åt centralstyrelsen beviljades full ansvarsfrihet för 1928 års förvaltning.
Före valet av ledamöter av föreningens styrelse uttalades det allmänna önskemålet, att flera kretsar måtte erhålla representanter i styrelsen. Då undervisningsrådet N. O. Bruce och fröken Signe Westelius tillkännagivit, att de ej önskade mottaga förnyat val, utsagos till ordinarie ledamöter rektor M. E. Fries i Hälsingborg (omvald) samt ämneslärarna J. Ställberg i Norrköping och ’G. Neander i Göteborg (nyvalda). Suppleanter blevo rektor Arvid Pehrsson i Stockholm och fröken Eva Ing-valdson i Örebro (nyvalda). Revisorerna, folkskolinspektör K. Lindahl och rektor H. Bjellerup, samt deras suppleanter, rektor M. Strandberg och ämneslärare A. Anderberg, omvaldes.
Kretsstyrelsen erhöll i uppdrag att utarbeta förslag till uttalande ang. ifrågasatta förändringar av stadgan för högre folkskolor.
Dödsfall.
KOBERT SVENSSON.
Robert Svensson.
Folkskolläraren Robert Svensson i Tormes-torp avled den 9 nov. S. föddes i Hörröd, Brönnestads församling av Kristianstads län .den 23 okt. 1886. Folkskollärarexamen avlade han i Lund 1909, tjänstgjorde som vik. lärare vid Stoby folkskola h. t. 1909-v. t. 1910 och blev ord. lärare vid folkskolan i Tormestorp h. t. 1910. Han har genomgått sommarkurs i Lund 1909, utbildningskurs i Grimslöv 1919 och 1920 för lärare vid fortsättningsskolor samt var räkenskapsförare och ombudsman i Brönnestads Sparbank, vid vars startande och vidare utveckling han nedlagt mycket arbete. Sin lediga tid använde S. till att genom resor och självstudier skaffa sig ökade kunskaper. Han ägde en outsläcklig läslust. Dagligen studerade han vetenskaplig litteratur, såväl svensk som utländsk. S. sörjes närmast av maka samt dotter.
Begravningen ägde rum den 16 nov. i Brönnestads kyrka. Kyrkoherde E. Hegerman uttalade skolrådets och församlingens tack till
den döde for plikttroget arbete i skolans tjänst, folkskollärare H. Nordström, Tormes-torp, nedlade en krans från skolbarnen, folkskollärare C. Mellton, Sösdala, uttalade semi-nariekamraternas tack, överlärare N. Ernhard, Hässleholm, tolkade kollegernas inom Hässleholmstraktens lärarförening tack, kommunalordföranden E. Kristofersson uttalade styrelsens för Brönnestads Sparbank tack, kantor G. Walter uttalade kollegernas inom Brönnestads församling tack för gott samarbete, lantbrukaren N. Nilsson, Tormestorp, tolkade i bunden form sitt tack till den döde och målaremästare B. Svensson, Höör, frambar de sörj andes tack till alla, som hedrat den dödes minne. Ett 50-tal kransar hade sänts till båren.
Nils Gustaf Blomquist.
F. folkskolläraren Nils Gustaf Blomquist, Jönköping, avled den 15 nov. B. var född den 9 augusti 1858 i Gustaf Adolfs församling i Värmland. Sin folkskollärarexamen avlade han i Karlstad ar 1883 och blev omedelbart därefter ordinarie folkskollärare i sin hemförsamling, där han blott stannade, tills han tillträdde den ordinarie plats han 1885 erhöll vid Jönköpings stads folkskolor. Här har han sedan dess levat och verkat, tills han ar 1923 avgick med pension. Det ar en lång tjänstgöringstid, inte mindre an 381/2 ar, han haft vid Jönköpings folkskolor. Och åt dem har han ägnat hela sin kraft och alla sina intressen, enär han inte hade något intresse över för kommunala eller politiska saker. Skolan tog honom helt fången, och som lärare var han också mycket uppskattad. Närmast sörjande äro maka, barn samt barnbarn.
Erik Nilsson.
Folkskolläraren Erik Nilsson i Lima har avlidit å Högbo sanatorium, 28 ar gammal.
Han tillträdde folkskollärartjänst i Lima 1923. Redan påföljande höst insjuknade han och hade sedan dess åtnjutit tjänstledighet. Han sörjes närmast av föräldrar.
O. Bobeck.
F. d. rektorn O. Bobeck, Lund, avled den 17 november i en ålder av 71 ar.
Bördig från S. Sallerup avlade B. folkskollärarexamen i Lund 1878 och tjänstgjorde därpå till 1880 som lärare vid Malmö folkskolor. Han ägnade sig sedermera ånyo åt studier och inskrevs 1883 vid Lunds universitet, varest han avlade fil. kand.-examen 1893. Jämsides med dessa studier tjänstgjorde han även åren 1884-89 och 1892-93 som andre lärare vid Fridhems folkhögskola. Sedan denna skola överflyttats till Svalöv, fungerade han som dess föreståndare från 1893 till 1897 samt grundade även den kvinnliga folkhögskolan. Ar 1897 tog han anställning vid Sveriges geologiska undersökning som kartläggande och avvägande geolog och uppsatte samtidigt i Eslöv en praktisk skola, vilken på allmänhetens begäran 1902 övergick i Eslövs folkhögskola och 1906 gav upphov till Eslövs tekniska yrkesskola. För den förra var B. föreståndare till 1923, då han avgick med statspension, för den senare till 1921.
Under sin verksamhet som geolog arbetade B. på kartbladen Ystad, Börringekloster, Trälleborg och Sövdeborg i Skåne samt på Skövde i Västergötland och Klintehamn på Gotland. På de övriga kartbladen i Skåne och Blekinge, ävensom på de flesta kartbladen i övriga delar av södra Sverige, hade han studerat och beskrivit landets höjning och sänkning under den glaciala och postglaciala tiden. Därjämte upptäckte han de först kända issjöbildningarna i Skåne. Av äldre geologiska bildningar har han upptäckt en basaltförekomst väster om Ringsjön, den s. k. Långenäbbeba-salten. Han gjorde riksantikvarien uppmärksam på fyndet av en större guldring och ett bronssvärd från förhistorisk tid, funna i en utplöjd ättehög vid Vilhelmsfält nära Svarte.
Därjämte har han för geologiska institutionen i Lund beskrivit förekomsten av en stenåldersslipsten vid Vegeholm samt i Eslöv upptäckten av en större offersten. Ar 1913 genomdrev B. med tillhjälp av Skånes naturskyddsförening, att Eslövs stad skulle begära skydd för ett inom stadens område beläget område på 3,6 hektar, som i naturhistoriskt och kulturellt hänseende var av särskilt intresse. Staden och Naturskyddsföreningen jämte särskilt intresserade personer bidrogo med 9,000 kr. och riksdagen, efter särskilda motioner, med lika mycket. Området kom att tillfalla staten såsom naturskyddsområde. Ar 1916 inrättades i Eslöv på B:s initiativ ett hemortsmuseum för naturföremål och kulturella fornminnen. Som föreståndare för museet kvarstod han till 1925.
Efter avskedstagandet bosatte sig B. i Lund.
Den bortgångne sörjes närmast av maka och fem barn.
H. O. E. Jönsson.
I Björka, utanför Landskrona, avled den 22 november folkskolläraren H. O. E. Jönsson, 39 ar gammal.
Han var född i Kvisttofta och blev efter att ha genomgått Lunds folkskoleseminarium för 14 ar sedan ordinarie lärare i Björka folkskola. Han sörjes närmast av moder och syskon.
Augusta Larsson.
Lärarinnan fröken Augusta Larsson, Bältar-torp, Norrtälje, har avlidit.
Hon var född i Sparlösa församling av Skaraborgs län. Hon genomgick seminarium i Stockholm och avlade småskollärarinneexamen. Platser innehade hon såväl i småskola som i mindre folkskola och även i folkskola. Sedan hon kom till Roslagen, tjänstgjorde hon i Roslagsbro församling, först i Utåls skola och sedan i Noor och i Harö. Därefter var hon anställd på Tjockö och Sundskär i Rådmansö.
Varmt intresse har hon ägnat åt missionsverksamheten, särskilt åt Fosterlandsstiftelsens och Svenska kyrkans mission.
jCifterafur.
Idrottsfrämjandets årsbok.
Vid sidan av de av stadgar, paragrafer och speciella syften bundna vanliga idrottsorganisationerna ’står i vart land en mera neutral sammanslutning, Sveriges centralförening for idrottens främjande med huvuduppgift att göra idrotten till hela folkets egendom.
Centralföreningens årsbok for 1929 har nyss utkommit och innehåller som vanligt förutom nödiga årsberättelser värdefulla och för envar njutbara artiklar, av vilka somliga utgöra tungt vägande inlägg i dagens idrottsdiskussioner, andra kåserande uppsatser utan direkt aktuell anknytning. Redaktören for boken, Alex. Lindman, har tydligen velat tillfredsställa olika ’Smakriktningar.
I den inledande artikeln framhåller kapten Em. Fick, att konsten och idrotten äro två syskonbarn, som helt enkelt inte kunna undvara varandra. Han hänvisar till den befruktande växelverkan mellan idrott och konst, som utmärkte den grekiska blomstringsperioden, oeh som fulländade varandra. Var kroppskultur bygger också fortfarande på antika skönhetsbegrepp, men skönhetsin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
