Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄRARETTOlWNG.
997
och även denna ar svagt besökt, med 4 lärjungar i första och 5 i andra kretsen. De sakkunniga föreslå som villkor för upprättande av lyceilinje det för kommunal mellanskola och "privatläroverk gällande minimiantalet 10, eventuellt det tidigare gällande antalet 8. Vidare föreslå de sakkunniga, som finna det önskvärt att lyceiformen kommer till användning, men som anse det olämpligt att den ar efter ar kungöres utan att samla tillräckligt antal sökande och i samband därmed göres till föremål för kritik, att med upprättande av ett antal lyceilinjer (två i Stockholm, en i en var av städerna Uppsala, Lund och Göteborg) får tillsvidare anstå.
Latinlyceilinjen i Malmö skulle om möjligt fortfarande upprätthållas och förnyade försök göras att få till stånd en latinlycei-linje vid nya elementarskolan i Stockholm samt en reallyceilinje vid realläroverket i Göteborg.
Utredningen rörande allmänna läroverk för flickor m. m. ar verkställd på begäran av 1929 års riksdag och tager sikte på två spörsmål: det ena behovet av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra, som beslutats av 1927 års riksdag, och det andra dessa läroverks organisation.
De allmänna riktlinjer rörande beredande av högre skolutbildning för flickor, som de sakkunniga uppdragit, sammanfattas av dem på följande sätt:
Ifråga om läroverksutbildning på ort, där läroverkets lärjungenumerär ar sa stor, att å intetdera av läroverkets stadier samundervisning kan anordnas, upprättas fullständigt högre flickläroverk, på ort, där ettdera stadiet - gymnasium eller realskola - räknar en större lärjungenumerär, an att samundervisningen lämpligen kan anordnas, upprättas för det stadium, som den for starka frekvensen gäller, ett fristående flickläroverk -. gymnasium eller flickrealskola - under det att för det återstående stadiets vidkommande samundervisning anordnas, på ort, där allmänt läroverk finnes och lärjungefrekvensen icke ar större, an att samundervisning bör kunna äga rum på läroverkets olika stadier, tillgodoses flickornas läroverksutbildning genom läroverkets anordnande såsom samläroverk.
Ifråga om flickskolutbildning: på ort, där antalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning även sedan å orten möjlighet till läroverksutbildning beretts flickorna, ar sa stort, att en eller flera högre flickskolor kunna anses erforderliga för tillgodoseende av den speciella flickskolutbildningen, bara flickskolor i behövligt antal uppehållas, varvid i varje fall en flickskola anordnas som kommunal flickskola, på ort, där sa finnes lämpligt, kan flickrealskola förenas med kommunal flickskola till en statlig-komrnunal läroanstalt, på ort, där antalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning, icke medgiver uppehållande av särskild undervisning å flickskolans överstadium, upprättas på realskolans näst högsta klass en kommunal treårig flickskolelinje.
De sakkunniga finna alla skäl tala för att flickläroverken erhålla en dubbel anknytning till folkskolan. Då emellertid det kan komma att inträffa, att lärjungefrekvensen i flickläroverket icke ar sa stor, att den medgiver dubbel anknytning i form av två fristående realskolelinjer - en femårig och en fyraårig - finna sig de sakkunniga böra förorda, att den i flickläroverket ingående realskolans anknytning till folkskolan anordnas med tillämpning av samma normer, som i liknande fall fastställts för den kommunala flickskolan. I enlighet med dessa organiseras realskolan allt efter lärjungan-talets storlek antingen med förenad linje eller med två fristående realskolelinjer.
Beträffande gymnasiets anknytning till realskolan anse de sakkunniga det av anförda skäl med stor bestämdhet framgå, att särskilt för flickor avsedda gymnasier sa långt möjligt och särskilt vad latinlinjen angår böra organiseras som fyraåriga.
De sakkunnigas undersökningar ha givit det resultatet, att de föreslagit upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor i en var av städerna Uppsala, Lund och Örebro samt av en flickrealskola i var och en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås.
De sakkunniga ha även verkställt vissa kostnadsberäkningar, som utvisa, att den ungefärliga årskostnaden för en (fristående) realskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs skulle uppgå till 32,000 kr. och för ett högre flickläroverk med realskola samt fyraårigt latingymnasium och treårigt real-gymnasium till 94,000 kr. Ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg äro ej medräknade. Beräkningarna visa alltså, att statens årliga kostnader för ett fullständigt högre flickläroverk med både latin- och real-gymnasium överstiga kostnaden för en realskola med omkring 62,000 kr. Tages hänsyn även till ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, kan skillnaden uppskattas till omkring 95,000 kr.
Skolradio våren 1930.
Programmet för vårterminen 1930 föreligger nu klart, och vårens tre programhäften kunna i dagarna expedieras till skolorna efter rekvisition hos skolöverstyrelsen.
I programmet ingå sex föredrag av riksdagsman Värner Rydén om »Hnr vara ämbetsmän arbeta». De sex föredragen ha följande rubriker : 1) Vad uträttar konungens befallnings-hävande? - 2) Vad har en generaldirektör att göra? - 3) Vad får du uträtta, om du en gång blir statsråd? - 4) Konungen, rikets högste ämbetsman. - 5) Hur har den svenska statsförvaltningen uppkommit och utvecklats samt 6) Hur sköter svenska staten sina affärer? Dessa föredrag vilja i första rummet tjäna våra fortsättniiigsskolor och börja därför redan på nyåret, den 9 jan. De flesta programinslagen vända sig direkt till folkskolans högsta klasser (5- 7). Sålunda kommer Karlfeldt att läsa några av sina egna dikter (20 jan.) och Gerda Lundequist föredraga romanser ur Fritjofs saga. Ämnen rörande svenska språket behandlas av prof. V- Lundström, Hilma Henningsson och docent O. Gjerdmaii. De historiska bilderna, som ansluta sig till 6: e klassens översikt av svenska historien, beröra denna gång den nyare tiden. Talare äro: dr Karl Nordlund, professor Axel R. Romdahl, dr Ernst Klein och professor H. Nelson. Samtliga dessa föredrag äro rikt illustrerade i programhäftet och framställningarna komma i högre grad an förut att direkt bygga på bilderna. Detsamma gäller de geografiska föredragen av professor Nelson, som behandla Nordamerika, och de biologiska kåserierna, som ha till föremål Nordamerikas djurvärld och laxens levnadshistoria. Talare äro för dessa lektor T. Pehrson och ryttmästare R. Hammarström. Lektor Ernst Herlin talar om tekniska ämnen (Automobilens historia och Slumpen som uppfinnare på det elektriska området). Liksom denna termin kommer även un-
der varen att givas en glimt av samhället i arbete, denna gång genom ett besök med mikrofon och intervjuer på Johannes brandstation i Stockholm.
Även under våren komma danska och norska uppläsningar att äga rum och hörövningar i engelska och tyska för skolor med språkundervisning att givas.
Programhäftena för våren äro:
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sid.
Nr 7. Svenska föredrag. 47 sid., 54 ill.
Nr 8. Engelska och tyska hörövningar. 24 sid., 5 ill.
Nr 7 och 8 utdelas gratis och porto-fritt till skolorna såsom förut. Rekvisition av erforderligt antal exemplar ställes till skolöverstyrelsen. Nr 5 kostar för skolor 25 öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras även hos skolöverstyrelsen.
Ny överlärare vid Sundsvalls folkskolor.
Vid sammanträde den 3 dennes utsåg Sundsvalls folkskolestyrelse till överlärare vid stadens folkskolor hr Hugo Lindmark, vilken sedan den l sistlidne juli uppehållit tjänsten på förordnande. Valet var enhälligt.
Hugo Lindmark har arbetat inom Sundsvalls folkskolor sedan 1900, därav de sista 11 åren inom högre avdelningen. Han ar sålunda väl förtrogen med »de lokale Forhold» inom sitt arbetsområde. Med kamratkretsen står han på synnerligen god fot; och det enhälliga valet torde vara en indikator på hans ställning hos skolstyrelsen. Han har en klar blick för tidens social-pedagogiska krav och besitter dessutom en oräddhet och slagfärdighet, som gör honom till en farlig motståndare. Kommer sa därtill en energi och arbetshåg, som praktiskt taget inte skyr någon ansträngning vid fullföljandet av ett föresatt mål, och som »smittar av sig» på kamratkretsen; sa inses, att det överlärarvalet bådar gott för samarbetet och utvecklingen Inom våra skolor.
Hugo Lindmark ar född i Åmål den l okt. 1876 och utexaminerades från folkskollärarseminariet i Karlstad 1897 samt tjänstgjorde dels i Eskilstuna, dels i Borås, tills han den l juli 1900 tillträdde ord. plats i Sundsvall. (I Sv. Ltg nr 39 ar 1926 finnes en del biografiska notiser med anledning av L :s 50-årsdag.)
Aug. Björklund
All prenumeration å Svensk Läraretidning; sker alltid å
närmaste postanstalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
