Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. 5 februari 1930 - Edvard Göransson: Läroverksreformen och de högre flickskolorna läsåret 1929-1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LÄRARETIDNING
115
Läroverksreformen och de högre flickskolorna
läsåret 1929-1930.
Av byråchefen Edvard Göransson.
I Svensk Läraretidning nr 46 år 1928
lämnades en redogörelse för det
inflytande läroverksreformen haft på de
privata flickskolorna under den nya
organisationens första år. M-ed innevarande
läsårs början hava de av 1927 års
riksdag beslutade 4 högre flickläroverken
kommit till stånd, varjämte å orter, där
det allmänna läroverkets realskola
skulle ha dubbel anknytning till folkskolan,
såväl den fyraåriga som den femåriga
realskolan upprättats. Man kan därför
nu något tydligare skönja skolreformens
inflytande på de statsunderstödda
privata flickskolorna.
1. De förberedande klasserna.
Med utgången av innevarande läsår
(1929/1930) kommer bestämmelsen, att
ämneslärarinnas tjänstgöring till en del
kan vara förlagd till de förberedande
klasserna, fullständigt att upphöra att
gälla. Vidare skall senast med
utgången av läsåret 1930/1931 den egentliga
flickskolan anknyta till folkskolans
fjärde klass med rätt för k. m:t att
medgiva utsträckning av
avvecklingstiden, dock högst till utgången av läsåret
1934/1935. Anförda bestämmelser hava
medfört, att å ena sidan en del
flickskolor i allt större utsträckning hava
avvecklat de förberedande klasserna,
men å andra sidan att en del flickskolor
utvidgat den förberedande skolan med
en fjärde klass.
De statsunderstödda flickskolorna äro
för närvarande 81. Av dessa .sakna 18
skolor fullständigt förberedande
klasser, vid 18 skolor återstår endast 3 :e
klassen, 2 skolor hava endast 2 :a och
3 :e klasserna, l skola endast klasserna
3-4 samt l skola klasserna 2-4. Vid
2 skolor (Södertälje och Gävle) syne-s
den förberedande skolan vara under
återupprättande, alldenstund den
omfattar klasserna l och 3. En fjärde
klass finnes vid 13 skolor (såsom förut
är anfört har en av dessa klasserna
2-4 och en annan klasserna 3-4). De
återstående 26 statsunderstödda
flickskolorna hava ännu 3 förberedande
klasser.
Lärjungeantalet i de förberedande
klasserna vid samtliga statsunderstödda
flickskolor företer en hastig nedgång.
Det utgjorde under de 3 sistförflutna
höstterminerna:
ht. 1927..... 1,615 g. + 3,780 fl. = 5,395
> 1928 . . . . 1,302 g. + 3,263 fl. = 4,565
> 1929 .... .1,068 g. + 2,645 fl. = 3,713
Gossarnas antal har alltså under
dessa 3 år minskats med 547 eller något
mera än en tredjedel och flickornas
med 1,135 eller 30 %. Vad första för-
beredande klassen beträffar, är
nedgången ännu större, nämligen vad
gossarna angår från 439 till 222 eller med
217, d. v. s. inemot hälften, och vad
flickorna angår från 1,026 till 586 eller
med 42,9 %.
I den fjärde klassen undervisas
endast gossar, vilka följaktligen beredas
till inträde i den femåriga realskolans
första klass. Samma syfte avses
’sannolikt med anordningen att upptaga
gossar i den ’egentliga flickskolans första
klass. Ht 1927 var antalet av dessa
endast 3 men hade ht 1929 växt till 100.
Även vid de 13 flickskolor, där man på
grund av inrättandet av en fjärde klass
skulle ha väntat en renässans av den
förberedande skolan, företer dessa
klassers lärjungeantal en hastig nedgång.
Under de 3 senast förflutna
höstterminerna har det utgjort resp. 1,896, 1,638
och 1,448, vadan minskningen ht 1929
uppgår till nära en fjärdedel jämfört
med lärjungeantalet ht 1927. Antalet
gossar i fjärde klassen uppgick ht 1929
till 184 och antalet vid de olika
skolorna varierade mellan 4 och 19.
2. Den egentliga flickskolan.
I det följande bortses från Tyringe
helpension i Hindås, då här endast
medtagits flickskolor förlagda till städer.
Den förutnämnda bestämmelsen,
ätt-flickskolan skall anknyta till fjärde
folkskoleklassen har medfört, att ht
1929 första klassen av en sjuårig
flickskola upprättats vid 2 skolor.
Lärjungarna i denna klass hava här
sammanförts med lärjungarna i den åttaåriga
flickskolans andra klass.
För att erhålla en överblick över det
inflytande, som flickors intagande i
realskolan hittills haft på den egentliga
flickskolan, har uppgjorts bifogade
tabell, som dels angiver lärjungeantalet i
de lägsta flickskoleklasserna var för sig
och i hela skolan, dels upptager antalet
flickor i realskolan vid det allmänna
läroverket. Tabellen skiljer mellan två
huvudgrupper av flickskolor nämligen
de, som äro belägna i städer, där
flickor ha tillträde till realskolan eller där
särskilda flickläroverk upprättats, och
de, ,som äro förlagda till städer, där
staten icke tillgodosett flickornas
undervisning å realskolans stadium.
Nedgången i födelsefrekvensen torde
ha haft något inflytande på nedgången
i flickskolans lärjungeantal. Detta
torde i varje fall vara obetydligt, såsom
framgår av den i tabellen upptagna
gruppen II, d. v. s, orter., där flickor
sakna tillträde till realskolan.
I de 26 städer, där högre
samläroverk upprättats, hava var och en av
de 3 lägsta klasserna minskats med
ungefär en femtedel och hela
flickskolan med 11,6 % av lärjungeantalet ht
1927. Under det att lärjungeantalet i
klasserna l-8 minskats med 654,
räknar realskolan 889 flickor.
Ännu större är den procentuella
minskningen i de två lägsta klasserna i
de 9 städer, där en samrealskola är
under upprättande. Första klassen har
minskats med inemot hälften och andra
klassen med nära en fjärdedel. Hela
flickskolan har gått ned med 13,5 %.
Mot flickskolans minskning med 179
lärjungar svara 220 flickor i realskolan.
I var och en av de 4 städer, där
högre flickläroverk upprättats ht 1929, har
de privata flickskolor n ais sammanlagda
lärjungeantal gått ned ungefär lika
mycket -som vad lärjungeantalet i det
upprättade läroverkets realskola
uppgår till. Nedgången! i flickskolornas
sammanlagda lärjungeantal är alltså
obetydligt. Däremot ha stora ändringar
ägt rum i de olika flickskolornas
lärjungeantal i Stockholm och Göteborg. I
Stockholm har en skola minskats med
76, en annan med 31, tre andra med
över 20 vardera, vilket emellertid i det
närmaste kompenseras av att andra
skolor fått sitt lärjungeantal ökat. I
Göteborg har en skola minskats med 42,
en annan med 39, men å andra sidan
har en ökats med 40 och en annan med
34. Alla jämförelser äro gjorda mellan
förhållandena ht 1929 och ht 1927.
För samtliga 80 flickskolor uppgår
såsom tabellen utvisar, minskningen i
klasserna l-8.till 1,040, under det att
realskolorna i ifrågavarande städer fått
ett tillskott av 1,213 flickor. Det är
alltså uppenbart, att på grund av
skolreformen flickor tillhörande de
samhällslager, ,som förut icke låtit
döttrarna erhålla s. k. högre undervisning, nu
blivit satta i tillfälle därtill.
3. Gymnasiet.
Upprättandet av ett högre allmänt
flickläroverk i Stockholm ht 1929, vilket
räknar 48 lärjungar å gymnasiet, samt
utvidgning av Kungsholms realskola,
som å gymnasiet räknar 4 flickor, har
icke medfört någon minskning i de
privata flickgymnasiernas lärjungeantal,
vilket vid de 5, samtliga fyraåriga,
gymnasierna under de 3 .sistförflutna
höstterminerna utgjort resp. 432, 421 och
433 i hela gymnasiet och i första ringen
resp. 111, 119 och 116. De privata
högre samläroverken i Stockholm, av vilka
2 hava fyraårigt och 2 treårigt
gymnasium, hava med ett undantag ungefär
oförändrat antal flickor å gymnasiet.
Det, som utgör undantag, är övervägan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
