Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 5. 29 januari 1930 - Riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
S V E N S K L Ä R A R E TID N IN G
Nr 5
Jör utskottets förslag och andra emot. Och
genom gemensam votering segrade andra
kammaren, vadan alltså statsbidraget bestämdes
till två tredjedelar av läraravlöningen.
Kiksdagen stannade dock ej härvid.
Strävanden inom andra kammaren att överflytta
lärarlönerna till statsverket pågingo alltjämt.
Motioner i detta syfte väcktes utom de nyss
nämnda, även under året 1878 och påföljande
år fram till 1900 samt slutligen proposition
av k. m:t 1906. Samtliga dessa förslag hava
dock fallit huvudsakligen på grund av första
kammarens motstånd.
Vid riksdagen 1911 väcktes i andra
kammaren motion av greve Raoul Hamilton, som
yrkade, att »staten må bidraga, till avlöning
åt lärarna vid folkskolor och småskolor med
90 procent för nu 66 2/s procent av
fastställda minimilöner samt bestrida utgifterna för
ålderstillägg». Motionen, som avslogs av
första kammaren och antogs av andra
kammaren, frambärs av samme motionär på nytt
1913. K. m:t upptog då i proposition den s.
k. rusdryckskommitténs förslag, att
kommunerna borde hållas skadeslösa för deras till
statsverket indragna andelar av
brännvinsmedel genom en höjning av statens bidrag
till folkskollärares och småskollärares
avlöning. Under hänvisning till denna
proposition avstyrkte statutskottet bifall till R.
Hamiltons förslag. Och blev den kungl,
propositionen antagen i båda kamrarna. I enlighet
härmed blevo i statsverkspropositionen 1914
vid såväl januari- som ma j riksdagen
statsbidragen till läraravlöningarna under 1915
beräknade till nio tiondedelar för grundlönen
samt hela ålderstilläggen. Detta förslag blev
också vid den senare riksdagen antaget.
Riksdagen bör emellertid icke stanna därvid.
Staten bör helt övertaga utgifterna till
lärarlöner vid folkskolor och småskolor för både
grundlöner, ålderstillägg och naturaförmåner
(bränsle och bostadsförmåner). Därmed
skulle avsevärda fördelar vinnas både för
skolväsendet, staten, kommunerna och lärarna.
I syfte att staten skulle övertaga samtliga
dessa utgifter har undertecknad under åren
1920, 1921 och 1922 väckt motioner härom
i riksdagens första kammare. Men ehuru
dessa motioner rönte anslutnig från skilda håll,
vunno de dock icke majoritet. Från
motståndarehåll ansåg man tiden ännu icke mogen för
en sådan reform. Sedan den tiden ha vissa
förhållanden inträffat, vilka bland annat
böra medverka till en lösning av frågan på det
av mig här angivna sättet.
Med det nuvarande avlöningssystemet följer
bland annat allt för stor olikhet i lärarnas
löner för olika orter. Under det
stadskommunerna och större samhällen i allmänhet under
kristiden anslagit dyrtidstillägg åt sina lärare
ha många av landsbygdens lärare måst vara
utan dylikt. Detta har haft till följd, att
rekryteringen till landsbygden blivit allt
svårare. Övertager staten alla utgifter till
lärarnas avlöning, får staten också möjlighet
att direkt utjämna den nu rådande olikheten
i löneförmånerna. Lönerna kunna då utgå
efter en de verkliga levnadskostnaderna
motsvarande dyr ortsindelning. Därmed utjämnar
staten också vägen för rekryteringen.
Landsbygden kommer då icke att stå i
ogynnsammare ställning än städerna.
Genom en överflyttning på staten av
läraravlöningen fingo kommunerna också den
lättnad varav de äro i så stort behov.
Kommunerna ha i allmänhet mycket stora bördor att
bära i ekonomiskt avseende. Och särskilt
under senare åren ha utgifterna vuxit till
oerhörda belopp. Dessa utgifter hålla också
snarare på att stabiliseras än att gå tillbaka.
Kommunernas (städer och köpingar)
skulder visa också en stark stegring. Medan de
1880 voro 78,908,983 kronor, 1890 137,718,520
kronor, 1900 211,836,807 kronor, 1905
329,894,209 kronor, 1910 525,362,409
kronor, 1914 588,666,046 kronor, 1915
622,153,093 kronor, så var skulden 1916
uppe vid 652,274,000 kronor. För
landskommuner (köpingar ej med) visa siffrorna
samma stegring. År 1880 utgjorde landskommu-
nernas skuld 9,633,786 kronor, medan den till
1916 höjts upp till det höga beloppet av
83,492,000 kronor. Enligt senare uppgifter
hade städerna år 1927 en sammanlagd skuld
av 1,161,446,212 kronor och landskommunerna
175,815,437 kronor. Det ekonomiska läget är
alltså för kommunerna synnerligen
bekymmersamt. Medan staten kan uppsöka nya
skattekällor, äro kommunerna hänvisade
uteslutande till sina i vissa fall starkt
begränsade inkomstmöjligheter.
Därtill bör genom en överflyttning på
staten av lärarnas avlöning det föråldrade
avlöningssystemet med naturaförmåner (bränsle
och bostadsförmåner) avskaffas. Lärare böra
liksom tjänstemän i allmänhet erhålla
bestämda löner. Hur och var de önska anskaffa
sin bostad blir liksom för andra medborgare
deras egen sak. Visserligen äga kommunerna
för närvarande en del bostäder avsedda för
lärare. Men dessa bostäder kunna efter en
beslutad ändring hyras ut till lärare mot
avgifter, som de erlägga till kommunen. De
skäl, som kunna anföras mot
bostadsförmånen, tala även för avskaffande av
bränsleförmånen. Naturaförmånerna tillkommo under en
tid av mera primitiva förhållanden. Dessa
förhållanden existera icke längre. Med
ändrade förhållanden böra naturaförmånerna
också försvinna.
Med att dessa och andra naturaförmåner
icke längre ingingo i avlöningen, skulle
kommunerna också undgå det i många fall svåra
uppdraget att få ersättningen härför så
rättvist avvägd, att den motsvarar den verkliga
kostnaden. Men därmed vinnes ytterligare en
väsentlig fördel. Medan lärarnas
löneförhållanden hittills måst behandlas och avgöras
- utom i riksdagen - av landets alla
kommuner, kunde de efter det staten övertog
utgifterna härför endast avgöras på ett ställe,
nämligen i riksdagen.
Om staten övertager alla de kostnader, som
äro förenade med avlöningen till
lärarpersonalen vid alla landets folkskolor, komma
givetvis statens utgifter härför att väsentligt
ökas. För att underlätta denna förändring
skulle en övergångstid av t. ex. 10 år kunna
tillämpas, under vilken kommunernas
kostnader i detta avseende successivt kunde
överföras på staten.
Under åberopande av vad jag sålunda
aii-fört, tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen behagade besluta att i
skrivelse hos k. m:t anhålla om en utredning, dels
huruvida staten bör övertaga utgifterna till
löner för alla lärare vid de till
folkskoleväsendet i landet hörande anstalter, dels
huruvida till sådana lärare hittills utgående
naturaförmåner böra upphöra och ingå i kontant
lön liksom för tjänstemän i allmänhet.
Fortsättningsskolan.
Hr A. J. Granström (fr) hemställer
i motion nr 38 i andra kammaren,
att riksdagen ville besluta medgiva, att
statsbidraget till fortsättningsskola jämväl
må utgå under den förutsättning, att
fortsättningsskolans hela undervisningstid, 360
undervisningstimmar, förlägges till ett läsår.
Skididrotten.
Hr Wilhelm Björck (s) m. fi. har i
motion i första kammaren (nr 31)
hemställt,
att riksdagen ville till understödjande av
Skididrotten bland ungdomen anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor att utgå på de villkor, k.
m: t kan finna gott bestämma.
Skolundervisning åt barn till andra
statens befattningshavare än lots-
och fyrpersonalen.
Hrr Ernst Berg och Mauritz
Väst-berg (;s) hemställa i motion nr 11 i
andra kammaren,
att riksdagen måtte besluta, att den k.
kungörelsen angående bidrag till vissa kostnader
för skolundervisning åt lots- och
fyrpersonalens barn skall avse även andra statens
befattningshavare, som i berörda avseende leva
under enahanda villkor somt lots- och
fyrpersonalen.
Inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn.
Hr Ernst Berg (s) m. fi. hemställer
i motion nr 98 i andra kammaren
beträffande det under åttonde
huvudtiteln i årets statsverksproposition
upptagna anslaget av 315,000 kr. till
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter,
att rubriken till ifrågavarande anslag
ändras till Inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter, samt att
anslaget höjes till belopp, som för ändamålet
kan anses erforderligt.
Andra motioner.
Ett flertal motioner i skolfrågor
utöver de förut här nämnda ha
ytterligare framförts, däribland följande:
hr Wagnsson (s) m. fi. hemställer om
utredning om förstatligande av de kvarvarande
kommunala mellanskolorna samt i avvaktan
på denna utredning anhållan om förslag till
nästa års riksdag om ökat statsbidrag till
dessa skolor;
hr Almkvist (f) att även lärarinnor i
hushållsgöromål och slöjdlärarinnor vid folk- och
småskolor skola erhålla avlöningsförbättring;
hr Bengtsson i Norup (f) öm 40,000 kr. till
flyttande folkhögskolekurser;
hr Arne Forssell (h) att Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium får ett
statsbidrag av 13,272 kr.;
hr Bergman (f) om årlig pension av 4,068
kr. åt f. d. skolföreståndarinnan Anna
Sandström;
fröken Hesselgren (fv) om 50,000 kr. till
understöd åt elever vid statsunderstödda skolor
för husmodersutbildning;
hr Andersson i Malmö (s) m. fi. om
överförande till skolöverstyrelsen av den lägre
skogsundervisningen;
hr Björck i Djursholm (s) att ur anslaget
till folkbiblioteksväsendet även skola kunna
utgå understöd till skolbiblioteken; höjning
till 15,000 kr. av anslaget till s. k.
friluftsläger för skolbarn; samt 4,000 kr. till
materiell för undervisning i anatomi och fysiologi
vid Gymnastiska centralinstitutet;
hrr Näslund (f) och Sandberg (f) höjning
till 515,000 kr. av inackorderingsbidraget för
skolbarn;
hr Näslund (f) om 8,000 kr. till
högspän-ningsledning från Sörfors kraftstation till
skolhemmet i Eisbäck i Västerbottens län;
hrr Gardell i Gans (bf) och Edborg (bf)
om ytterligare uppskov till 1940 med
tillämpningen av bestämmelsen att folkskollärares
bostad skall vara avskild från skollokalen;
hr Björkman (h) m. fi. om höjning av
anslaget till Skididrotten bland ungdom till
40,000 kr.;
hrr Weijne (s), Andersson i Ovanmyra (bf)
och Olsson i Mora (f) om inrättande av en
central konsulentverksamhet för gymnastik
med lek och idrott i folkskolor m. fi.
undervisningsanstalter, samt i samband därmed den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
