Print (PDF) - On this page / på denna sida - Nr 1. 2 januari 1930 - Den nya utbildningen av folkskollärare i Tyskland - Edvin Wide: Skolidrottsföreningen - ett av »den nya skolans» medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr l
SVENSK LÄRARETIDNING
Tjugofyra timmar i förväg erhåller han
arbetsordningen för de lektioner han
skall hålla inför prövningsntskottet. Till
lektionerna anknytes ett samtal, och vid
detta bör läraren kunna visa, att han
förmår vetenskapligt begrunda sina
åtgöranden för barnens fostran och
undervisning samt att han är förtrogen
med inom området gällande
författningar och övriga bestämmelser, som
röra skolan. En skriftlig redogörelse för
sina erfarenheter i fostrargärningen har
han redan i förväg måst inlämna; en
sådan skall nämligen åtfölja ansökan
om prövning.
Prövningen mynnar ut i ett betyg,
som visar hur han bestått prövningen.
Betyget är icke specificerat, men det är
graderat på samma sätt som
akademibetyget med två betygsgrader utöver
godkänt.
Nu äntligen, fyra till sex år efter
studentexamen, är den vid pedagogiska
akademin utbildade läraren i besittning
av mästarebrevet, och med detta på
fickan ger han sig ut för att kämpa sig
till en ordinarie befattning. Har han
då att tävla med dem, som gått andra
utbildningsvägar 1 Det ser ut, som om
han för ögonblicket sluppe att tävla med
de universitetsutbildade; ett f
olkskol-lärarbetyg från den .ena delstaten tycks
i allmänhet icke äga giltighet i den
andra. Jag har mig sålunda bekant, att
lär ar betyget från Hamburgs
universitet icke godtages i Preussen och
omvänt gäller icke det preussiska
akademibetyget i Hamburg. Dock anser man
därute, att det endast är en tidsfråga,
när portarna öppnas mellan rikets
delstater även i detta avseende. Men han
möter de seminarieutbildade och i
tävlan med dem har han ett övertag
genom sin högre utbildning. De
seminarieutbildade, som icke ännu blivit
placerade, ha det bekymmersamt, sades det.
- Få de olika lön, de som gått olika
utbildningsvägar? Om den saken vet
jag endast det, att i Hamburg når f. n.
en seminarieutbildad folkskollärare upp
till 7,800 Mk under det en
universitets-utbildad kommer upp till 9,000.
Den bild jag sökt att ge av den nya
lärarutbildningen därute har blivit
varken klar eller fullständig, dock
möjligen riktig såtillvida som den speglar
något ofullkomligt, i vardande. Ännu
söker man efter den bästa formen, ännu
bryta sig meningarna. Striden gäller
dock knappast längre
seminarieutbildning eller högskoleutbildning: den
senare har segrat så gott som över hela
linjen. Kampen står nu mellan dem, som
ivra för den rena
universitetsutbildningen och dem, som anse att
utbildningen hellre bör förläggas till särskild
pedagogisk fack-högskola (pedagogisk
akademi). Hur kommer det att gå i
fortsättningen ? Kommer endera
anordningen att bli ensamrådande, eller
komma båda att finnas liksom nu? Ingen
vet. För ögonblicket ser det emellertid
ut, som om den pedagogiska akademin
skulle vinna ytterligare utbredning, i
det andra större delstater som Bajern
och "Wiirttemberg väntas gå över till
Preussens utbildningslinje. - Gå vi
utanför tyska rikets gränser finna vi, att
även andra folk slagit in på liknande
vägar. Hos grannfolket söderut,
schweizarna, hade jag sålunda tillfälle att i en
av kantonerna studera en
lärarutbildning, som bygger på studentexamen, och
bekant är, att man i Österrike,
åtminstone i en del av landet, på samma
grund, bygger en två-årig
lärarutbildning vid högskola.
Det gör ett starkt intryck att just
Tyskland och Österrike, två av kriget
och dess följder svårt medtagna länder,
äro villiga att offra så mycket för sin
folkundervisning. Man har redan
hunnit bygga upp en utmärkt folkskola
med åttaårig lärokurs och är nu som
bäst ifärd med att komplettera denna
med högskoleutbildning åt dem, som
skola ha hand om undervisningen i
denna nya skola. Allt göres i den fasta
förvissningen, att det man offrar för
lä-rarbildningen det kommer även
folkbildningen tillgodo.
Skolidrottsföreningen
- ett av »den nya skolans» medel.
En av de viktigare bestämmelserna
för Skolidrottsmärkena är, att pojke
eller flicka måste tillhöra en
skolidrotts-förening för att kunna erövra något av
dem. Denna fordran har på sina håll
livligt omdebatterats, dock mindre på
senare år än förr. Man har ansett
föreningstvånget vara ett svårt onödigt
hinder för skolidrottsledarna i arbetet
för märken och tyckt, att fordringarna
kunde inskränka sig till att omfatta
endast idrottsprov och att
Skolidrottsförbundet kunde låta sig nöja med att
enbart driva propaganda för
skolföre-ningar i stället för att som nu rent ut
sagt försöka pracka dem på
ungdomarna i samband med sina märken.
Mången skolidrottsledare, som med nöje
skulle låta sina ungdomar hålla på med
de stipulerade idrottsproven, drar sig
för att börja på med
föreningsverksamheten, som ju kräver både tid och
pengar.
Naturligtvis ligger det åtskilligt i
detta resonemang. Föreningstvånget
avskräcker med all sannolikhet ganska
många skolidrottsledare från att börja
på med märkesprov. Men å andra sidan
finnas flera så tungt vägande skäl för
föreningsverksamheten, att man i
skol-idrottsledningen ser saken så, att det
man idrottsligt förlorar på att
föreningstvånget fördröjer märkesarbetet,
det och mycket mera till vinner man
på att så småningom få till stånd
skol-idrottsföreningar.
Ty som redan tidigare sagts i denna
tidning avse Skolidrottsmärkena alls
inte att vara en belöning för litet
kroppsrörelse, ungdomarna behaga att
ta, utan de skola vara medel att leda
barnen till intressebetonade
målmedvetna strävanden i kroppsövningarna
och att lära dem känna den moderna
idrottsrörelsens anda och mening och
naturligtvis också dess organisation.
Och då kommer ju föreningstvånget som
märkesvillkor nästan som en självklar
sak.
För folkskolans lärare bör för resten
detta föreningstvång knappast vara
något hinder. Folkskolan avser ju ’att ge
medborgarbildning, och dit hör
onekligen numera föreningskunskap. Det
räcker nog inte med att ge denna i form
av några teoretiska lektioner under
timmarna i medborgarkunskap, utan den
måste nog för att bli levande och
fördjupad kompletteras i högre grad, än
vad som nu sker, med praktisk
föreningsverksamhet. Och varför inte då
just i en skolidrottsförening f
För övrigt kan föreningsverksamhet
bli ett värdefullt intresseväckande
medel till fördjupat arbete i många av
skolans olika arbetsgrenar. De nya
skolidé-erna, som ligga bakom de växlande
formerna av »den nya skolan», måste
betjänas av många olika medel för att bli
fruktbärande. Enligt vad man kan
förstå av somliga inlägg i de nu aktuella
diskussionerna om de nya
undervisningsmetoderna, inskränker sig
uppfattningen av dem hos många endast till
en fråga om arbetsböcker. Man ser de
yttre formerna men glömmer att ta
reda på kärnan där inuti eller tanken,
meningen där bakom. Klippningen,
klist-ringen, samlandet av material och det
andra arbetet på arbetsböckerna bli
därför det väsentliga för somliga men en
stor förargelseklippa för andra på
grund av snedvriden uppfattning av
arbetsböckernas betydelse. Dessa
arbetsböcker kunna självfallet, som kritiken
framhåller, endast lämpa sig för vissa
åldersstadier och vissa ämnen. De äro
endast medel i nya uppfostringsidéers
tjänst och behöva kompletteras med
många andra - exempelvis med
föreningsverksamhet på högre stadier.
Naturligtvis kan man mycket väl
hålla på med »föreningsarbete» i
klassen utan att bilda en sammanslutning
med medlemsavgifter och fast
organisation. Så gör man i många amerikanska
skolor. Barnen få anordna fester för
varandra och emellanåt för sina
föräldrar, varvid de få sätta ihop program -
naturligtvis med lärarens eller
lärarinnans hjälp - och själva uppträda. Men
det förefaller, som om detta arbete
fördjupades och vunne i intresse samtidigt
som det förenklas genom
föreningsverksamhet, omfattande både
underhållningsprogram och föreningsärenden.
De organisatoriska svårigheterna med
skolidrottsföreningar för märkesprov
har man på många håll avsevärt minskat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
