Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1. 2 januari 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Folkskoleseminarierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr l
Sveriges allmänna
folkskollärarförening.
Centralstyrelsens expedition.
Följande antal medlemsavgifter för
år 1929 kvitteras:
Ramselekretsen 25,- Söderala-Mokretsen 37,
Gällivare-Malmbergets skolförening 43,
Piteåkretsen l (Tillägg), Hällefors-Grythytte
lärarförening 35, Östra Södertörnskretsen l
(Till-lägg), Linköpings folkskollärarförening l
(Tillägg), Tunalän-Sevede kretsförening 6
(Tillägg), Hälsingborgskretsen l (Tillägg),
Mariestadstraktens lärarförening l (Tillägg),
Skarakretsen l (Tillägg), Södra Eåneåkretsen
15, Kiruna skolförening 3 (Tillägg),
Stockholms folkskollärarförening 909.
Kassaförvaltaren.
Från kretsmötena.
Göteborgs skolförening hade den 14
december sitt sista sammanträde för
terminen. Till styrelse för år 1930
omvaldes hr Elof Lindälv, ordf., fröknarna
Signe Lindström och Alma Åkerman
samt hrr John Hallin, Alfred
Hassel-berg och Sten Jonsson samt nyvaldes
fröken Karin Hallengren efter fröken
Tora Hasselberg, som undanbett sig
återval. Revisorer blevo hrr Anton
Käll-ner och Richard Hallen med hr Arvid
Karlsson såsom suppleant. Vidare
valdes medlemmar i kommittéer för
skol-resorna, pedagogiska kurserna,
sommarbarnsverksamheten, byggnadsfonden och skolsparkassearbetet samt
revisorer till de olika kommittéerna.
Sedan valen förrättats och en
barn-kör från Götabergs folkskola under
ledning av hr Frans Erlanson sjungit ett
flertal sånger, bestegs talarstolen av
pastor Kristoffer Hoas, som skildrade
»Skolförhållandena i Ukrajna».
Talaren gav inledningsvis en
historisk redogörelse för Dagösvenskarnas
utvandring till Gammalsvenskby, dit de
anlände i maj 1702. Klockaren Rotas,
som tillhörde utvandrarna, var deras
förste lärare i Ukrajna, och han
arbetade hängivet för svenskt språk och
svenska seder, och flera av hans
ättlingar ha fortsatt i hans spår såsom
lärare för Svenskbyborna. Skolan
kallades klockare- eller kyrk-skola, och dess
främsta uppgift var att förbereda till
konfirmationen samt kontrollera att
föräldrarna lärde barnen läsa. År 1810
uppfördes ett skolhus i
Gammalsvensk-by, vilket efter ombyggnad 1844 ännu
fyller sin plats. På 1860-talet fick
kolonien såsom lärare och präst en
pastor Strauss från Petersburg. Denne
sökte på allt sätt utrota det svenska
språket och sammansmälta det med
tyskan, och det såg en tid ut, som om de
tyska invandrarna ensamma skulle bli
de förhärskande. Men svenskbyborna
voro sega, och deias strider för det
svenska kröntes omsider med seger. År
1896 blev talaren, pastor Kristoffer
Hoas, koloniens svensklärare. Han satte
sig i förbindelse med Sverige och
erhöll härifrån svenska skolböcker och
tidningar. Ett svenskt bibliotek inrättades,
och det mötte vid sekelskiftet inga
större hinder att få införa i landet vilken
svensk bok som helst, blott den <ej
avhandlade Rysslands historia. Koloniens
ryska läiare voro ej ovilliga att ’låta
pastor Hoas utsträcka lärotiden för
svenskan, och skolan syntes gå en god
framtid till mötes. Men så kom
världskriget och grusade alla förhoppningar.
Själv kom föredragshållaren ut i kriget,
och sedan han 1917 återvänt hem, fick
han tjänstgöra både som svensk och
rysk lärare. Nu kom koloniens värsta
tid. Under 1919-20 kom
inbördeskrigets frontlinje till Gammalsvenskby,
och efter upprepade utplundringar
voro flertalet barn urståndsatta att
bevista skolan av brist på kläder, och
för övrigt var det ej gott att hålla
skola, då kanonerna ofta överröstade
läraren och skolbänkarna skakade.
De politiska striderna i landet ha
också satt sin prägel på skolorna, och i
all synnerhet religionsundervisningen
har varit föremål för de styrandes
uppmärksamhet samt blivit förbjuden.
Rörande de svenska läroböckerna fick
man order att klistra över och skrapa
bort alla ord eller bilder, som
påminde om religionen. Lärarnas
ställning har blivit mycket svår, och någon
personlig frihet existerar icke. Såväl
inom som utom skolan måste han
odelat arbeta i Sovjets tjänst och får icke
ha några egna intressen eller meningar.
Skolan har icke något fast program
utan är föremål för ett ständigt
experimenterande, och fastän stora
belopp utgivas för undervisningsändamål
blir resultatet otillfredsställande.
Norrköpings folkskollärarförening»
vintermöte hölls den 14 dec. 1929 å
S: t Olofsskolan.
Förhandlingarna började med att
lä-rarkören under kantor Efr. Cewes
ledning sjöng några julsånger, varefter
föreningens ordf., hr A. J. Ljungberg,
förrättade morgonandakt.
Kyrkoherde Isak Thomasson höll
därpå ett intressant föredrag över ämnet:
»Det undermedvetna själslivet och dess
betydelse för
kristendomsundervis-ningen.»
Inledningsvis påpekades, att intresset för
själslivets psykologi starkt stegrats under och
efter det stora världskriget. Olika skolor ha
uppstått och på de mest skilda områden ha
forskningar angående själens liv och egenart
bedrivits. På skolans fält har man alltmer
beaktat vikten av att känna de lagar, som
bestämma olika arter av begåvning,
karaktärsdrag och förutsättningar för
livsduglighet. Målet för detta studium är att söka
sätta in om möjligt varje människa på
hennes rätta plats i livet.
Tal. redogjorde därefter för speciellt det
undermedvetna själslivets lagar samt fram-
höll genom talrika exempel, av vilken oerhörd
betydelse det är att vid uppfostran och
undervisning ge de unga ett ädelt och rikt
tankeinnehåll, ty vad som en gång blivit själens
levande egendom det följer människan hela
livet igenom, och dyker ofta under livets
skiften upp från det undermedvetna
själslivet till full aktualitet. Pä det
undermedvetna själslivets beskaffenhet beror vår
andliga rikedom eller vårt andliga armod.
Undervisningen i kristendom skall vara klar,
enkel och buren av varm känsla, så att den
griper de unga, men den skall också giva
dem en god kunskap, får icke blott vara
känslobetonad utan också vädja till vilja och
samvete. I våra dagar kräves av
undervisaren mycket takt och psykologisk blick för
att föra de unga fram genom en tid, som
är så full av motsägelse, förnekelse och
ytlighet, men känner undervisaren barnanaturens
väsen, så gives det rika tillfällen att
påverka de unga och giva dem impulser, som
kunna få betydelse för hela livet: Det gäller
framförallt, att vid undervisningen få en
praktisk inriktning, ty först då blir det
kristna trosinnehållet en dyrbar livsbejakande
faktor.
Sedan kaffe intagits i den festligt
smyckade högtidssalen och fröken Ebba
Muller sjungit några Geijersånger
förrättades val. Till styrelseledamöter
omvaldes folkskolinspektören dr J.
Bager-Sjögren, hrr A. J. Ljungberg och Edv.
Ingesson samt fröken Anna Bergqvist.
Till revisorer omvaldes förste läraren
D. Olof Ohlsson och fröken Olga
Danielsen.
De avgående skolhusombuden
återvaldes.
Lektor Knut Wichman höll slutligen
ett med livligt bifall hälsat föredrag
om: »Erik Gustaf Geijer som
historieskrivare och samhällstänkare.»
Vid sammanträdet upptogs kollekt
till arbetslösa lärare, vilken inbringade
117 kr.
Folkskoleseminarierna.
Efterprövning. Folkskolläraren K.
A. Sjölund har hänvisats att vid
folkskoleseminariet i Härnösand undergå
efterprövning till folkskollärarexamen
i ämnena trädgårdsskötsel och manlig
slöjd, folkskollärarinnan Anna
Kristina Jansson att vid folkskoleseminariet i
Stockholm undergå efterprövning till
folkskollärarexamen i ämnet gymnastik
med lek och idrott, och folkskolläraren
I. A. E. Söderberg att vid
folkskoleseminariet i Linköping undergå
efterprövning till folkskollärarexamen i
ämnena biologi och hälsolära samt
välskrivning.
Provar. Skolöverstyrelsen har efter
prövning av inkomna ansökningar
hänvisat följande lärarkandidater att vid
nedannämnda seminarier under
kalenderåret 1930 genomgå föreskrivet
prov-år, nämligen vid folkskoleseminariet i
Stockholm: fil. måg: na Edit Anna
Emilia Söderlind Holmström och Karin
Elisabet Sundblad; samt vid
folkskoleseminariet i Göteborg: fil. mag: na C.
G. Hulthe, K. J. F. Assarsson och G.
Stålberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
