Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - E. A. Unzell: Skuggor och dagrar från förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING
23
Skuggor och dagrar från förr.
Med »minnesglad hågkomst» togo
säkerligen de äldre inom kåren del av de
kulturbilder från skolmöten på 90-talet,
som hr Olof Stagnér på sin tid
framletade ur landsortstidningars
mötesreferat, liksom de ock sannolikt blevo till
»eggelse och uppmuntran för de yngre».
Det senaste decenniet har ju varit en
brytnings- och nydaningstid för den
svenska folkskolan. En reaktion har
härunder gjort sig påmind och, som vi
veta, tagit sig mer eller mindre starka
uttryck. Man har varit missnöjd med
heltidsläsningen, den minskade tiden
för kristendomsundervisningen, den
obligatoriska fortsättningsskolan,
boställsordningen, förment minskad
kommunal självbestämningsrätt och vad
det nu allt är, isom hör till vår moderna
tids s. k. »lyxuppfostran av
medborgare».
Visserligen ha dagrar, ja solstrimmor,
också tittat fram bland skuggorna
under dessa år, men de senare ha
stundom synts så djupa, att missmodets
ande ibland skymtat fram hos läraren.
Ha då inte många av oss yngre - jag
räknar mig ännu dit - frågat sig:
»Hur var det förr? I den gamla goda
tiden!» Med Red. ben. tillåtelse ber jag
att i anslutning till förutnämnda
kulturbilder få lämna några glimtar från
80-talets skolliv och med i huvudsak
detta decenniums årgångar av Sv. Ltg
som källa.
Vi förflytta oss alltså tillbaka i tiden
närmare ett femtiotal av år eller till
1883 års riksdag, som bl. a. hade att
taga ställning till en motion av den
kände lektorn och folkskolemannen
Abraham Rundbäck om löneförbättring
åt folkskolans lärare. De flesta av den
tidens inflytelserika
lantmannarepresentanter talade för avslag. - Hr Nils
Petersson i Runtorp ansåg, att frågan ej
borde lösas på det sätt, motionären
föreslagit. Man borde ej giva lärarna
orimliga löner. Utom sin lön hade
läraren en präktig bostad av 3 rum och
kök, kofoder och framförallt
planteringsland, vilket sistnämnda vore till en
»orimlig nytta för honom».–––––––
Hr Aug. Petersson i Hasselstad
hade visserligen av Sv. Ltg, vilken
utdelats i kamrarna, sett, att lärare funnes,
som vore i behov av en löneförbättring.
Enligt tal: 8 åsikt vore detta behov dock
ej allmänt. Så kände tal. en skollärare,
vilken skattade för 30,000 kr: s
kapital. –––––Hr Olof Andersson i
Lyckorna ansåg det ej vara så farligt ställt
med lärarna––––––––. Han kände
flera lärare, som slagit sig på jordbruk
eller på »andra banor», såsom handel
och nu redde sig gott. Motionen avslogs.
När vid samma riksdag en grevlig
an-drakammarledamot yrkar bifall till
löneförbättring åt läroverkslärarna, re-
fereras hans yttrande: »Talaren hade
för några dagar sedan uppträtt emot
en allt för stor lönetillökning åt
folkskollärarna, och nu ville han för
kammaren göra det klart och tydligt, att
folkskollärarnas löner jämförelsevis
voro så höga, att de stodo i jämnhöjd med
elementarlärarnas i lägsta lönegraden.
Folkskollärarna hade först sina 600 kr.
kontant, så bostad, som väl i stad finge
anses värd 3 å 400 kronor, så ved, ja
i en stad behövde man väl 10 famnar,
där ha vi återigen 200 å 250 kr. Så
hade folkskollärarna sitt kofoder, och
om man nu också antoge, att kon
endast mjölkade 600 kannor om dagen
(’Stort jubel i kammaren) om året»,
ville tal. säga, »och satte kannan till 25
öre, så vore det 150 kr. Lades därtill
inkomsten av kommunala uppdrag finge
man 1,500 kr. för år–––––-.»
I bjärt motsats härtill och förresten
mycket hedrande för den bygd, i
vilken nedskrivaren av dessa rader har sin
verksamhet, må anföras:
Utdrag av protokollet vid
folkmötet i Torsås i Kalmar län den
7 april 1883.
4:e frågan: Vad är mötets åsikt om
lektor Kundbäcks förslag vid innevarande
riksdag med hänseende till folkskollärares och
lärarinnors löneförhöjning?
Frågan diskuterades av kantor S. A.
Malmqvist i Halltorp, landstingsmannen och
hemmansägaren Bonde Petersson i Applerum
(ordförande), landstingsmannen och
hemmansägaren O. Bondesson i Blomstermåla,
landsfiskalen J. F. Klefbouhm i Torsås, kantor
C. Lindholm i Torsås, hemmansägaren
Andreas Petersson i Dräglebo (läs Dräglabo) och
hemmansägaren Erik Svensson i Ilingetorp.
Sedan den förste talaren inlett frågan med
att redogöra för den Rundbäckska motionens
innehåll, anförde en annan, att han själv
aldrig fått någon skolbildning, varför han kunde
av erfarenhet bekräfta, huru slätt man stode
sig i livet utan en sådan. Erinrade om det
motstånd folkskolan till en början haft att
bekämpa och icke minst av dem, för vilkas
väl hon arbetade. Folkskolans verksamhet
hade ej varit utan frukt. Många band hade
redan blivit lösta. Dess nytta vore ännu icke
fullt uppskattad, men dock något. Det vissa
vore, att folkets väl eller ve berodde på
skolläraren. Skolläraren borde hava så stor lön,
att han utan brödbekymmer kunde försörja
hustru och barn. Räckte icke lönen till,
nödgades läraren slå sig på biförtjänster, vilket
icke finge ske. Läraren skulle ägna all sin
kraft åt skolan, och lönen måste höjas till det
belopp, som var av lektor Rundbäck
föreslaget.
Nästa talare instämde med den
föregående: Hade skolläraren ingen enskild
förmögenhet och ej heller gifte sig till någon sådan,
måste medgivas, att den nuvarande lönen
vore otillräcklig för ett hushåll. Rundbäcks
motion ’förordades. Staten borde likväl utgöra
hela den kontanta avlöningen och kommunen
naturaprestationerna.
En annan talare sade sig icke finna några
utgifter för stora, då det gällde
folkupplysningen; önskade framgång åt den föreslagna
lönef örhö j ningen.
Alla de följande talarna önskade framgång
åt förslaget om löneförhöjning.
I sammanhang med denna fråga
uttrycktes en välvillig stämning även för
småskolans lärare och lärarinnor.
Mötets beslut: Den av lektor Rundbäck
föreslagna löneförhöjningen är av behovet
påkallad och tillönskas framgång. Hela den
kontanta lönen bör erläggas av staten.
Å mötets vägnar:
Bonde Petersson.
Ordförande.
B. A. Malmqvist.
Sekreterare.
Sv. Ltg tillfogar: »Och detta beslut
fattas vid ett folkmöte i Södra Möre
domsaga samma dag som hr Nils
Petersson i Runtorp, representant för Södra
Möre domsagas östra valkrets, i andra
kammaren förklarar, att
folkskollärarnas lönefråga ej bör lösas på det sätt,
hr Abraham Rundbäck föreslagit, att
en allmän löneförhöjning visst icke är
behövlig, och att icke ens en utredning
av frågan bör äga rum–––––––––.»
Aftonbladet: »Andra kammaren beslöt
- efter en diskussion, under vilken
hos de lantmannapartistiska talarne
visade sig en given farhåga för att höja
folkskollärarnes ställning över de lägst
ståendes inom samhället–––––––-
att avslå den begärda skrivelsen. -. -
.- Denna lantmannapartiets sålunda
upprepade gånger visade avoghet mot
sina barns lärare är otvivelaktigt en
bland de sorgligaste sidorna hos detta
parti. Denna tydligt prononcerade
böjelse att trycka ned folkskolläraren
måste ovillkorligen till sist trycka ned
hela folkskolan–––––––-.» Blekinge
läns tidning: »- - - - Bland de
skäl, som förebragtes för att på den
lättaste vägen, den av utskottet
anvisade, komma från saken, var även
förnekandet av, att behovet av
löneförbättring vore så stort och allmänt,
varjämte särskilt i andra kammaren några
talare höllo före, att det icke vore
lämpligt, att kommunernas medlemmar
läm-aade större bidrag till skollärarens lön,
då så många av dess medlemmar hade
det sämre i inkomstväg än han. - -
- Det måtte icke ha fallit någon av de
värda herrarne in, att denna spets så
lätt skulle kunna vändas mot dem
själve. –––––-Skulle icke samma
betraktelser lämpligen kunna utsträckas till
hrr N. N: s (namnen utelämnas här)
riksdagsmanna-, bankofullmäktige- och
longlige kommittéledamotsarvoden ?»
Från riksdagen göra vi ett hopp ner
åt Bohuslän samma år eller 1883.
Å kyrkostämma med Kareby
församling hade förslag framkommit om
inrättande av en fortsättningsskola - så
mycket mera av nöden, som
församlingen hade blott en enda folkskola med
150 i skolåldern varande barn.
Förslaget avslogs av stämman oaktat enskild
person erbjöd sig att till skolkassan
skänka det belopp, som från f or sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
