- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
57

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Personliga bemärkelsedagar - Hildegard Olsson - Sveriges allmänna folkskollärarförening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 3

SVENSK LÄRARETIDNING

57

gåvning har Hildegard Olsson i mer än
vanlig grad lyckats intressera sina elever och
sporra dem till arbete, och med hängivenhet
och aldrig slappnande intresse har hon
ägnat sig åt sitt kall. Genom deltagande i
kurser och på flera andra sätt har hon
ådagalagt ett levande pedagogiskt intresse och en
vaken blick .för vad som tilldragit sig på
skolans område. Detta i förening med en stor
andlig spänstighet håller allt vad slentrian
heter långt borta från hennes arbete.

Många forna elever erinra sig med
tacksamhet den grundliga undervisning och goda
ledning de fått mottaga av den plikttrogna
och varmhjärtade lärarinnan, som visserligen
haft stora fordringar på sina elever men som
också givit mycket.

Också utanför skolan har hennes duglighet
och arbetsvillighet tagits i anspråk. Så har
hon under många år utfört ett drygt arbete
inom L. V. K. i dess verksamhet för
beklädnad av fattiga barn. Inom kamratkretsen är
hon högt uppskattad, inte minst för
hennes öppenhet och rättrådighet. Hon är en
kamrat, som man vet, var ’man har.

På högtidsdagen fick hon röna många
bevis på aktning och vänskap. Hyllningarna
togo sin början redan klockan 7 på
morgonen med sång. Därefter uppvaktade
lärarkåren och överlämnade en gåva jämte
blommor. I fröken Olssons hem infann sig även
skolstyrelsens ordförande och framförde såväl
sitt som övriga skolstyrelseledamöters tack
och välgångsönskningar. En deputation från
f. d. elever och vänner överlämnade en gåva
och dessutom uppvaktades jubilaren med
andra sådana från enskilda personer samt
en mängd blomsteruppsatser och ett 70-tal
telegram. Under högtidsdagen påmindes även
om ’det värdefulla arbete fröken Olsson
nedlagt som sånglärarinna i Barnskolan under
nio år och tre år i ungdomslogen Barnens
Välgång.

A. J.

Sveriges

allmänna
folkskollärarförening.

Centralstyrelsens
årssammanträde.

Centralstyrelsens för S. A. F.
årssammanträde, som tog sin början den 2
januari, avslutades den 7 jannari.

Vi fortsätta här referatet över de vid
sammanträdet behandlade frågorna.

Lönefrågan.

Lönefrågan var föremål för
ingående behandling. Det konstaterades
därvid, att full enighet rådde inom kåren
därom, att folkskollärarkåren vid en
blivande lönereglering bör bli
inplacerad i det allmänna statliga
lönesystemet samt att ett förslag, som lämnar
dessa synpunkter ntan avseende,
kommer att mottagas med stark
förstämning.

Med anledning av att den
provisoriska avlöningsförbättringen för
folkskolans lärare i vissa fall föranlett
kom-nruner att minska förut beviljade
kommunala löneförmåner uppvaktade
centralstyrelsen genom en deputation
ecklesiastikministern i frågan.
Deputatio-nen, som bestod av centralstyrelsens
ordförande samt en representant ur
varje kår grupp, nämligen fröknarna

Hedvig Norgren, Malmö, Sigrid
Bredberg, Jönköping, och hr Viktor
Fredriksson, Göteborg, mottogs välvilligt.

Från deputationens sida framhölls,
att löneförbättringen i allmänhet
synes ha kommit lärarna tillgodo, men att
vissa kommuner på ett mot lärarna
obilligt sätt utnyttjat bestämmelserna.

Statsrådet hänvisade till
statsutskottets uttalande i frågan med anledning
av hr Olssons i Österbo motion i
ärendet.

Av detta uttalande, vilket hade
godtagits av riksdagen, framginge, att ett
beredande av ökade inkomster för
skoldistrikten låge helt utanför syftet med
den provisoriska avlöningsförbättringen
åt lärarpersonalen. Statsrådet framhöll,
att även regeringen vid framläggandet
av sin proposition hade avsett samma
syfte som det, som framginge av
utskottets uttalande.

Västra Härjedalskretsen hade i
motion framfört frågan om
ödemarkstill-lägg åt folk- och småskolans
lärarpersonal.

Centralstyrelsen beslöt att överlämna
framställningen till kårens representant
i 1928 års lönekommitté.

Med framhållande av att lärarinnor
vid mindre folkskolor ofta erhölle lika
lön som småskolans lärarinnor hade
Norra Roslagskretsen framställt
förfrågan, huruvida centralstyrelsen ville
medverka till att lärarinnor vid mindre
folkskolor tillerkännes högre lön än
småskollärarinnor.

Centralstyrelsen ’beslöt, att
framställningen ’särskilt med hänsyn till
lönefrågans läge icke skulle föranleda
åtgärd.

Småskollärarinneutbildningen.

Sedan flera år tillbaka har ett starkt
intresse funnits hos föreningen för att
utbildningstiden vid
småskoleseminarierna utsträckes till tre år, och
centralstyrelsen har även i ärendet gjort
framställningar till k. m: t.
Invändningarna mot en sådan förlängd lärotid gälla
huvudsakligen de ekonomiska
konsekvenserna. Flera skäl tala dock för att en
sådan omläggning sker i samband med
förstatligandet av dessa seminarier. Ett
vägande sådant är, att den verkliga
kostnadsökningen för treårig kurs gent
emot tvåårig i väsentlig mån minskas
därigenom att lärare, som annars
skulle få uppbära lön på övergångsstat, i de
treåriga seminarierna fortfarande finge
tjänstgöring. Ur pedagogisk synpunkt
finnas också starka skäl för frågans
upptagande nu, då genom 1927 års
skolreform folkskolan i större utsträckning
än tidigare blivit grundskola för den
högre undervisningen.

Centralstyrelsen, som uppvaktat
se-minariesakkumiiga i ärendet, kommer
att med uppmärksamhet följa
utvecklingen av detsamma och på sätt som kan
finnas lämpligt söka främja frågans
lösning.

Läraröverskottet.

Centralstyrelsen beslöt att i frågan
om läraröverskottet göra följande
uttalande :

Efter att ha tagit del av de av
skolöverstyrelsen och inom lärarkårens
organisationer verkställda
undersökningarna angående lärartillgången får
centralstyrelsen med beklagande
konstatera, att ett stort överskott alltjämt
förefinnes av för tjänstgöring i folk- och
småskolan utbildade lärare.

På grund av den .genomförda
minskningen i lärarproduktionen synes
arbetslösheten bland lärarna vid den
egentliga folkskolan komma att bli
hävd under ett kommande läsår, men
överskottet .bland småskolans lärare är
så stort, att ytterligare inskränkningar
i lärarproduktionen för småskolan bör
företagas.

Centralstyrelsen vill i detta
sammanhang understryka vikten av att
skolöverstyrelsens arbetslöshetsberäkningar
göras så effektiva som möjligt och icr
ke begränsas till endast de senast
utexaminerade årgångarna.

Beträffande omfattningen av deri
framtida lärarutbildningen vill
centralstyrelsen uttala förhoppningen att intet
Underlåtes för att lärarproduktionen till
förebyggande av ny arbetslöshet
avvä-ges så, att den svarar mot det
föreliggande behovet.

I anledning av att åtskilliga
lärartjänster inom folkskolan trots den
rikliga tillgången på kompetenta lärare
alltjämt uppehälles av icke
examinerade eller pensionerade lärare vill
centralstyrelsen slutligen framhålla att till
innehavare av lärartjänst bör så långt
ske kan förordnas lärare med full
kompetens.

Understöd åt biträdande lärare vid
folkskola samt lärare vid mindre
folkskola, som förlorat sin
anställning på grund av skolväsendets
omorganisation.

Genom k. kungörelsen, nr 287, den
19 september 1929, utfärdad efter
riksdagsbeslut samma år, har åt biträdande
lärare vid folkskola samt lärare vid
mindre folkskola vunnits en väsentligt
förbättrad rättslig ställning. Ett
tidigare ej sällan inträffat förhållande att
lärare av nyssnämnda kategorier vid
en omorganisation av skolväsendet utan
vidare entledigats från sina tjänster
kan efter utfärdandet av angivna
författning ej gärna komma i fråga.

Den äldre generationen saknade
emellertid de rättsregler, som nu kommit
till stånd. Frågan om att göra något
för dessa avskedade lärare, som ofta
oförskyllt kommit i en synnerligen
bekymmersam ställning, väcktes
föregående år inom centralstyrelsen av hr
Värner Eydén, som i motion hemställde,
att centralstyrelsen måtte genom
frågans utsändande till kretsarna söka
dessas medverkan för erhållande av
uppgifter och övrigt utredningsmaterial,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free