Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. 19 februari 1930 - Skolnyheter - Tillsatta tjänster - Personliga bemärkelsedagar - Edvard Andersson - K. E. Lindén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 8
gr i; f råga, ej gjorde ändring,
fastställde domkapitlet i Lund reglemente för
Visseltofta iskoldisstrikt. Enligt detta
reglemente skall Visseltofta skola vara
anordnad enligt andra B-f ormen i
gällande undervisningsplan för rikets
folkskolor.
Hos domkapitlet anhöll därefter Nils
Troedsson i Kulhult, ’att domkapitlet
måtte omedelbart förordna om
halvtids-varannandagsläsning för såväl
folksko-le- som småskolebarnen i Visseltofta
Skolrote eller genast vidtaga annan
rättvis anordning för skolorna i
Visseltofta skoldistrikt.
Enligt resolution den 23 oktober
1929 fann domkapitlet den gjorda
framställningen icke kunna till någon
domkapitlets åtgärd föranleda.
Häröver hade Troedsson anfört
besvär under yrkande, att k. m: t måtte
bifalla hans hos domkapitlet gjorda
anhållan eller att målet måtte återförvisas
till domkapitlet för ny behandling.
K. m: t har den 31 januari 1930
lämnat besvären utan avseende.
Utbildningskurs. Skolöverstyrelsen
har uppdragit åt folkskolinspektören
R. Sahlström, Övertorneå, att i
samråd med folkskolinspektören B. Karnell
handhava ledningen av en
utbildningskurs i modersmålsundervisning för
lärare vid skolor inom Nedertorneå,
Haparanda städs, Karl Gustavs,
Hietanie-mi, Övertorneå, Korpilombolo, Tärendö,
Pä j åla och Muonionalusta, Junosuando,
Karesuando, Jukkasjärvi och Vittangi,
samt Gällivare skoldistrikt.
Skolhemmen. Skolöverstyrelsen har
förordnat fröken Sara Martina
Hildegard Mitchell att fr. o. m. den l april
1930 t. o. m. den 30 juni 1931 vara
föreståndarinna för skolhemmet i
Sorsele.
Skolvandringsstipendier.
Ansökningar om skolvandringsstipendier för
sommaren 1930 skola insändas till Svenska
turistföreningen, Stockholm, före
utgången av mars månad.
Skolbyggnadslån. Skolöverstyrelsen har
tillstyrkt ansökningar om tillstånd att för
skolbyggnadsändamål upptaga
amorteringslån från Lekåsa, Södra Unnaryds, Halta,
Skederids, Kristianstads stad, Skallsjö, Stora
Tuna och Ekeskogs församlingar.
Till representant i skolrådet har
lärarkåren i Tor sås skoldistrikt omvalt
folkskolläraren P. A. Unzell och till suppleant
fröken Kerstin Vidner. Hr Unzell valdes jämväl
till representant d fortsättningsskolestyrelsen.
Skolresebyrå i Varberg. Varbergs
folks-kolestyrelse har beslutat att från och med
innevarande år inrätta en skolresebyrå.
Byrån, som kan mottaga 35 resenärer pr gång,
kommer att hållas öppen under tiden 8 juni
–20 augusti.
Tillsatta tjänster.’
Till ord. lärare vid folkskola: i
Norrtälje N. Ahlgren därstädes; i Möne-S. Vånga,
Älb., A. Samuelsson, Blidsberg.
Till e. o. lärare vid folkskola: i
Bac-karyd, Blek., Annie Långh, Karlskrona.
Till vik. lärare vid folkskola: i
Alguts-boda, Krb., H. Johansson, Högahult; vid
Bonäset i Arnäs, VnrL, P. P. Lindgren,
Umeå landsförsamling; i Bergsjö, Gvlb., E.
Hellkvist, Skålbo, Skästra; i Fjälllacka*
Gtb., H. Eriks-son, Hamburgsund; i Ny kil,
Östg., H. Carlsson, Malexander; i Segerstad,
Skb., V. Palm, Reftele.
Till ord. lärare vid småskola: i
Norrtälje Karin Sandberg, Saltsjö-Järla.
Till vik. lärare vid småskola: i
Fulltofta, Mim., Sigrid Gunsten och Ruth
Sonesson, Vittsjö; vid Ingaboda i Fröryd, Jönk.,
Ingrid Elisabet Dalberg, Madesjö.
Personliga
bemärkelsedagar.
Edvard Andersson.
Den 15 febr. inträdde folkskolläraren
Edvard Andersson, Flen, i 50-åringarnas led.
A. är smålänning till börden. Sin
lärarexamen avlade han i Växjö år 1904. Sedan
1907 har han varit fäst vid Flens
municipal-. samhälles A-skola och förordnades till
tillsy-ningslärare därstädes 1927. A. är varmt
intresserad för och hängiven sin livsuppgift, för
vilken han också är väl rustad. Så har han
under årens lopp genomgått många
fortbildningskurser och äger i sällsynt hög grad
psykologisk blick och förståelse för
barnanaturen. Som medlem av skolrådet under många
år och nu lärarkårens representant har A.
också haft rika tillfällen att arbeta på
skolväsendets utveckling, och hans- yttranden i
skolrådet äro alltid präglade av lugn eftertanke,
sakkunskap och varm framåtanda. Med varmt
intresse följer A. också ungdomen även efter
avslutad skolgång. Fast övertygad om att
ungdomen behöver ledning och tankens
inriktning på det, som kan bli till både nytta
och glädje i livet, har A. under årens lopp
varit initiativtagare till många kurser av
olika slag, där han också nedlagt ett
intresserat och os-jälviskt arbete, allt i syfte att höja
och* förädla de ungas sinnen.
Men det är ej blott en betydelsefull
fost-rargärning A. utfört i Flen. Begåvad även
med praktisk blick och stor insikt och
arbetsförmåga på många olika områden har A.
med åren fått inånga olika uppdrag, som
vittna om vilket stort förtroende han
åtnjuter i sitt samhälle. Sålunda är han
ordförande i municipalstämman,
munlcipalfullmäkti-ge, biblioteksstyrelsen, föreläsnings-föreningen
och i föreningen Eget hem, samt ledamot i
municipalnämnden och hushållningssällskapets
egnahemsombud.
Inom ortens lärarkår åtnjuter också A.
stor popularitet. Ordförandeposten . inom
Villåttingekretsen av S. A. F. haf han beklätt
sedan många år tillbaka. Men först och sist
är A. den alltid tjänstvillige, försynte,
vänsälle och därför så äktade och avhållne
kamraten.
-n -n.
K. E. Lindén.
Den 10 februari fyllde förre
folkskolläraren och kantorn i Östuna K. E. Lindén 70
år.
Det är en lång och trägen arbetsdag, han
kan se tillbaka på. Född i Långasjö förs.,
Kronobergs län, där hans far varit
folkskollärare, genomgick han Växjö seminarium åren
1877-81. Under följande hösttermin
vikarierade han i folkskolan vid Klavreströms
järnbruk och tillträdde ordinarie lärartjänsten
vid kyrkskolan i Åby i Kalmar län 1882.
Under 28 1/2 år nedlade Lindén på denna
plats sina bästa krafter. Det var en
obruten mark, han här gick att bryta. Vid hans
tillträde av befattningen i Åby, som då
räknade inemot 3,000 invånare, fanns endast en
folkskola, en ambulerande mindre folkskola
och två ambulerande småskolor, de senare
inhysta än här och än där i byarna. Lindén
framlade ett försdag till omorganisation av
skolväsendet inom församlingen. Det gick ut
på att bygga 3 nya folkskolehus och 3
småskolehus och att anställa erforderligt antal
lärarkrafter. Efter åtskilligt motstånd gick
församlingen in på förslaget.
År 1891 begärde Lindén, att
fortsättningsskola skulle anordnas vid kyrkskolan.
Senare beslöts att sådan skulle inrättas vid
kyrkskolan fr. o. m. 1893.
Lidén har varit livligt intresserad av slöjd
och har genomgått flera slöjdkurser i
Kalmar och sommaren 1891 en dylik på Nääs.
Efter visst motstånd fick Lindén slutligen
tillåtelse att på egen bekostnad bygga
slöjdlokal, anskaffa erforderliga hyvelbänkar och
slöjdverktyg samt hålla barnen med virke,
men med rätt att uppbära statens bidrag och
eventuellt bidrag från hushållningssällskap
eller landsting. Fr. o. m. vårterminen 1899
kunde slöjdundervisningen där taga sin
början.
Under en följd av år var Lindén
sekreterare åt kommunalnämnden, ledamot av
taxeringsnämnden samt v. ordförande i
kommunalstämman inom socknen. Intill tiden för
Kalmar-Bergabanans öppnande förestod
Lindén poststationen vid Läckeby. På hans
initiativ inrättades 1899 Åby sockens sjuk- och
begravningskassa, vilken väl ännu existerar,
och han var dess ordförande, till dess» han
avflyttade från orten.
Likaså tillkom genom Lindens försorg
nuvarande församlings- och skolbiblioteket
därstädes, vilket år 1910 innehöll bortåt 500
volymer.
L. tillträdde de förenade tjänsterna i
Östuna församling, Stockholms län, 1910. 1921
avgick han med pension. Även inom det nya
verksamhetsområdet nedlade L. ett träget
arbete, dels inom skolan och dels på det
kommunala området.
På 60-årsdagen blev Lindén på det
varmaste hyllad av församlingsbor och många
övriga vänner, som överlämnade hedersgåvor.
Inom lärarkåren torde L. vara väl känd
genom sina Övnings-böcker i modersmålet.
Varmt intreserad för fortsatta studier
besökte L. föreläsningskurser i Lund
somrarna 1902 och 1906. Han har under hela sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
