Print (PDF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 2
slöjdalster, teckningar, arbetsböcker o. d. (4
kretsar), att en högtidlig avslutning i kyrkan
eller å annan lämplig lokal måtte på
examensdagen för församlingens alla folkskolor äga
rum (3 kretsar), att, därest avgångsprövning
skall ske å särskild tid, årsexamen måtte
begränsas till en eller annan lektion och få
prägeln av en högtidlig avslutning (3 kretsar),
att s. k. åhörareveckor i stället för
årsexamen böra anordnas med åtföljande högtidlig
avslutning i församlingens kyrka eller å
annan lämplig lokal (l krets), att årsexamen
med förhör bör hållas endast i sjätte
klassen (l krets), att årsexamen bör bibehållas i
första t. o. m. femte klasserna men i
avgångsklassen ersättas med en högtidlig
avslutning (l krets), att benämningen
»årsexamen» måtte ersättas med »skolavslutning» (l
krets) och att samtliga avdelningar vid
samma skola böra ha årsexamen samtidigt (l
krets).
Angående årsexamens anordnande för
övrigt har framhållits: att ämnena vid
årsexamen böra föreslås av vederbörande lärare
och bestämmas i samband med
examensordningens fastställande (37 kretsar), att
ämnena vid årsexamen böra föreslås av
vederbörande lärare och bestämmas i samband med
examensordningens fastställande och att
bestämmelser härom intagas a) i skoldistriktens
reglementen (5 kretsar), b) i folkskolestadgan
(3 kretsar), att om examensledaren vill
förelägga ämnen till examen, dessa skriftligt böra
tillställas läraren 24 timmar före examens
början (25 kretsar), att bestämmelser härom
böra intagas i skoldistriktens reglementen (2
kretsar), i folkskolestadgan (2 kretsar), att
skoldistrikten inom ramen av nu gällande
bestämmelser i folkskolestadgan böra ha frihet
att anordna årsexamen efter lokala
förhållanden (21 kretsar), att skoldistrikten inom
ramen av nu gällande bestämmelser i
folkskolestadgan böra ha frihet att anordna
årsexamen efter lokala förhållanden och att
bestämmelser härom måtte intagas i
skoldistriktens reglementen (3 kretsar), att
läraren bör ha frihet att själv bestämma, vad
lektionerna skola behandla (7 kretsar), att
examensförhöret bör handhavas av läraren
utan något ingripande av överordnade
skolmyndigheter (6 kretsar), att
examensförhöret bör ansluta sig till det senaste
läsårets kurser (4 kretsar), att
årsexamen bör anordnas på sätt, som barnen
och deras lärare själva önska (3 kretsar), att
ämnena vid årsexamen böra uppgöras i
samråd mellan läraren och skolrådets
ordförande (3 kretsar), att lärarna i samtliga
klasser vid läsårets slut böra anordna skriftliga
prov i modersmålet och räkning, vilka
företes vid årsexamen, men ej få vara
avgörande för betyget, utan skall detta givas i
enlighet med av lärjungen under läsåret
visade kunskaper och färdigheter (2 kretsar),
att meningen i folkskolestadgan § 46
»Skolrådsordföranden skall 24 timmar, innan
sådana förhör––––––skola anställas» ordet
»sådana» uteslutes (l krets), att
examensledaren bör bestämma, vilka ämnen, som skola
förekomma vid årsexamen och läraren vilka
delar därav, som skola behandlas (l krets),
att examen med förhör bör bibehållas,
emedan barnen glädjas över att få vara aktiva
och få visa vad de kunna, varför de under
läsåret sporras att göra ansträngningar (l
krets), att årsexamen som kontrollerande
faktor är obehövlig, enär statens
folkskolinspektörer under läsåret utöva en tillräcklig och
sakkunnig kontroll (l krets), att årsexamen
bör omfatta högst 3 korta lektioner, t. ex. å
20-30 min. (6 kretsar), l å 2 lektioner (5
kretsar), högst 2 lektioner, (l krets), en
eller annan kort lektion (8 kretsar), högst l
tim. (l krets), högst 2 tim. (6 kretsar), högst
3 tim. (l krets).
Dessutom har anförts: att den av
centralstyrelsen tillsatta kommittén för utredning
av frågan om lärjunges avgång från
skolan efter § 47 och § 48 även till behandling
måtte upptaga frågan om årsexamen (4
kretsar)’, att någon bestämmelse måtte
tillkomma för att förebygga »examenshets» vid
folkskolans årsexamen (l krets), att
barnens flyttning bör vara avgjord före
årsexamen (l krets), att såväl dag för inskrivning
som dag för årsexamen måtte räknas som
ordinarie läsdag (l krets), att årsexamen
bör sammanfalla med läsårets avslutning (l
krets) och att skolöverstyrelsens förebilder
till reglementen allmänt måtte läggas till
grund för de lokala reglementena
beträffande anordnandet av årsexamen (l krets).
4. Fjärde frågan har besvarats av 136
kretsar. Av dessa ha 70 kretsar framhållit, att
de nuvarande bestämmelserna i
folkskolestadgan, som lämna skoldistrikten frihet att
anordna såväl muntliga som skriftliga
avgångsprövningar efter olika lokala
förhållanden, visat sig vara till skolans gagn. Av
49 kretsar har anförts, att ett rigoröst
till-lämpande av åsyftade bestämmelser om
avgångsprövning med förebilder från de högre
skolorna, ävensom en skärpning av
nuvarande bestämmelser är främmande för
folkskolans idé och skulle förrycka folkskolans
arbete. Av dessa 49 kretsar har vidare i
anslutning härtill påpekats, att ett rigoröst
till-lämpande av åsyftade bestämmelser skulle a)
gå ut på bibringande av minneskunskaper
genom drivande av vissa ämnen med
offrande av skolans fostrande betydelse (15
kretsar), b) minska skolans möjlighet till
individuell fostran och undervisning (11
kretsar), c) medföra examenshets (10 kretsar), d)
medföra press på läraren (3 kretsar), e)
vara till särskild skada för de mindre
begåvade barnen, då härigenom dessa i alltför stor
utsträckning skulle få avgå efter § 48 (2
kretsar), f) motarbeta folkskolans idé av
bot-tenskola (l krets), g) borttaga intresset för
studier hos barnen (l krets) och h) att vid
bedömandet av barnens rätt till avgång från
folkskolan hänsyn måste tagas även till
sociala och humanitära synpunkter och ej blott
till minneskunskaper (7 kretsar).
Angående anordnande av
avgångspröv-nirig ha vidare gjorts följande uttalanden:
att avgångsexamen samt ämnen och
uppgifter måtte bestämmas i samråd mellan de
lokala skolmyndigheterna och lärarna i
distriktet (12 kretsar), att avgångsprövning
icke må vara offentlig (9 kretsar), att
redan nu gällande bestämmelser möjliggöra
ay-gångsprövningens förläggande till särskild tid
och åt årsexamen förläna en högtidlig
karaktär (8 kretsar), att förslag till ämnen vid
avgångsprövning måtte i god tid av läraren
få inlämnas till skolrådsordföranden och
bestämmas i samband med examensordningens
fastställande (8 kretsar), att förslag till
ämnen vid avgångsprövning måtte i god tid
av läraren få inlämnas till
skolrådsordfö-rariden och bestämmas i samband med
examensordningens fastställande och att
bestämmelser härom intagas i skoldistriktens
reglementen (4 kretsar), att om skolråd så
beslutar, avgångsexamen eller viss del därav
måtte vara offentlig (8 kretsar) samt äga
rurn å annan tid än årsexamen (5 kretsar),
att om examensledaren önskar bestämma
ämnen vid avgångsprövning, dessa måtte
tillställas läraren minst 24 timmar i förväg (7
kretsar), att avgångsexamen bör, om skolråd
så beslutar, ske i samband med årsexamen
(4 kretsar), om vissa lokala omständigheter
så påfordra (l krets), lämpligen l timme före
den offentliga årsexamen (l krets), att
läraren själv, utan inblandning från
överordnades sida måtte få uppgöra och fastställa
uppgifterna för proven (4 kretsar), att
avgångsprövning bör handhavas av
vederbörande lärare (4 kretsar), att avgångsexamen
helst bör äga rum någon dag före
årsexamen (3 kretsar), att avgångsexamen bör
hållas i närvaro av examensledaren och de
examensvittnen, som skolrådet utsett (3
kretsar), att avgångsexamen som hittills endast
måtte ha formell karaktär (2 kretsar), att
vid sådana skolor, där flera klasser
undervisas av samma lärare, avgångsexamen måtte
förläggas till annan dag än årsexamen (l
krets), att skolrådsordförande vid förhinder
måtte förordna verkligt sakkunnig person
som sin ställföreträdare att leda
avgångsprövningen, men att skolrådsordföranden i
varje fall bör bära ansvaret för
provuppgifternas formulering (l krets), att
avgångsprövning måtte om möjligt hållas i den
skola, där vederbörande barn undervisats (l
krets), att dag för avgångsexamen måtte
räknas som ordinarie läsdag (l krets), att
samtliga kostnader för avgångsprövnings
anställande måtte av skoldistriktet bestridas (l
krets).
Av 32 kretsar har framhållits att
viktigare än avgångsprov äro de skriftliga prov,
särskilt i modersmålet och räkning, som
läraren under läsåret anordnar och att dessa
jämte iakttagelser och anteckningar om
barnens arbete i övrigt böra läggas till grund
för betygssättning och prövning, huruvida
lärjunge bör få avgå från folkskolan. Om
dessa prov har vidare av dessa 32 kretsar
framhållits: att de främja lärjungarnas
självverksamhet (l krets), att de utgöra en
rättvis bedömning av barnens kunskapsmått
(l krets), att de skapa säkrare kunskaper (l
krets) och att de jämväl kunna av censor
granskas och bedömas (l krets).
Angående provuppgifterna har vidare
anförts: att avgångsproven ej kunna tillmätas
någon avgörande betydelse, enär de ske under
för barnen ovana och irriterande former och
kunna därför ej giva några tillförlitliga
prov på elevernas kunskapsmått (6 kretsar),
att prov böra förekomma i modersmålet och
räkning (5 kretsar), att vederbörande lärare
måtte tillerkännas avgörande inflytande på
proven (3 kretsar), att avgångsprövning
endast må gälla, huruvida eleverna skola
beredas avgång från folkskolan eller ej och att
läraren själv bör bestämma betygen (3
kretsar), att inom skoldistrikt, där så ske kan,
lärarna i parallellklasserna av
avgångsklassen gemensamt böra utarbeta skriftliga prov
i modersmålet och räkning samt bestämma
viss norm för betygen (2 kretsar), att om
skriftliga prov iföreläggas, dessa måtte
utarbetas av skolmyndigheterna (2 kretsar),
att normalprov för olika skolformer, som
kunna tjäna de lokala skolmyndigheterna till
ledning vid de skriftliga provens
utarbetande, böra uppgöras a) av skolöverstyrelsen (2
kretsar), b) av de olika
folkskolinspektörerna (l krets), c) av centralstyrelsen för S. A.
F. och publiceras i Svensk Läraretidning (l
krets), att den ifrågasatta reformen bör få
arbetas fram på frivillighetens väg (2
kretsar), att, om skriftliga prov föreläggas, dessa
ej måtte publiceras eller resultaten av dem
utnyttjas till någon jämförande statistik de
olika folkskolorna emellan (2 kretsar), att,
provskrivningarna böra vara tillgängliga vid
avgångsexamen (l krets), att gemensamma
skriftliga prov ej måtte föreskrivas (l krets),
att de skriftliga proven böra utarbetas av
skolöverstyrelsen (l krets), att läraren själv
måtte få bestämma ämnena i den muntliga
examen (l krets), att de skriftliga proven ej
måtte användas som bevis på lärarens
förmåga att undervisa, enär en mängd olika
faktorer inverka vid prövningen (l krets) och
att barnens skriftliga prov ej måtte arkiveras
utan vara deras egendom (l krets).
Därjämte ha i anslutning till frågan om
avgångsprövning följande önskemål
framkommit: att eftersom avgångsproven ej ha någon
positiv betydelse, någon utveckling av
examensväsendet ej är Önskvärd (13
kretsar), att den kommunala
självbestämmanderätten, som inte alltid bör vara
oan-tastbar, i detta fall ej måtte
kringskä-ras (6 kretsar), att varje tendens att
förvandla folkskolan till en examensskola
kraftigt måtte motarbetas (4 kretsar), att, enär
krav ställas på förenkling av
examensväsendet i allmänhet, det måste anses strida mot
utvecklingen, att nu införa bestämmelser dm
strängare avgängsprövningar i folkskolan (3
kretsar), att om någon ändring skall göras
i folkskolestadgan, denna måtte gå ut på
borttagande av avgångsproven .’ (2-kretsar), att
de ändringar i bestämmelserna, som erfordras
för avgångsprövnings anställande, måtte
intagas i skoldistriktens reglementen och ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
