Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 4. 22 januari 1930 - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr-
ga barn till omkring 595,000 på
landsbygden och 187,000 i städerna.
Samtidigt utgjorde år 1928 den uträknade
inkomst- och förmögenhetsskatten för
städerna omkring 118,000,000 kr. och
för landsbygden omkring 35,000,000 kr.
Om man anser resultatet av taxeringen
till inkomst- och förmögenhetsskatten
utgöra mätare på skattekraften och
an-><j?er, att kommunernas kostnader för
folkskoleväsendet stå i direkt
proportion till antalet skolpliktiga barn,
innebär detta, att dessa kostnader för
folkskoleväsendet för landsbygdens
skattebärare äro mer än 10 gånger större än för
städernas beskattningsobjekt.
I sin helhet uppgå kommunernas
kostnader för folkskoleväsendet till omkring
73,000,000 kr. och statens bidrag till
lärarlönerna till omkring 74,000,000 kr.
Om nu staten genom det i motionen
föreslagna bidraget övertager 15,6 milj.
av kommunernas kostnader och detta
belopp uttages på den direkta
beskattningens grund, så skulle städerna få
bidraga därtill med omkring 12 milj. kr.
och landsbygden med 3,6 milj. kr.,
under det att landskommunernas andel i
bidraget skulle Uisa, omkring 11,9 milj.
kr. och städernas 3,7 milj. Den
föreslagna utjämningen skulle alltså
innebära en förskjutning av kostnaderna
från landsbygden till städerna på 8,3
milj.
Samma motion väcktes i andra
kammaren av hr C. G. Ekman (f) m. fi.
Lärarkårens naturaförmåner, i 9
Hr Johan Nilsson (s) i Malmö har i
första kammaren väckt en motion nr 4,
vari hemställes,
att riksdagen behagade besluta att i
skrivelse hos k. m:t anhålla om en utredning dels
huruvida staten bör övertaga utgifterna till
löner för alla lärare vid de till
folkskoleväsendet i landet hörande anstalter, dels
huruvida till sådana lärare hittills utgående
naturaförmåner böra upphöra och ingå i kontant
lön liksom för tjänstemän i allmänhet.
Löneförbättring åt folkskolans
övningsskollärare*
I motion i andra kammaren yrkar hr
Mårtensson (s) m. fi. att de vid
folkskolorna fast anställda övningslärarna i
manlig och kvinnlig slöjd samt
hushållsgöromål skola erhålla tillfällig
avlöningsförbättring efter i viss mån samma
grunder som övriga lärare vid folk- och
småskolor.
Interpellationer.
Ka tekesläsniiigen.
Vid första kammarens sammanträde
onsdagen den 15 januari framställdes
av hr Värner Rydén (s) följande in-"
terpellation:
Den 6 december 1929 utfärdades
k. m :ts kungörelse (nr 370) om
ändrad lydelse av anvisningarna till
kursplan för ämnet kristendomskunskap
i kungörelsen angående
undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 okto-
ber 1919. Skolöverstyrelsen hade helt
avstyrkt de ifrågasatta förändringarna,
medan tre av överstyrelsens
medlemmar, bland dem chefen,
generaldirektör Holmdahl, förordat vissa
förändringar i de till undervisningsplanen
fogade anvisningarna. K. m :t
följde minoriteten inom skolöverstyrelsen
beträffande punkterna 12 och 15 men
avvek beträffande den viktigaste av de
till ändring ifrågasatta punkterna,
punkten 5, även från minoritetens inom
skolöverstyrelsen hemställan.
Medan minoriteten beträffande
lydelsen av ifrågavarande punkt föreslagit
ett tillägg till den förutvarande
författningstexten av innehåll, att till
ordagrant inlärande finge föreläggas
barnen »ett mindretal korta, till såväl
innehåll som form för barnen
lättillgängliga minnesord, hämtade ur Luthers
lilla katekes eller den kristna kyrkans
klassiska litteratur i övrigt», fick den
utfärdade författningen lydelsen
»stycken eller minnesord».
Det torde icke innebära någon
överdrift att påstå, att den utfärdade
författningstexten allmänt befunnits i hög
grad oklar och mångtydig. För den av
minoriteten inom skolöverstyrelsen
förordade lydelsen fanns åtminstone en av
generaldirektör Holmdahl given
motivering, som i någon mån kunde tjäna till
ledning för lagtextens tolkning. Men
genom inskjutande av orden »stycken
eller» har den uppfattningen
självfallet måst uppkomma, att k. m:ts
beslut innebär ett avvikande i sak från
den av generaldirektör Holmdahl
förordade ståndpunkten. Någon säker
ledning för en tolkning av författningens
verkliga innebörd, har man därför ej i
nyssnämnda yttrande. Å andra sidan
har veterligen ingen ledning för frågans
bedömande i någon form givits från
föredragande departementschefens sida.
Följden har blivit en allmän
ovisshet, att icke säga rådvillhet, hos dem,
som i vårt skolliv skola efterleva k.
m:ts nådiga kungörelse. Ovissheten
synes vara lika stor hos alla: den högsta
centrala skolmyndigheten såväl som
våra lokala skolmyndigheter och
lärarna. På åtskilliga håll synes man
benägen att tolka författningen på det sätt,
som bäst stämmer med ens allmänna
inställning i frågan.
Det synes därför vara i hög grad
angeläget, att ordning på något sätt
bringas i den villervalla, som
tillskapats genom författningens oklarhet och
mångtydighet. Säkerligen skall herr
statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet med glädje gripa ett
tillfälle att medverka härtill genom ett
klarläggande av författningens
innebörd, sådan den avsetts av »den, som
lagen gjorde». Utan att nu ingå på
andra sidor av den föreliggande frågan och
utan att vilja i något hänseende
föregripa, vad riksdagen i övrigt
tilläventyrs kan vilja i saken yttra eller åtgöra,
främjar kammaren säkerligen på ett
berömvärt sätt tankeutbytet kring den-
na angelägenhet, därest den redan på
en av riksdagens första
sammanträdes-dagar erbjuder ecklesiastikministern
tillfället att genom svar på en
interpel-lation bringa klarhet över läget.
Jag anhåller därför vördsamt om
kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet få framföra följande
spörsmål:
Hur böra enligt herr statsrådets
uppfattning förutnämnda i punkt 5 av
anvisningarna till kursplanen i
kristendomsundervisning vidtagna ändringar
rätteligen tolkas med avseende på de
olika delarna av Luthers lilla katekes?
Kammaren biföll omedelbart denna
hemställan.
Samma interpellation framställdes
senare i andra kammaren av kyrkoherde
Harald Hallen (s). Även där har
in-terpellationen medgivits.
Vidare anhöll i andra kammaren hr
Flyg (k) om tillstånd att rörande
katekesen framställa följande frågor till
ecklesiastikministern :
1) Av vilken anledning avvaktade
icke regeringen, innan beslut fattades i
den betydelsefulla fråga, det här gäller,
den sammanträdande riksdagen för att
låta denna avgöra spörsmålet?
2) Anser regeringen att dess beslut av
den 6 december står i överensstämmelse
med det principiella innehållet i 1920
års av riksdagen fastställda
undervisningsplans avsnitt beträffande ämnet
kristendomskunskap ?
3) Vad avses med formuleringen: »ett
mindre antal korta, till såväl innehåll
som form för barnen lättillgängliga
stycken eller minnesord, hämtade ur Luthers
lilla katekes eller den kristna kyrkans
klassiska litteratur i övrigt» ? Avses
därmed, att kristendomsundervisningen nu
får bedrivas »med katekesen som
underlag»?
4) Om regeringen ej själv har någon
tolkning av ovan angivna oklara
bestämmelse, vem skall då tolka densamma?
Skall detta göras efter eget
gottfinnan-de av skolläraren, skolrådet,
kyrkoherden eller någon annan myndighet i
kommuner och skoldistrikt?
Statsutskottet
Till ledamöter i statsutskottet ha
valts:
Från Första kammaren: Hrr Widell (h),
Bergqvist (h), Svensson i Kompersmåla (h),
Lundell (h), Nilsson i Gränebo (bf),
Kvarn-zelius (f), Eosén (f), Lindblad (s), Olof
Olsson (s), Nilsson i Malmö (s), Rydén (s) och
Asplund (s).
Från Andra kammaren: Hrr Wiklund i
Brattfors (h), Nilsson i Bonarp (h), Olsson i
Blädinge (h), Holmgren i Karlskrona (h),
Olsson i Kullenbergstorp (bf), Bengtsson i Norup
(f), Olofsson i Digernäs (f), Andersson i
Rå-stock (s), Jansson i Falun (s), Carlsson-
Fros-terud (s), Törnkvist i Karlskrona (s) och
Wigfors (s).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
