- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
65

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. 15 januari 1930 - Litteratur - Fria ord - Brevlåda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 3

SVENSK LÄRARETIDNING

65

Namnes slutligen att i token
medtagits några hembygdssånger av
dalslandsförfattare, torde i "stora drag lia
genomgåtts innehållet i det värdefulla
arbetet. Illustrationerna äro både
många och instruktiva. En stor del av
dem .stamma från doktor E. Bergmans
arkiv av dalslandsfotografier. Ett
synnerligen gott kartmaterial samt en
förteckning över viktigare
dalslandslitteratur förhöja bokens värde. Förlaget
har som vanligt bestått en förstklassig
utstyrsel.

För dalslandslärarna bör boken bli
en god hjälp som handbok vid
undervisningen i hembygdskunskap, geografi
och historia. Den torde vidare kunna
tjäna som läsebok i folkskolans högsta
klasser. På lågstadiet lämpar den sig
däremot icke i detta avseende. Ävenså
bör nog ett urval av innehållet kunna
göras för läsning i
fortsättningsskolan. 1800-talets ekonomiska historia t.
ex. kan härvid komma i fråga. Att varje
vaken och intresserad hembygdsvän
inom Dalsland skaffar ’sig boken är en
självklar sak. Och dalbon i
förskingringen skall med glädje läsa
berättelserna om sin barndoms bygd, dess
natur r: historia och folkliv;

Ivar E. Johansson.

Bilder för biologiundervisningen I.
(Sveriges djurvärld). Texthäfte till d:o. Av
Nils Olsson. P. A. Norstedt & Söners
förlag.

Det vore synd att säga, att
arbetsskolans målsmän förlorat tron på sin
sak. Och deras »tro» är lika smittande,
antingen man möter den på deras
kurser eller i handledningar och arbet
s-materiell. Och sådan duggar det tätt
för närvarande. Olssons »Bilder för
biologiundervisningen» med tillhörande
texthäfte hör’ till det mera välkomna
slaget. Användningen och principen för
dessa är densamma som -hos Ahlberg-
Lindälvs »Sveriges historia i bilder»
och Hagnells »Bilder för
geografiun-dervisningen»: de äro gummerade och
avsedda att urklippas och inklistras i
barnens arbetsböcker. För dem, som
använt dessa bildhäften, talar det
nyutkomna för sig själv.

Våra vanligaste läroböcker i biologi
ha det gemensamma felet, att
illustrationsmaterialet är alltför knapphändigt
tilltaget, varför hr Olssons »Bilder»
fyller »ett länge känt behov» också för
dem, som ej begagna sig av det
arbets-betonade undervisningssättet. Häftet
upptager 152 bilder, de flesta
reproduktioner av fotografier - som sådana
små konstverk i sitt slag. Priset - 95
öre - måste anses lågt.

Texten har samlats i ett särskilt
häfte och är avsett att tillsammans med
läroboken utgöra källa f or barnens
anteckningar, lektionens »kärnpunkter»,
Utom förekomst, storlek, etc. har
upptagits ett och annat karakteristiskt drag
ur djurens liv och deras förhållande
till människorna.

Det synes rec. önskligt, att texten
jämväl innehållit några små
studieuppgifter. En antydning åt det hållet är
gjort på ett par ställen (bilderna 82,
92): »Räkna! Sök!» Sådant skärper
intresset och förhindrar mekanisering.

Bertil Larsson.

Ungdomens kassabok för skola och hem.

Av Elis Lundgren. Lindblads förlag. Pris
40 Öre.

Författaren har tydligen en rik
erfarenhet från det iindervisningsområde,
folkskolan och fortsättnings- resp.
ersättningsskolan, som hans lilla bok
berör. Några behändiga anvisningar för
läraren ge denne rika möjligheter att
med utgång från barnens egen
erfarenhetsvärld i stad och på landsbygd skapa
fram det bokföringsmaterial, som skall
antecknas, eller också kunna barnen
själva ur samma källa hämta materialet.
Författaren har satt som mål »att hos
de unga inlära förståelse för ordning
och klarhet vid handhavandet av
penningar samt sparsamhet med egna
medel». Särskilt sparsamhetstanken har
förf. omhuldat, och han har för övrigt
inom den trånga ram, som
undervisningsplanen giver, lyckats få med
mycket värdefullt. Det förtjänar även att
omnämnas, att arbetsfredsdelegationen
i sin nyligen avgivna rapport kraftigt
betonat behovet av ekonomisk
upplysning redan på ett tidigt . skolstadium,
och föreliggande lilla bok har tydliga
f ört jänster . i nämnda avseende,

-... / -.. H. A-t.

Fria ord*

»Har du hört mia. malör».....

En nykterhetstalare yttrade oni spritens
förmåga att giva värme, att »detta är ett
faktum, dock ej överensstämmande med
verkliga förhållandet». I fall samma bör sägas
om den roll som ej komisk men löjlig figur,
vilken jag nu råkat spela, kan jag ej själv
avgöra. Det är ju dock litet f-atalt, om inan
händelsevis drabbas av den gränslösa
förmånen att få se sig själv i tryck och därvid
upptäcker uttryck, som man inte for allt
smör i det landet Småland önskat ha tryckta.
Det är ännu mera fatalt, om fataliteten
upprepas. Man kan inte anständigtvis alltid
skriva en efterföljande förklaring över vad
man menat och inte menat. Om jag ändå,
som en annan ståndaktig tennsoldat, gör så,
bevisar detta måhända endast, att bränt barn
inte alltid skyr elden.

Jag ber alltså härmed få upplysa dem,
som redan haft roligt, att undertecknad i
verkligheten inte med säkerhet är fullt så
barnslig (det vore för sorgligt?), -som hans
»interpellation» i nr l av denna aktade
tidning låter påskina. Mitt egentliga fel
bestod däri, att jag under en nattlig skrivtimme
valde illa avvägda ord för att uttrycka min
förtjusning över vissa böcker. Och det kan
inte hjälpas: de äro idealet och borde finnas
vid varje skola! Så de’.

Erik Lundin.

Brevlåda.

Förfrågningar, som icke äro undertecknade
med avsändarens namn och adress, lämnas
utan avseende.

Frågor rörande
skolförhållanden^’besvaras i brevlådan. Däremot kan red.
icke åtaga sig att lämna svar i ~brev.

13. Tveksam. Sedan 1921 har det i
folkskolestadgan varit -föreskrivet, att extra
ordinarie lärare vid, folk- och småskolor &kola
anställas på viss tid ej Överstigande ett’*
läsår. Statsbidrag och lön utgår också efter
lästid. För e. o. lärare är således »anställning
tills vidare» numera ej författningsenlig.

14. T. V. Ni kan naturligtvis begära vad
Ni vill i ersättning för bostaden och
bränslet, men en annan sak är, vad skolrådet vill
betala. Skolrådet kan icke tvinga Edex att
uthyra bostaden, och Ni kan icke tvinga
skolrådet att hyra bostaden av Eder eller att
betala mera än skolrådet vill. Förhyr
emellertid skolrådet bostaden, så är det rimligt,,
att Ni begär skälig ersättning även för
bränslet.

15. Seminarielärarinna. Enligt
bestämrnel–serna i § 10 i stadgan uppgör rektorn
förslag till arbetets fördelning mellan lärarna,
varefter seminariestyrelsen beslutar i
ärendet. Givetvis kan vid ombyte av lärare
under läsåret förändring av den lärarna
tilldelade tjänstgöringen bliva erforderlig, och
styrelsen har nog befogenhet att besluta öm
sådan ändring, om den finner skäl härför.

16. 18 timmar. Nej. Slöjdarvodet utgår till
den, som uppehåller undervisningen.

17. B-g. 1) Man töjde inte kunna förmena
stämman att anmoda skolrådet ätt verkställa
utredning i en fråga, som angår
skolväsendet. 2) Läraren har säkerligen icke i detta
fall gjort sig skyldig till någon straffbar
handling. Huruvida han på ett förståndigt
och ändamålsenligt sätt begagnat sin stora
befogenhet i fråga om betygsgivningen är
mera ovisst. Betyg bliva rättvisa och
betydelsefulla i den mån lärarna i de olika skolorna
vid bétygsättriingen tillämpa lika grimder.
Skolrådet kan möjligen tilldela lärare, som
alltför mycket avviker från eljest
vedertagna betygsnormer, förmaning, erinran,
föreställning o. d., men knappast kan skolrådet
ålägga honom att utfärda andra betyg.

18. Anna-Lisa. Tyvärr ’finns det inga för
besvarande av denna fråga vägledande
bestämmelser eller prejudikat.

19. Norrsken, l V Avdrag- vid trfänstå#sbe>J
räkningen göres ej för den tid, Ni åtnjutit
ledighet för att fullgöra värnplikt. Men då
Ni varit tjänstledig för sjukdom en
:vårter-min och en hösttermin, kan Ni icke som
tjänstgöring tillgodoräkna Eder »mera» än 4
läsår, och uppfjyttningen blir därför först
den l januari 1931. 2) Vi våga ej påstå, att
stämman är under alla förhållanden
förhindrad att besluta sådana ändringar.

20. Tjänstledig. Har Ni mottagit
tjänstledigheten trots det av skolrådet uppställda
villkoret, så blir nog detta gällande vid
beräkningen av Eder lön. Vi kunna icke
klargöra, vad skolrådet avser med det
mångtydiga, ur protokollet hämtade uttrycket.
Skolrådet bör kunna bäst förklara beslutets
innebörd.

21. J. B–g. Skolplikten torde få anses
upphöra den dag, lärjungen fyller 18 år.

22. E. J. 1) Kan ingå i de 360 timmarna,
2) Möjligen det antal timmar, som återstå,
sedan det i stadgan föreskrivna
minimiantalet timmar för övriga ämnen uttagits. 3)
1.75 kr. 4) Dugligheten, vitsordad av
folkskolinspektören. 5) Nej.

23. Stadslärare 1930. Kan det ej styrkas,
att stadsfullmäktige genom för framtiden
bindande beslut tillförsäkrat lärarna
ifrågavarande lönetillägg, så torde det kunna när som
helst indragas. Den åberopade annonsen har
numera ingen betydelse. Då de sammanlagda
löneförmånerna täcka även ersättning för
övertidsläsning, kan ytterligare sådan
ersättning icke utkrävas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free