Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 8. 19 februari 1930 - Fria ord - Omorganisation av Allmänna Föreningen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄRARETIDNING
183
nien t en och annan stockholmslärare
uttryckte sin missbelåtenhet med att Emil
Hammarlund lyckades att - vilket dittills aldrig
nå-god skoltidningsutgivare lyckats - göra sin
tidning ekonomiskt bärkraftig! Det lar
finnas något, som heter »den kungliga svenska
avundsjukan». Denna sjuka tror jag
grasserar mera inom vår folkskollärarkår än hos
andra kårer. Har någon någonsin hört, att
en präst, som blir befordrad till biskop, blir
av sina yrkesbröder förklarad ovärdig eller
inkompetent att leda
prästmötesförhandling-ar eller i övrigt representera sdn kår och föra
dess talan? Eller har man någonsin försport,
att läroverkslärarna tagit illa vid sig, när
en man ur deras krets blivit utsedd till
undervisningsråd eller ecklesiastikminister? Det
är tillåtet att tvivla! Men vi folkskollärare,
som så länge hållits» nere av förhållandenas
makt, vi äro inte sena att racka ned på de få
bland våra egna, som genom stor duglighet
och intensivt arbete för våra gemensamma
intressen på de poster, dit vårt förtroende
skickat dem, så snart de av myndigheterna
insättas på högre platser, där de kunna
gagna vår sak i ännu mycket högre grad! Vad
nu politiken beträffar, sä är den frågan väl
på sdn plats: hur skulle skolans och kårens
önskemål och behov blivit tillgodosedda
under tidernas lopp, om vi lärare satt oss med
armarna i kors och betraktat politiken som
ett förbjudet område? Var stode vi och vår
skola, om inte män sådana som Emil
Hammarlund, Fridtjuv Berg och Värner Rydén,
alla tre utpräglade politiker, kämpat för vår
sak inom riksdagen? Den frågan behöver
endast ställas. Den vakne och tänkande
läraren finner själv svaret.
Slutligen uttalar hr Å. sitt misshag över
att centralstyrelsens verkställande utskott
utgöres av de i Stockholm eller dess
omedelbara närhet boende ledamöterna, samt att
både sekreterare och kassör måst anskaffas»
utom styrelsen. Undertecknad har flera år
deltagit i revisionen av S. A. F:s
räkenskaper och förvaltning och alltså på nära håll
sett, vilken betydande omfattning
centralstyrelsens arbete nått. Det kan inte nu som för
30 ä 40 år sedan s-kötas på lediga stunder
av vare sig sekreterare eller kassaman.
Redan en blick på de senare årens
revisionsberättelser är nog för att ge den sakkunnige
en föreställning om kassaförvaltarens arbete
och ansvar. Och sekreterareposten har under
en lång följd av år ovillkorligen mås-t
uppdelas på två personer. Det förråder f. ö.
ingen vidare konsekvent tankegång att i en och
samma uppsats först klandra
centralstyrelseledamöterna för att en del av dem inte är
tjänstgörande folkskollärare, och sedan
lägga somliga av dem till last, att de inte själva
utföra allt arbetet inom styrelsen.
Beträffande verkställande utskottet är det visst hr
Å:s mening, att detta borde i huvudsak
bestå av lärare från landets olika delar. Hur
skulle nu detta ta sig ut i praktiken? Under
1929 har detta utskott haft 20
protokollförda sammanträden, för att inte tala om de
många tillfällen, då rådplägning varit
behövlig mellan sammanträdena. Om nu
ledamöterna vore bosatta på vitt skilda orter,
exempelvis inom Norrland och Skåne, hur ofta
skulle de kunna sammanträda, och vilka
resekostnader skulle det inte bli?
Aug. Björklund.
Omorganisation av Allmänna
Föreningen.
En kommentar till motionerna om
stadgeändring.
Som bekant -föreligga till centralstyrelsens
för S. A. F. behandling ett flertal motioner,
som åsyfta mer eller mindre genomgripande
omorganisation av vår allmänna förening.
Ropet härom är icke av i dag. Folk- och
småskollärarinnor ha vid flera tillfällen gett
tillkänna, att de ej äro belåtna ined den
nuvarande ordningen. Lönefrågan bör avkopplas,
lödo ett stort antal motioner för kort tid
sedan. Och nu föreligga åter ett flertal
motioner, som avse stadgeändring. Som aktiv
med-verkare till ett par av dessa motioner ber
undertecknad att få framföra några synpunkter
på spörsmålet av S. A. F:s omorganisation.
Jag skall därvid inskränka mig till att
behandla det omfattande spörsmålet under
trenne rubriker: Föreningens arbetssätt,
styrelsens sammansättning samt S. A. F. och
grupporganisationerna.
Föreningens arbetssätt.
Vi känna alla till huru vår förening
arbetar. Föreningen består av över 300 kretsar.
Var och en av dessa har motionsrätt. Men
centralstyrelsen har ingen skyldighet att till
den beslutande myndigheten hänskjuta en
inkommen motion. Styrelsen kan utan vidare
lägga en inkommen motion åt sidan, och den
begagnar sig flitigt av denna rätt. För att
styrelsen skall vara nödsakad att upptaga en
fråga från kretsarna till behandling inom
föreningen måste den framföras minst två
gånger och andra gången av minst fem
kretsar. Alla kretsar måste emellertid motionera
om samma sak, skulle det vara någon
differens mellan motionerna, så har styrelsen
ingen skyldighet att upptaga dem till slutlig
behandling. Det torde vara svårt i vår
demokratiska tid att tippleta en styrelse med så
diktatorisk myndighet.
Kommer så en fråga upp till behandling,
skall den enligt stadgarna avgöras av
kretsarna. Den beslutande myndigheten delar
sålunda upp sig i omkring 300 delar. * Delarna
ha ingen möjlighet att korrespondera med
varandra. De kunna därför naturligtvis
aldrig fatta ett vanligt beslut såsom det går
till i andra föreningar. Centralstyrelsen
måste sätta upp ett frågeschema med innehåll:
»Vill kretsen ha det så eller så ...» Härpå
måste man svara antingen »ja» eller »nej».
En särskild utarbetad resolution eller ett
avvikande svar resulterar blott i att man blir
omnämnd såsom en »Etta» i redogörelsen.
En krets har ansett det eller det, heter det.
Vid röstning äro kretsarna enheter. En krets
med 800 medl. har sålunda lika litet att
säga till om som en krets på 10 medl. Vidare
är. det så att en tredjedel av de deltagande
kretsarna kunna förhindra att ett beslut
kommer till stånd.
Jag vågar det påståendet att detta
arbetssätt är det mest klumpiga och odemokratiska
som finnes. Enbart bestämmelsen ang.
styrelsens rätt att förhindra att en motion
upptages till behandling är orimlig. Lika
orimligt är det att kretsarna skola ha
beslutanderätten. Många föreningsmedlemmar söka
värna om denna kretsarnas rätt. De besinna ej
att denna är fullkomligt illusorisk. Då en
fråga kommer till kretsarna är den
vederbörligen utredd, och man märker granneligen,
vilka svar styreisen vill ha på frågorna. Detta
sista är icke klandervärt, men vilka
möjligheter har den enskilda kretsen att göra sig
gällande? Det är som "jag påpekat alldeles
lönlöst att framföra en särmening. Utav en
sådan blir det bara en »Etta». Klokast är
det ju att svara såsom styrelsen vill ha det.
Då kommer ju alltid ett beslut till stånd.
Den enskilda kretsen har då den skall
utöva sitt inflytande blott två saker att välja
på: antingen följa med strömmen åt visst
håll (som i regel kan utletas i Sv. Ltg)
eller också att kasta bort sin röst. Jag är
alldeles oförmögen att. förstå huru vissa
föreningsmedlemmar kunna vara så rädda om
kretsarnas rätt att få svara »ja» eller »nej»
på några frågor varje år.
Det brukar vara regel att den beslutande
myndigheten i en förening bestämmer
föreningens budget. Så är det icke inom S. A.
F. Kretsarna bestämma visserligen vissa
funktionärsarvoden, men de ha intet
inflytande på föreningens väldiga budget i övrigt.
Icke desto mindre skola kretsarna varje år
behandla dechargen. Detta är lindrigt sagt
ren parodi, likasom revisorsvalen äro det. För
att få en revisor väld nödgas man ute i kret-
N. E. ANJOU
Folkskolans
koralpsalmbok
är icke den billigaste men den
bästa skolpsalmboken.
Den innehåller
melodier
i notskrift, delvis tvåstämmiga,
till ett stort antal av psalmerna,
därav åtskilliga i rytmisk form
samt psalmurval för skolornas
dagliga andaktsstunder.
Upplagan med
evangeliebok
har dessutom utöver det vanliga
innehållet som bilagor:
Predik otexterna ordnade
efter bibelns böcker.
Melodierna till de
viktigaste av svenska mässan.
Återblick på kyrkoåret
och "den sköna Herrens
gudstjänst".
Psalmboken är starkt och prydligt
inbunden och kostar
utan evangeliebok.....2: 50
med » ..... 3:75
Allmänt lovordad av
folkskoleinspektörer, seminarielärare, skolrådsord
förande, en mängd av folkskolans lärare
samt skolpressen.
I alla boklådor.
C. E. FRITZES
BOKFÖRLAGS A.-B.
Glöm ej Saga!
Skrivboksaktiebolaget
J. Stenqvist
Kvidinge 4 KVIDINGE KlippaVöO.
S K riv- (Si Ritmateriell
Välsorterat lager! Billiga priser!
Snabb expedition!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
