Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1. 2 januari 1930 - Den nya utbildningen av folkskollärare i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr l
SVENSK LÄRARETIDNING
naturen i övrigt. Jag tillåter mig
meddela några ämnen av detta slag.
»Hembygdslandskapets geografi.»
»Morfologiska övningar i anslutning till iakttagelser
i hembygden.» »Studiet av hembygdens
djur-och växtvärld.» »Invandrade och utdöda
växter i Väst-Tysklands flora. Med exkursioner,
mikroskopiska undersökningar och
pollenanalys.» »Utbredningsbiologiskt
hembygdsstudium. Med exkursioner, fysiologiska försök
och mikroskoperingsövningar.» »Djur och
växter i tyskt folkliv och tysk folktro.»
»Historiska övningar i anslutning till ett arbete
om kulturströmningar och kulturprovinser i
Rhenlandet.» »Införande i den tyska
folkminnesforskningen.» »Folksageforskning.»
»Gåtor, ordspråk och ordstäv som bärare av
traditionen i hembygden.» »Hembygdens
dialekter.»
Som synes spelar synpunkten folket
och bygden starkt in i
utbildningsplanen. Vissa serier, som utgöra inledning
till geografiskt, biologiskt och historiskt
hembygdsstudium, anses t. o. m. av den
betydelse, att de lagts in som
obligatoriska under första terminen av
akademistudiet.
Arbetssättet vid den
pedagogiska akademin har högskolemässig
karaktär med föreläsningar och
seminarieövningar, laborationer och
exkursioner. Man söker i stor utsträckning
ställa upp verkliga arbetsuppgifter, som
kandidaterna ha att lösa med hjälp av
vetenskaplig arbetsmetod och gäller
detta i första hand om det specialstudium,
som kandidaten gjort till sitt.
En särskild studieform utgöra de s. k.
»Arbeitsgemeinschaften» eller
arbetsgrupper för gemensamt arbete. Dessa
äro sammanslutningar mellan
kandidater, som arbeta på samma eller nära
besläktade studieområden. Tillsammans
med sina studiehandledare bilda de ett
slags studiecirklar, där man söker
intränga i frågorna genom att studera i
grupp och diskutera, genom att
samfällt bearbeta problemen.
Och goda hjälpmedel finnas: bibliotek,
laboratorier, samlingar. Den pedagogiska
akademin i Bonn har ett huvudbibliotek med
läsesalar och tidskriftsrum. Dessutom är en
samling facklitteratur uppställd i respektive
ämnesrum eller fackseminarier. Biblioteket
omfattar f. n. omkring 15,000 band, och
akademin håller sig med 57 tidningar och 120
tidskrifter.
Laboratoriearbete förekommer i de ämnen,
där detta är den naturliga arbetsformen:
experimentell psykologi och naturvetenskapliga
ämnen i allmänhet. Jag tyckte mig finna, att
det förekommer rätt omfattande laborationer
i biologi och geografi, medan det i fysik och
kemi mest är fråga om smärre kurser med
skolförsök. Sådana elementära kurser måste
man lägga in, enär det visar sig, att en stor
del av studenterna ha ringa vana vid
labo-rationsarbete. »De tyska gymnasierna skatta
än i dag allt för mycket åt bok- och
minnesplugget» - så ungefär yttrade sig en av
professorerna vid akademin - »vi måste därför
se till, att de blivande lärarna här bli
förtrogna med laborationer och andra nutida
arbetsformer i undervisningen.»
Exkursionen är en annan nutida
arbetsform, som det tyska läroverket
hittills icke tillämpat i någon nämnvärd
utsträckning. I akademins
arbetsprogram däremot har den ett stort utrym-
me; varje vecka ägnas någon halv eller
hel dag åt exkursion Antingen ordnas
det så, att en viss uppgift, exempelvis
i biologi, geografi, historia, studeras
under en facklärares ledning eller ock så,
att flera facklärare slå sig tillsammans
för gemensam exkursion. Jag hade
under vistelsen i Bonn tillfälle att
deltaga i en exkursion av det senare slaget,
och jag bevarar från denna minnet av
en av de bäst planlagda och
genomförda exkursioner jag varit med om. Den
gällde Siebengebirge, det vackra och
intressanta gamla vulkanområdet utmed
Rhen.
Ibland svälla exkursionerna ut till
små studieresor på flera dagar. Man
kan då nå även för bygden
främmande och mera säregna landskapstyper,
bli i tillfälle att besöka industriella
anläggningar av annat slag än dem i
hemorten och få lära känna
uppfostrings-institut av olika slag: anstalter för
blinda, dövstumma, vanföra, sinnesslöa
m. fi. - Det är givetvis av ett
betydande värde för lärarkandidatens
utbildning att han genom exkursioner och
resor föres ut och får studera det
levande livet. Inte minst värdefullt är
det, att han på detta sätt får vänja sig
vid ett arbetssätt, som han sedan har
att tillämpa i sin egen undervisning.
Vilken ställning ha vid den
pedagogiska akademin de s. k. »ö v n i n g
s-ämnena» - för att använda en
dålig och med rätta förkättrad term?
Tyskarna använda inte uttrycket,
åtminstone inte i dessa studieplaner, där
de för en lärare i folkskolan så
viktiga ämnena musik, teckning, slöjd och
gymnastik inordnas under rubriken
»konstnärliga och tekniska ämnen».
I denna grupp av ämnen har
musiken den ojämförligt starkaste
ställningen med inte mindre än fem
veckotimmar (4 för kvinnliga kandidater).
Påfallande är också, vilken rad av
lärare - professorer och andra - som
företräda musiken vid en pedagogisk
akademi. Musiken är också ett ämne, där
man försäkrat sig om verklig framgång
i arbetet, i det man inte släpper in
nå-goii utan musikalisk begåvning och god
förbildning. Undervisningen är också,
såvitt jag kan döma, mycket
omfattande. Denna omfattande
musikundervisning är nog inrymd i akademins
arbetsplan inte enbart med tanke på
folkskolans behov utan säkerligen även med
tanke på att läraren skall sättas i stånd
att bära upp den musikaliska kulturen
överhuvudtaget ute i bygden. Tyskarna
äro i detta f all särskilt måna om att
traditionen skall upprätthållas.
Lärarkandidaterna ha hela tiden en
veckotimma teckning. Uppdelade i
smärre grupper få de, särskilt i
början, öva sig i svarttavelteckning. I
kursen ingår även konstskrift. Också
teckningen bjuder på valfria övningar;
detta i likhet med andra ämnen i denna
grupp. Några exempel ur en föreläs-
ningslista: »Teckning och målning».
»Grafik och bokutsmyckning.»
»Studium av byggnadsminnesmärken vid
Ehen.»
Utbildning i slöjd bedrives vid den
pedagogiska akademin inte alls i
samma utsträckning eller med den
grundlighet som vid det svenska seminariet.
När jag använder ordet slöjd, menar jag
här dess motsvarighet på tysk botten. Härute
användes numera mest termen
»Werkunter-richt» (ibland »Werkarbeit»), och begreppet
får då rymma såväl vad som kan finnas av
slöjd i vår mening, den mera systematiskt
bedrivna av en mera tekniskt-konstnärlig
läggning (pappslöjd, träslöjd, metallslöjd),
som ock det vi inlägga i uttrycket
»arbets-övning», ett i den övriga undervisningen
infogat manuellt arbete, avsett att illustrera
eller på annat sätt stödja.
De manliga kandidaterna ha en
timma slöjd under tre terminer. De
kvinnliga ha handarbete den dubbla tiden.
Då, såsom vi erinra oss, de kvinnliga
kandidaterna dessutom få avlägga
inträdesprov i ämnet, böra de utgående
lärarinnorna vara i detta hänseende
betydligt bättre rustade än sina manliga
kolleger. Enligt uppgift av läraren i
slöjd vid akademin - han var också
gymnastiklärare - sakna flertalet
manliga lärarkandidater varje förbildning i
slöjd. I det tyska läroverket
förekommer slöjd endast som frivilligt ämne på
realskolestadiet. (Alltså samma
anordning som hos oss, innan 1928 års
undervisningsplan lade in slöjden i
realskolan.) Om det arbete, som bedrevs på
den fattiga veckotimmen är ej mycket
att säga. Det blev ett sysslande med
litet av varje utan någon egentlig plan:
man lagade kartor och planscher och
gjorde svarta tavlor till en av
lärosalarna, bl. a. Sista terminen framställde
man dock en del hjälpmedel för
undervisningen; en smula fysikslöjd blev det
då. - Tyskarna räkna tydligen med,
att den lärare, som framdeles kommer
att undervisa i slöjd, efter
akademitiden besöker något slöjdlärarseminarium.
Sådana ha tyskarna iitmärkta; det är
mitt intryck av dem jag besökte i
Berlin och Köln.
Fysisk fostran har i
utbildningsplanen tre obligatoriska veckotimmar;
dessutom finnes möjlighet att tillvälja.
Arbetsprogrammet utmärkes av stor
mångsidighet i övningar med gymnastik, lek
och idrott i olika former. Bl. a.
förekommer simning och rodd på
Khenflo-den samt kurser för att förbereda till
prov för gymnastik- och idrottsmärke.
Det förefaller som om proportionen
mellan å ena sidan ren gymnastik och å
andra sidan idrott är en annan än hos .
oss; i den tyska lärarutbildningen
mindre gymnastik och mera av
idrottsliga övningar.
Skolkoksundervisiiiiig slutligen är
vid den pedagogiska akademin valfri
för kvinnliga kandidater. De som välja
den linjen få ytterligare minskad
utbildning i musik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
