Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 5. 29 januari 1930 - Idrottsmärkesprov vid seminarierna - Kamratmöte i Lund - Nordiskt skolmöte 1931 - Skolhusinvigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5
SVENSK LÄRARETIDNING
97
Idrottsmärkesprov vid
seminarierna.
År 1923 vände sig dåvarande
gymnastikläraren vid Karlstads
seminarium, Einar Blomberg, i en skrivelse till
Sveriges Centralförening för idrottens
främjande med en anhållan, att
Centralföreningen skulle uppsätta ett
vandringspris i allmän idrott mellan
Sveriges seminarier. Förslaget upptogs
mycket välvilligt, och redan året
därpå uppsatte Centralföreningen >en
silversköld, vilken enligt de uppgjorda
stadgarna skulle tilldelas det manliga
resp. kvinnliga seminarium, vars elever
under det löpande kalenderåret
fullgjort efter elevantalet procentuellt
beräknade högsta antalet godkända prov
för idrottsmärket.
Skölden skall, för att bliva ständig
egendom, erövras fyra gånger oavsett
ordningsföljden.
Skölden för manliga seminarier har
för år 1929 erövrats av Härnösands
seminarium med uppnådda 47,62 procent.
Näst bästa resultat uppnåddes av
Linköpings seminarium med 39,62 procent
erövrade märken. Övriga placeringar
äro: Karlstads seminarium 31,52
procent, Strängnäs 30,11 procent och
Göteborgs 16,58 procent.
Skölden för kvinnliga seminarier har
för år 1929 erövrats av Kalmar
seminarium med uppnådda 97,96 procent.
Näst bästa tävlingsresultatet uppnåddes
av Skara seminarium med 96,19 procent
erövrade idrottsmärken. Umeå
seminarium uppnådde 28,21 procent.
Kalmar seminarium’har tidigare
erhållit inteckning i skölden tre gånger
- 1924, 1927 och 1928 - varför
seminariet nu enligt stadgarnas
’bestämmelser blir ständig ägare av premien.
I tävlingen om skölden ha under år
1929 erövrats 225 manliga och 241
kvinnliga idrottsmärken. Under åren
1924-1928 ha tidigare erövrats 646
kvinnliga och 791 manliga
idrottsmärken. Till dato ha alltså i tävlingen om
vandringsskölden erövrats 887
kvinnliga och 1,016 manliga, eller tillsammans
1,903 idrottsmärken. Denna siffra är så
mycket mera betydelsefull ,som fore
tillkomsten av Centralföreningens
vandringssköld inhämtade idrottsliga
färdigheter blott i enstaka fall ingått som ett
led i seminarieutbildningen.
Följande utgör en sammanställning
av de bästa resultaten under år 1929:
Kvinnliga idrottsm arket.
Höjdhopp: Lisa Johansson, Skara, 135 cm.
Längdhopp: Miljam Berg, Kalmar, 407 cm.
Längdhopp utan ansats: Miljam Berg,
Kalmar, 238 cm. Löpning 60 meter: Ingegärd
Freidenvall, Kalmar, 8,6 sek. Löpning 300
meter: Ingegerd Holmstrand, Skara, 54 sek.
Kast med stor boll: Eva Bergström, Kalmar,
41,91 meter. Kast med liten boll: Kerstin
Karlsson, Skara, 64 meter. Kast med
slung-boll: Buth Carlsson, Kalmar, 71,04 meter.
Skidlöpning en mil: Brita Sintom, Skara, l
tim. Skidlöpning två mil: Ebba Lind, Skara,
2 tim. 10 min. Terrängmarsch en mil: Märta
Huitfeldt, Kalmar, l tim. 33 min. Orientering
till fots: 7 km. Eva Alm, Maj Hagborg,
Birgit Holden och Brita Sintom, Skara, 2 t. 25
min.
Manliga idrottsinärket.
Höjdhopp: Erik Svensson, Karlstad, 170
cm. Längdhopp: Erik Svensson, Karlstad,
670 cm. Löpning 100 meter: Holger
Landberg, Linköping, 11,6 sek. Löpning 400
meter: Alvar Vestman, Härnösand, 53,8 sek.
Löpning 1,500 meter: Alvar Vestman,
Härnösand, 4 min. 9,8 sek. Diskuskastning: Lars
Bruno, Linköping, 62,55 meter.
Spjutkastning: Albin Eingström, Härnösand, 71,90
meter. Kulstötning: Evert Classon, Göteborg,
20,68 meter. Löpning 10,000 meter: Alvar
Vestman, Härnösand, 40 min. 10 sek.
Simning 1,000 meter: Bengt Hydén, Linköping,
17 min. 34,6 sek. Skidlöpning 2 mil: A.
Gunnarsson, Strängnäs, l tim. 55 min.
Skidlöpning 3 mil: Erik Hellquist, Karlstad, 2 tim.
38 min. 15 sek. Cykelåkning 2 mil: Nils
Lundberg, Linköping, 36 min. 57 s-ek.
Kamratmöte i Lund.
1899 års elever från Lunds
småskollärarinneseminarium firade den 28
december 1929 30-års jubileum på
Industrirestaurangen. De, som infunnit sig,
voro, (å fotografiet stående från
vänster) : Hanna Andréasson, Knästorp,
Lund, Hilma Ahlström, Tågarp, Tilda
Josefsson, Lund, Alma Ståhl-Björklund,
Ekeby, Matilda Nilsson, Lomma, ’Gärda
Bengtsson, Hälsingborg, Johanna
Carlsson, Kyrkheddinge, (sittande från
vänster), Karolina Grönvall,
Kingel-,stad, Ida Werin, Lomma, Aijgusta
Holmberg-Jonasson, Tjörnarp, Maria
Nilsson, Lund, Adéle Ohlsson, Skanör,
Teresia Jönsson, St. Herrestad, Ellen
Sundén-Moberg, Rydsgård.
Sedan samling skett, intogs kaffe,
varefter f. d. rektor Maria Ljunggren
uppvaktades i sitt hem. Vid den
gemensamma middagen talades till de avlidna
kamraternas minne. Telegram anlände
från en del kamrater, som voro
förhindrade att närvara. Efter middagen
följde ett angenämt samkväm.
Nordiskt skolmöte 1931.
Ordföranden i Danmarks Lasrerforening har i
skrivelse till Sveriges allmänna
folkskollärarförening meddelat, att det
nordiska skolmöte, som planerats för år
1930, kommer att - efter avtal mellan
kommittéerna i de nordiska länderna
- anordnas först år 1931.
Skolhusinyigning.
En ny folkskola invigdes den 12
januari i Smolmark, Karlanda.
Festligheten inleddes med ps, 33 v. l, varefter
folkskolläraren Fritz Lame hälsade de
närvarande välkomna.
Efter sång av fru Collberg,
Holmedal, höll så kyrkoherde Collberg
högtidstalet, vilket handlade om våra barns
uppfostran.
Efter ytterligare några
sångnummer bl. a. Stenhammars »Sverige» hölls
kafferast, varpå följde några gamla
låtar, spelade på fiol av hr Yngve
Andersson, Södra Fors, med
ackompanjemang av piano. Slutligen höll
kyrkoherde Collberg avslutningstal och till sist
sjöngs ps. 500 sista versen.
Det nya skolhuset, som är en
prydnad för trakten, inrymmer i
bottenvåningen, vilken är byggd av tegel,
tvenne lärosalar, slöjdsal och
avklädningsrum. Övre våningen är uppförd av
resvirke och innehåller lärarinnebostad
samt en stor vind, reserverad för
kommande behov. Dessutom finnas källare,
skafferier och garderober samt nutida
bekvämligheter, såsom ljus-, värme-,
vatten- och avloppsledningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
