Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Lektionsformen i skolradion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 9. (2513)
Stockholm, 26 februari 1930
49: e årg.
L e k t i o n s f o r m e n [skolradion.
Skolradions utsändningar omfattas, enligt vad Radiotjänst
meddelar, med ett alltjämt stegrat intresse. Särskilt synas
föreläsningarna i statskunskap i ökad omfattning lia åhörts
av fortsättningsskolornas lärjungar landet runt. Av
ingångna brev att döma ha även högre läroanstalter av olika slag
haft intresse av
utsändningarna i fråga.
Frän olika håll har
uttalats en önskan, att
jag skulle offentligen
framlägga några
synpunkter i fråga om
möjligheterna av en
ordnad
skolradioverk-samhet, särskilt
beträffande det ämne,
som jag under två år
behandlat vid
Skolradions utsändningar.
Det bör då till en
början framhållas, att
hela skolradioverksam-
heten alltjämt kan
anses befinna sig på
experimentets stadium. Detta gäller såväl de tekniska
anordningarna som programmens innehåll. Även med
avseende på tiderna torde det hela ännu få betraktas som försök.
Åtminstone har min insats på området i fråga endast haft
denna karaktär.
Då fjolårets program uppgjordes beträffande ämnet
statskunskap, valde jag föreläsningsämnen, som föreföllo
relativt lätta att popularisera: alltså hur det tillgår vid
riksdagens öppnande, vid det dagliga riksdagsarbetet, arbetet
inom statsutskottet ö. s. v. Dessa ämnen kunna givas en
målande och fantasieggande belysning, åtminstone om de
behandlas av en föreläsare, som själv varit med i
riksdags-och utskottsarbete. ,
Hur stor är riksbankens guldkassa, Maj f
När detta års föreläsningsprogram skulle uppgöras, beslöt
jag mig för att välja de ur populariseringssynpunkt
svåraste ämnen, som torde finnas inom statskunskapen:
statsförvaltningens olika grenar och rikets finanser. Min mening
var sålunda kort och gott den att försöka, om det vore
möjligt att genom
skolradion kunna
lämna en för barn
begriplig och njutbar
framställning över så
svåra och torra ämnen
som dessa. Det
tillkommer väl knappast
mig att döma i egen
sak, men av de många
brev och uttalanden,
som från olika håll
framkommit, vill det
synas, som om det icke
vore otänkbart, att
skolradion skulle med
fördel kunna
användas även för ganska
invecklade
undervisningsuppgifter i medborgarkunskap och jämförliga ämnen.
Som föreläsare anser jag mig emellertid ha gjort några
erfarenheter, som kunna förtjäna beaktande för framtiden.
Den första är den, att en 25-minuters lektion är alldeles
för kort för ett ämne som statskunskap. Även en mycket
begränsad uppgift kräver, om den skall behandlas på ett
sådant sätt, att barn fatta dess innehåll, en längre tid än
den i programmet upptagna. För att medhinna ämnet har
det blivit nödvändigt att jäkta förbi åtskilligt, som bort
klarläggas, och endast undantagsvis har det varit möjligt
att medhinna den sammanfattning, som aldrig borde få
utebli i slutet av en f öreläsning. Enligt min uppfattning borde
en föreläsning i medborgarkunskap få omfatta ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
