Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. 12 februari 1930 - Edvin Wide: Ungdomens skidlöparmärken - Skolradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING
143
Ungdomens
skidlöparmärken.
Just nu ser det ut att ’bli vinter med
snö och kyla över större delen av
landet. Det kan därför vara skäl att
påminna om proven för ’skolungdomens
idrotts- och skidlöparmärken.
Eedan nu torde ungdomarna på sina
håll vara skidtränade nog för de
ganska lätta proven. Det tar på sin höjd
ett par tre veckor för dem att bli
uthålliga nog att åka märkessträckorna
utan större ansträngning.
Många pojkar anse sig nog kunna
klara märkesproven på gammal skidf
är-dighet utan någon som helst träning.
Och detta göra de sannolikt också, om
inte banan är alltför svår.
Kontroll-mätt bana i kuperad terräng är den
enda bestämmelsen för banan, och den
blir på sina håll på grund av
terrängförhållandena ganska lätt. Dock torde
det vara skäl att aldrig låta pojkarna
starta otränade i skidlopp.
Begreppet träning är nämligen en
sak, som behöver innötas hos pojkarna,
och aldrig har mun bättre tillfälle
därtill än i samband med skidtävlingar och
märkesprov. Det är ju i allmänhet så,
att de bättre idrottsmännen förbereda
sig i veckor och månader, innan de ge
sig med i tävlingar, medan nybörjare
ofta kasta sig in i hårda duster utan
några som helst förberedelser. Några
avskräckande exempel som prov på
följderna av dylik dårskap känner jag
visserligen inte till.. Den mänskliga
motståndskraften och det inre maskineriet*
säger ifrån så bestämt i form av olust
och plågor, att man blir tvungen att ge
sig i kampen, långt innan egentlig fara
för överansträngning föreligger. Men
redan det, att en sådan tävling kan
vara nog för att ge ynglingen avsmak
för allt vad idrott och friluftsliv heter,
är skada nog.
Skidlöpning och möjligen
skridskoåkning äro ju praktiskt taget de enda
uthållighetsövningar i folkskolorna.
Bollspel bli ju i verkligheten även de ett
slags uthållighetsträningar, men de ge
inte samma tillfälle att nöta in
träningssynpunkter som skidåkningen.
Andra uthållighetsövningar, som
medel-och långdistanslöpning, äro återigen för
krävande för växande ungdom.
Man får därför passa på och särskilt
resonera med ungdomarna om
träningen, när man sätter i gång med
skidlöpningen. Naturligtvis måste man tala
med dem om en del faror, som möjligen
kunna åtfölja hårda ansträngningar
utan tillräckliga förberedelser. Men
man får akta sig för att alltför kraftigt
överdriva dem. Det måste man minnas,
att åtminstone pojkarna ha ganska rika
erfarenheter av hårda lekar och
kroppsövningar och mycket väl veta, att
farorna alls inte äro så överhängande
oöm ömhjärtade mammor, tanter och
gamla lärarinnor tro. För varningar slå
de därför dövörat till. Och tur är ju
detta för resten, ty annars hade vi snart
en ynklig ungdom.
Men till träningsråd lyssna
ungdomarna däremot gärna och följa dem.
Åtminstone minns jag, att jag och
mina kamrater ivrigt togo fasta på de
träningsråd, vi fingo av ordföranden i
ortens skidf örening, då han en gång
inbjöd oss till en tävling. Han sade inte
så många ord, men de voro väl valda:
»Träna, pojkar, men träna med
förstånd! Kör bara halva tävlingssträckan
i god fart de första tio dagarna
varannan dag och öka sedan småningom
distansen. Sluta, innan ni börja känna
er riktigt trötta! Man skall äta som en
häst, sova som en stock, då blir man
stark som en björn!»
Det var goda ord, som gåvo oss
ungdomar intresse för sunda levnadsvanor!
Den enda fara, som finns vid
märkesprov och skidtävlingar med väl
förberedda barn, är förkylningar efter
upphettningen. Men har man klarlagt
för dem faran och har som ’ett
oeftergivligt villkor, att de, som tävlat
färdigt, omedelbart efter det de pustat ut
en eller annan minut, skola bege sig
hem, så är denna fara borteliminerad.
- »Tredskande eller efter tävlingarna
förkylda strykas ur protokollet!» är en
god tävlingsbestämmelse.
Fordringarna för proven för de olika
märkena äro följande:
Bronsmärke.
(Kan erövras- av tvenne åldersgrupper.)
Grupp I. Gossar, som året före provens
avläggande fyllt lägst 10 men högst 12 år.
Proven under såväl a) som b) måste
utföras.
a) Terränglöpning å skidor med stavar 2,5
km. kontrollmätt bana i kuperad terräng,
maximitid 20 minuter.
b) Backlöpning med en uppnådd hopplängd,
.stående, icke understigande 5 m^ter.
Grupp II. Gossar, som året före provens
avläggande fyllt lägst 13 men högst 15 år,
Proven under såväl a) ^om b) måste
utföras.
a) Terränglöpning å skidor med stavar 5
km. kontrollmätt bana i kuperad terräng,
maximitid 35 minuter.
b) Backlöpning med en uppnådd
hopplängd, stående, icke understigande 8 meter.
Silvermärke.
Gossar, som året före provens avläggande
fyllt lägst 15 men högst 18 år.
Proven under såväl a) som b) måste
utföras.
a) Terränglöpning å skidor med stavar 10
km. kontrollmätt terrängbana (eller två varv
å 5 eller fyra varv å 2,5 km. bana),
maximitid l tim. 10 min.
b) Backlöpning med en uppnådd hopplängd,
stående, icke understigande 12 meter.
Vid bedömning av prestationerna skola
Svenska skidförbundets tävlingsregler för
kombinerad back- och terränglöpning å skidor
noggrant följas.
Vid prov för ungdomens skidlöparmärke
tages icke hänsyn till .stilen (skid- och
kropps-förningen) utan endast till hoppets längd.
Hopplängden mätes från stupets överkant
till nedslagets mitt.
P. M. rörande ungdomens skidlöparmärke.
För märkesprov finnas särskilda
protokollsblanketter fastställda, vilka kunna rekvire-
ras i behövligt antal från »Ungdomens
skidlöparmärken, Stockholm 3. Tel. N. 244 78.
Det är av vikt att dessa blanketter
användas och fullständigt ifyllas.
Priset å märket är kr. 0: 75 för
bronsmärket och kr. l: 50 för silvermärket.
Tills vidare finnas alltså icke några
skidlöparmärken för flickorna.
Skidför-bundet har emellertid i år omarbetat
ovanstående märkesbestämmelser och
även instiftat märken för skolflickor.
De nya bestämmelserna träda dock
antagligen i kraft först nästa år.
Edvin Wide.
Skolradio.
Vi meddela här nedan
skolradiopro-grammet för tiden den 12-20 febr.
Onsdagen den 12 februari kl. l-1,30 e. m.:
Nordöstra förenta staterna. Kolets,
’Storindustriens, storhandelns och storstädernas land.
Ne\\» York. Föredrag av profes&or H. Nelson
(Malmö). Se häftet nr 7!
Torsdagen den 13 februari kl. l-1,35 e. m.:
Hur sköter svenska staten sina affärer?
Föredrag av riksdagsman Värner Rydén.
Närvarande: elever från Adolf Fredriks folkskola.
Se häftet nr 7!
Fredagen den 14 februari kl. 2,45-3,10 e.
m.: Sehiilerleben vor vierhundert Jahrén,
B-Stunde von Dr. E. A. Meyer. Se häftet nr SI
Måndagen den 17 februari kl. l-1,30 e. m.:
Norsk uppläsning av Bergliot Husberg. 1. J.
Moe: Seterjentens* s0ndag. - 2. P. Chr.
Asbjörnsen: Vel gjort og ille 10nnet. - 3. J.
Moe: Per, Pål og Espen Askeladd. Texterna
i häftet nr 5!
Tisdagen den 18 februari kl. 2,45-3,10 e.
m.: Zwei deutsche Nationallieder.
A-Stunde-von Dr. E. A. Meyer. Se häftet nr 8!
Onsdagen den 19 februari kl. l-1,30 e. m.:
Åkerbrukets land. Prärierna, deras erövring
av de vita och deras uppodling. Chicago.
Föredrag av professor E. Nelson (Malmö). Se
häftet nr 7!
Torsdagen den 20 februari kl. l-1,30 e. m.:
Kung Gösta i vardagsbestyren. Föredrag av
dr Karl Nordlund. Se häftet nr 7 !
För våren 1930 föreligga följande
programhäften :
Nr 5. Danska och norska texter. 74 sidor.
Nr 7. Svenska föredrag. 47 sidor. 54 ill.
Nr 8. Engelska och tyska hörövningar. 24
sidor. 5 ill.
Häftena nr 7 och 8 erhållas gratis av
skolor vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid
rekvisitionen skall uppgivas skolans* namn,
postadress samt antal exemplar, som önskas,
vilket bör motsvara det antal elever, som
beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr
5 betingar för skolor ett pris av 25 öre per
exemplar (portofritt) och rekvireras* likaledes
hos skolöverstyrelsen.
Med dagens nummer
följer en bilaga: Ny
undervisningsmateriell, från P. A. Norstedt &
Söner, skolmateriellavdelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
