Print (PDF) - On this page / på denna sida - Nr 2. 8 januari 1930 - Utdelning av undervisningsmateriell - Folkskoleseminarierna - Dödsfall - Bror Andersson - Rut Eriksson - A. J. U. Grape - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
SVENSK LÄR-ARETIDNING
Nr 2
Sundemo, Lovene, Adolf Bengtsson, Långsta,
Säldebråten, Gustaf Eriksson, Bäckelid,
Gei-jersdal, David Nordström, Koppom, Sigfrid
Persson, Brunnberg, Fastnäs, Levi
Davidsson, Stenkulla, Hasselfors, Hilding Hedgren,
Gräveby, Helga Schill, Hardemo, Ester
Andersson, Ulfvi, Munktorp, Anna Olsson,
Kolbäck, Signe Pettersson, Kungs-Barkarö,
Kungsör, Gottfrid Lönnberg, Bergsjö, Fredrik
Palm, Vattrångsby, Mauritz Andersson,
Anundgård, Inez Westberg, Kläppsjö,
Jun-sele, Edith Johansson, Storån, Ytterhogdal,
Richard Nilsson, Görviksjön, Martin
Olausson, Hallen, Martin Widén, Fagerdal,
Gissel-ås, Hulda Bäckström, Stensund, Sorsele,
Hildur Johansson, Forsmark, Slussfors, Herman
Nässén, Åsele, Gottfrid Westman, Arjeplog.
Folkskoleseminarierna.
Stipendier. K. m :t har till stipendier
för läsåret 1929-1930 anvisat vid
folk-skolesemmariet i Umeå 4,000 kr. och
vid folkskoleseminariet i Luleå 10,000
kr., att utgå från förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter, dels ock åt
en lapsktalande elev vid
folkskolese-minariet i Lnleå 400 kr. att utgå från
förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.
Efterprövning. Folkskolläraren V. V.
Ek har hänvisats att vid
folkskoleseminariet i Linköping undergå
efterpröv-ning till folkskollärarexamen i ämnena
biologi och hälsolära, trädgårdsskötsel
samt välskrivning och folkskolläraren
S. G. Zetterlund att vid
folkskoleseminariet i Strängnäs undergå
efterpröv-ning till folkskollärarexamen i ämnet
biologi och hälsolära.
Dödsfall.
Bror Andersson.
F. folkskolläraren och kantorn i Vadsbro
och Blacksta församlingar Bror Andersson har
avlidit.
A., som var 61 år gammal, var född i
Floda socken. Han avlade .folkskollärarexamen i
Uppsala 1889 samt organist- och
kantorsexamen i Strängnäs 1891.^ Efter att en kort tid
ha varit vik. lärare i Öregrund valdes han till
folkskollärare, organist och klockare i
Vadsbro och Blacksta pastorat 1892 och stannade
på denna plats ända tills han i fjol höst
uppnådde pensionsåldern. Sedan dess har han
varit bosatt i Katrineholm.
Vid sidan av sin lärartjänst har A.
innehaft en hel del förtroendeuppdrag. Innan han
avgick vid sin flyttning till Katrineholm,
hade han en följd av år varit ordförande i
socknens brandstodskommitté och belönades 1925
med länets brandstodsbolags guldmedalj.
Vidare var han lärarkårens representant i
skolrådet, ordförande i pensionsnämnden och i
Oppunda härads sparbanks avdelningskontor
i Vadsbro, vice ordförande i
kommunalnämnden, ordförande i fruktodlarföreningen samt
kassör i kyrko- och skolkassorna samt
ledamot av flera byggnadskommittéer och
uppbördsnian för prästerskapets avlöning i
Vadsbro och Blacksta 1895-1920. Han var även
kronoombud i taxeringsnämnden.
Närmast sörjande äro maka samt dotter.
Rut Eriksson.
Lärarinnan fru Rut Eriksson, född
Kihlberg, maka till folkskolläraren Hj. Eriksson,
Strömslund, Trollhättan, har avlidit på
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i en ålder av
53 år.
Efter kortare tjänstgöring i Brålanda och
Gestad kom hon 1903 till Vassända-Naglum
och överflyttade 1916 i Trollhättans stads
tjänst. Närmast sörjande äro make och fyra
barn.
A. J. U. Grape.
En av Överlännäs äldsta medborgare och
säkerligen länets äldste, folkskolläraren A. U.
J, Grape har avlidit nära 90 år gammal.
G. var född i Härnösand, där hans fader även
var lärare. Han avlade folkskollärarexamen i
sin hemstad år 1861. Sin första tjänstgöring
hade han i hemorten, varefter han år 1862 blev
ordinarie lärare i Skorpeds församling, där
han stannade i ej mindre än 18 år.
Tjänstgöringen där var mycket krävande. Barnantalet
var stort, och det var att flytta mellan flera
stationer. Lönen var ej stor, men då seden
var, att barnen nästan dagligen hade en
»för-ning» med sig till läraren, såsom mjölk, smör
och vid jultiden i synnerhet fläsk och andra
köttvaror, gick det även på den tiden att
draga sig fram.
Ar 1880 kom G. till Överlännäs församling
och erhöll sin station å B j orka bruk, vilken
skola från början varit gemensam för både
Sånga och Överlännäs. Barnantalet uppgick
vissa år till hundratalet, och med hänsyn till
den korta tiden för varje skolbarn, var det
att ligga i, om något resultat skulle erhållas.
När en skola upprättades å södra sidan i
Kläpp, överflyttades G. till denna, men han
måste flytta mellan Kläpp och Lännäs under
inånga år. Detta förefaller något oformligt,
men saken var den, att Björkå bruk med
Holms säteri utgjorde eget skoldistrikt.
Organistbefattningen sköttes ock av honom.
Efter cirka 40 års idogt arbete i skolans tjänst
avgick han med pension.
Under såväl sin tid i Skorped som å Björkå
bruk var den avlidne under sina ferier
sysselsatt med kontorsarbete. Han var även
vac-cinatör hela tiden samt innehade ock några
kommunala uppdrag i de båda socknarna.
G. sörjes närmast av en dotter.
litteratur.
Beha\ iorismen (Uppförandepsykologien)
och dess metoder. Av John B. Watson.
- Översättning av I. von Tell. Förord
av professor Olof Kinberg. Bokförlaget
Natur.& Kultur. Kr. 3:75.
U. S. A., som lyckliggör världen med
en massa bilmärken och annat
materiellt gott, känner sig tydligen även
kallat att sörja för att vi andligen
orienteras in på nya vägar. Det stora
landet i väster rymmer i det avseendet
mycket av intresse. Inte minst är så
fallet på psykologiens och pedagogikens
område, där det tycks riktigt sjuda av
nya uppslag, idéer och metoder där
borta.
Något sådant nytt, en ny lära eller
en ny -ism är det, som Natur- &
Kultur-förlaget nu i sin uppmärksammade
serie »Modern psykologi» vill giva en
föreställning om med den första
volymen för hösten - »Behaviorismen» av
prof. John B. Watson.
Namnet eller termen har dykt upp
då och då. Det är därför av intresse
att få veta, vad det rör sig om, helst
den psykologiska skola, som namnet
gäller, helt visst kommer att låta tala
om >sig och uppkalla till diskussion.
Måhända kommer den även att få
beståndande värde för framtiden. Kanske
kommer den att helt omvandla vår
livssyn. I varje fall ’synes den själv tro
sig om att kunna göra det.
Prof. Watson synes uttryckligen
vilja hävda, att med behaviorismen har
mänskligheten äntligen fått en både ny
och betydelsefull uppslagsända för sin
livsföring. Han vill indela all
psykologi, gammal som ny, sålunda, att å
ena .sidan ha vi all den gamla bråten, å
andra sidan behaviorismen. Han är
naturligtvis ej för rö skull amerikanare.
- I verkligheten är väl behaviorismen
endast ett nytt skott på den empiriska
psykologiens träd. Yari ligger då det i
egentlig mening nya?
Prof. Watson har själv
karakteriserat olikheten mot annan psykologi
sålunda, att, medan alla andra
psykologiska skolor uppställa medvetandet som
sin forsknings främsta föremål, anser
behaviorismen att detta föremål bör
vara de levande varelsernas
förhållningssätt (behavior). Detta får anses
betyda, att Watson, enligt vad prof.
Kinberg i sitt förord till boken
påpekat, vill söka komma förbi
grundsvårigheten i all psykologisk forskning,
nämligen studieobjektets subjektiva
karaktär, genom att ej upptaga andra
fäkta än dem, man på
laboratoriemäs-sig väg kan iakttaga, alltså genom att
ställa en människa under observation
efter samma metoder som den
biologiska forskningen över huvud använder.
Descartes »Jag tänker, alltså är jag
till» har för Watson ingen giltighet,
intet värde, ja, det är enligt hans
uppfattning en direkt fara i att på
intro-spektiv väg söka vinna psykologiska
insikter : på den vägen blir det bara
villfarelse, och människan bedrager sig
själv.
Behaviorismen är således ej blott
empirisk psykologi, den är därjämte starkt
biologiskt betonad, så starkt, att den
noga räknat torde bli blott en gren av
biologien.
I betraktande härav är det ej att
undra på att den knappast lämnar sten
på sten kvar av den gamla psykologiens
byggnad, ja, att den ställer alla våra
hävdvunna föreställningssätt på
huvudet.
Låt oss ta fasta på några av de mest
revolutionerande punkterna i dess
lärosystem !
Behaviorismen förnekar själens
existens. Behavioristen finner intet sådant
som »själ» i sitt psykologiska
laboratorium, - alltså finns den ej. Begrepp
sådana som »själ» och
»medvetande» betecknas som blott kvarlevor av
medeltida religionsdogmer.
Naturligtvis bli vi under sådana
förhållanden också av med alla
»själsförmögenheter». Något sådant som
»minne» existerar ej. Vad vi kalla så är
endast verbaliserade reaktionsintryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
