Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. 19 februari 1930 - Riksdagen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄRARETIDNING
177
arbetas av någon central myndighet och
lända till efterrättelse. Nu besluta de mer än
2,400 skolområden om vilka läroböcker, som
skola brukas, och det är således intet att
förvåna sig över att förbistring råder.
Enhetliga föreskrifter om vissa fullgoda
läroböckers användande, antingen inom
inspektionsområde eller hellre inom större
administrations-områden, såväl som i fråga om
utbyte av dessa läroböcker borde möjliggöra en
kostnadssänkning, som vore önskvärd. Ty
frågan om kostnaderna för skolmateriellen
sammanhänger verkligen nära med det
rådande kaotiska tillståndet på
läroboksmarknaden. Allvarliga klagomål ha från olika håll
framförts mot det oskicket, att de
nödvändiga läroböckerna titt och tätt ombytas. Till
och med inom ’samma inspektionsområde
händer ofta, att barnen vid flyttning från ett
skoldistrikt till ett annat nödgas köpa nya
läroböcker, emedan den centrala
myndigheten saknar befogenhet att föreskriva en
enhetlig användning av godkänd lärobok. De
sakkunniga ha i sitt betänkande funnit
anledning (framhålla såväl mångfalden av
läroböcker som de täta ombytena av dylika såsom
omständigheter, vilka kunna bidraga till de
onödigt stora kostnader. De sakkunpiga
framkasta även som ett önskemål, att s-törre
enhetlighet på förevarande område komme till
stånd. I omtanke om »undervisningens eget
fria liv» ha de sakkunniga likväl velat
underlåta föreslå några allvarliga åtgärder
till avhjälpande av nu påtalade
missförhållanden. Visserligen läte det sig tänkas, att
på frivillighetens väg något skulle kunna
åstadkommas till enhetlighet och sparsamhet
vid köp av läroböcker. Men i saknad av
bestämda föreskrifter härom bleve förvisso ett
dylikt önskemål endast platoniskt.
Det kaotiska tillståndet, som förut varit
rådande på skolboksmarknaden, har nog
under de senaste åren delvis upphört och
förhållandena något stabiliserats men priserna
på skolböcker förefalla oss minst lika
orimliga fortfarande. Den trustbildning på
området, som vi 1928 befarade, har ju senare
tagit fast form. Målsmännens ko tnader för
Skolmateriell har därför ingalunda minskats.
För att få visshet om, huruvida denna
materiell försäljes till läg&ta möjliga pris, ha vi
vänt oss till ett av de större och
konkurrenskraftiga förlagen med förfrågan, härom. Av
svaret framgick, att förlaget ifråga med
nöje skulle tillverka läroböcker av minst lika
’ god kvalitet till ett pris, som betydligt
understeg nu gällande. Under sådana
förhållanden borde det vara en plikt för riksdagen att
söka ordna denna fråga. Då kostnaderna för
läroboksanskaffningen &å väsentligt kan
nedbringas, skulle kommunerna ifå mindre
utgifter. Målsmännen skulle också lättare kunna
bära kostnaderna för läroböckerna utan att
anlita kommunernas hjälp härtill. Som
förhållandena nu äro kan det ligga i
tillverkarnas intresse att skaffa en god omsättning
genom att ofta utgiva nya läroböcker och
upplagor av samma bok.
Läroboksförfattarna, vilka i regel utgöras av skolornas egna
lärare, uppges också ej sällan åtnjuta ganska
avsevärda honorar för sitt författarskap. Hur
mycken sanning, som återfinnes i dessa
uppgifter, är svårt att säga, men allmänheten
kan lätt nog få den uppfattningen, att
förlag och författare äga ett gemensamt intress-e
av en rikt florerande lärobokslitteratur.
Naturligtvis vilja undertecknade ingalunda
förneka betydelsen av en god lärobok i
undervisningens tjänst. I det ämne, där en
dylik bok saknas, förlorar undervisningen
åtskilligt av värde. Det viktigaste är dock
lärarens förmåga och muntliga föredrag. En
god lärare kan göra en dålig eller gammal
lärobok användbar, medan i en dålig
lärares händer de mest förträffliga och
kostsamma läroböcker bliva tämligen död litteratur
för barnen. Tack vare vår numera utmärkta
lärarutbildning äger man anledning förmoda,
att landets lärarkår alltmer fylles av
sådana handledare, för vilka läroboken är ett
hjälpmedel och lärarpersonligheten det
huvudsakliga. Men då torde det också bliva tyd-
ligt, att kostnaderna i fråga om läroböcker
och Skolmateriell Våde för barnens föräldrar
och för skoldistrikten skola kunna bringas
under det ofantliga beloppet av 3,5 miljoner
kronor årligen, som nu erfordras för
ändamålet.
I avsikt att nå detta syfte hemställes
sålunda,
att riksdagen i skrivelse till k. m:t ville
anhålla om snar utredning, Då vad sätt ett
förbilligande av kostnaderna för
Skolmateriell må kunna åstadkommas, icke minst
genom tillämpandet, av större enhetlighet och
sparsamhet i val av läroböcker; samt
att k. m:t ville fortast möjligt vidtaga de
åtgärder, som av utredningen eventuellt
kunna visa sig erforderliga.
Ökat anslag till Svenska skolmuseet.
I detta ärende hemställer hr J. P.
Johansson (fr) i motion nr 86 i första
kammaren,
att riksdagen måtte besluta att för
budgetåret 1930/1931 höja det till svenska
skolmuseet för närvarande utgående extra
anslaget å 3,000 kronor, som i k. m:ts
proposition bibehållits vid detta belopp, med 1,000
kronor till 4,000 kronor.
Inackorderiiigsbidrag för vissa
skolpliktiga barn.
Hr J. P. Johansson (fr) m. fi. i
första kammaren (motion nr 87) och hrr
P. J. Näslund (f) och O. E. Sandberg
(f) i andra kammaren (motion nr
182) hemställa,
att riksdagen måtte för budgetåret
1930/1931 höja ordinarie anslaget:
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorten, nu
315,000 kronor, med 200,000 kronor till
515,000 kronor.
I samma ärende ha ytterligare väckts
två lika lydande motioner, av hr A. J.
Granström (fr) i första kammaren
(motion nr 56) och hr P. Bergström i
Bäckland (f) m. fi. i andra kammaren
(motion nr 103), däri hemställes,
att riksdagen måtte besluta, att rubriken
till ifrågavarande anslag ändras till
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn
inom Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, samt att anslagssumman
höjes från av k. m:t äskade 315,000 kronor
till 515,000 kronor.
Skolungdomens fysiska fostran.
Hr J. P. Johansson (fr) hemställer
i motion nr 73 i första kammaren,
att riksdagen måtte
dels avslå k. m:ts framställning om anslag
till den frivilliga skytterörelsens
befrämjande;
dels för budgetåret 1930-1931 bevilja ett
anslag av 500,000 kronor till främjande av
skolungdomens fysiska fostran samt besluta,
att anslaget skall överflyttas till åttonde
huvudtiteln;
dels ock anhålla, att k. m:t ville utfärda
närmare föreskrifter för medlens användning.
Kurser i esperanto.
I enlighet med vad förut omnämnts
har hr W agnsson (s) m. fi. i första
kammaren (1:135) hemställt,
att * riksdagen för anordnande av
utbildningskurser i esperanto för lärare, må för
budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av
3,620 kronor.
En lika lydande motion har i andra
kammaren vakts av hr Ernst Eriksson
fä m. fi.
Skididrotten.
Av hr G. A. Björkman (h) har i
andra kammaren väckts en motion (II:
204) beträffande understödjande av
Skididrotten, med samma hemställan
som i hr Björcks miotion i ärendet i
första kammaren. (Sv. Ltg nr 5.)
litteratur.
Uppgifter vid tyst läsning i anslutning
till Läsebok för folkskolan. Av Oscar
Augzell och Nils Olsson. Avd. 2:1, 37
sidor, 60 öre, Avd. 3, 47 sidor, 65 öre, Avd.
5, 60 sidor, 90 öre. Svenska Bokförlaget,
Stockholm.
Tyst läsning blir allt vanligare i
våra skolor. Egentligen ha väl lärarna
alltid haft en känsla av, att enbart
högläsning är onaturligt, eftersom den
mera sällan är det praktiska livets
läs-form, men inför svårigheten att nå
påtagliga resultat med tyst läsning
resignerade de flesta. Under de senaste åren
ha emellertid de intresserade lärarna
fått en del hjälpmedel, av vilka
ovannämnda arbete torde vara ett av de
viktigaste. Läsebok för folkskolan är ju
det närmast liggande arbetsmaterialet
och i många skolor det enda. De båda
förstnämnda häftena ha nyss utkommit,
men det sista har undertecknad under
tre terminer prövat i skolarbetet.
Häftena ha samma format som läseboken.
Uppgifternas karaktär belyses bäst
genom följande exempel:
Den jylländska Tieden, s. 63.
1. Vad växer det på den jylländska heden?
2. a) Hur har det en gång för tusentals år
sedan sett ut där? b) Hur vet man detta?
3. Vad var orsaken till att det forna
välståndet försvann från Jylland? Berätta!
4. a) Vilka blevo följderna av att skogen
försvann? b) Berätta om hur hedborna hade
det under denna tid!
5. Vilka trädslag försökte man först
plantera på heden och med vilket resultat?
Liknande uppgifter finnas till alla
prosastycken i de berörda delarna av
läseboken med undantag av sådana,
som förf. icke ansett lämpade för
utfrågning. Kanske dock några av de helt
förbigångna nordiska sagorna i avd. 3
liksom en och annan dikt (t. ex. »På
Värnamo marknad») även bort
medtagas. Häftet till avd. 2: l kan gott
användas tillsammans med den äldre
odelade editionen av parallelluppl. avd. 2,
då läsestyckenä till största delen äro
desamma i båda.
Uppgifternas egentliga syfte är att
ge barnen ärenden till läseboken.
Endast fore läsningen av mera krävande
stycken torde någon preparation
behövas, sedan barnen väl kommit in i
arbetssättet, och deras arbete blir därför
lockande upptäcktsfärder på egen hand
i nya nejder. I skolor med
knrsväx-ling torde det dock vara välbetänkt att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
