- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
204

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. 26 februari 1930 - Personliga bemärkelsedagar - Hilda Johnson - Axel Wiberg - Svenska allmänna folkskollärarförening - Dödsfall - E. R. Lenander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 9’

vilken hon vid innevarande vårtermins slut
sannolikt kommer att lämna. Varmt
intresserad för sin fortbildning såväl som för
lärarkårens angelägenheter i allmänhet genomgick
bon år 1905 handarbetskurs å Nääs, 1912
teckningskurs, år 1914 nykterhetskurs och
instruktionskurs i sång samt år 1916 kurs i
gymnastik och hembygdskunskap.

Axel Wiberg.

Den 27 februari fyller folkskolläraren och
kantorn Axel Wiberg, Loshult, sextio år.

W. föddes i Loshults församling, avlade
folkskollärarexamen i Växjö 1891, var ordinarie
lärare i Hallaryd, tills han 1896 blev lärare
vid Loshults kyrkskola, där han fortfarande
tjänstgör, även som kantor och organist. Ett
flertal allmänna uppdrag, som givits honom,
vittnar om det förtroende, han åtnjuter.

Väl vetande att jag ådrager mig hans
djupa ogillande genom att omnämna honom, kan
jag likväl ej - vädjande till hans goda och
förlåtande hjärta - undgå att framhålla den
tomhet, som han efter slutad, god
lärargärning lämnar efter sig inom kåren, då han nu
snart går för att njuta sitt otium cum
dig-nitate. En stor glädje är dock, att han
stannar kvar i Loshult bland sina gamla vänner
Alltid har det varit han, som fått bära
dagens tunga, det må ha gällt ena eller andra
frågan på skolans gebit.

Med ungdomligt sinne och försynt humor
har han alltid mött sina kolleger med deras
varierande bekymmer. Han har heller aldrig
tvekat att bryta en lans för en rättfärdig
sak.

Allmänt aktad och värderad som han är,
bringar man honom med glädje sin
uppriktiga hyllning.

Gojo.

Gynna tidningens

annonsorer!

Sveriges

allmänna
folkskollärarförening^

Från kretsmötena.

Stockholms folkskollärarförening

höll sitt årssammanträde i Adolf
Fredriks folkskola den 15 februari.

Sedan ordföranden, överlärare O svald
Kydén, förklarat sammanträdet öppnat,
föredrogos års- och
revisionsberättelserna. Därefter vidtog styrelseval. Till
ordförande för år 1930 omvaldes hr
Rydén, och till ledamöter i styrelsen för
följande tvåårsperiod omvaldes fröken
Ingegerd Palmer och hr Edvin Almin
samt nyvaldes hr Ragnar Wirsén. Till
revisorer omvaldes hrr Aug. Dalfors
och Birger Rydéen samt nyvaldes hr
Enoch Klint. Till suppleanter utsagos
hr Karl-Erik Karlsson samt hr Henrik
Berglind. Berättelsen över
skolresebyråns verksamhet upplästes och
godkändes. Till skolresekommitterade för år
1930 omvaldes fröknarna Signhild
Höglund och Olga Lövgren samt hrr Edvin
Almin och Karl-Erik Karlsson.

Föreningen beslutade att även för år
1930 vara ansluten till Stockholms städs
befattningshavares samarbetsnämnd,
och omvaldes till föreningens
representanter inom densamma överlärare
Osvald Rydén och fröken Ingegerd Palmer
med överlärare Paul Andersson och
överlärare Frida Hamer som
suppleanter.

Nästa punkt på programmet gällde
ändring av föreningens stadgar. Enär
utvecklingen medfört att § 22 med
avseende på sitt innehåll krävde en
omredigering, beslutades att dess
ordalydelse skulle ändras till
överensstämmelse med § 24 i allmänna föreningens
stadgar.

Efter föreningsärendena följde sång
av fröken Ida Nyström. Därefter höll
hovpredikanten dr Clemens Åhfeldt
föredrag över ämnet »Studier över
Uppenbarelsebokens andar och änglar i
belysning av den nuvarande
religionsvetenskapliga forskningen».

Apokalyptisk kallas den litteratur,
framhöll tal. inledningsvis, som inom judendomen
efterträder profeternas skrifter och som vill
uppenbara framtidens händelser. Till denna
litteratur höra bl. a. Daniels bok och Esras
bok. Sedermera upptog kristendomen den
apokalyptiska litteraturen, som erhöll sitt första
och viktigaste alster i Johannes
uppenbarelse, vars tankar och målningar böra ses mot
bakgrunden av den romerska kejsarkulten
och den romerska världsmaktens oerhörda
tryck över kristendomen.

Johannesapokalypsens framställning
uppbäres av en fast gudsförtröstan inför
förtrycket från Kom och uppmanar till en
oeftergivlig tro på att uppenbarelserna skulle gå i
verkställighet. Snart skulle lidandets tid
vara förbi. Man väntade att världen snart
skulle gå under och Guds rike komma. Det
gällde att styrka människorna i tron på Guds
rikes slutliga seger över vilddjuret, som var
Rom.

Apokalypsens innehåll röjer starkt
inflytande från persisk religion, babylonisk
astrologi och magi samt judisk tro, och åtskilliga
paralleller kunna härutinnan påvisas. De må-

lande skildringarna teckna samma sak, de
goda och onda andemakternas kamp mot
varandra. Framställningen återger babylonisk
uppfattning i kristen dräkt och är starkt
de-terminerad. Människornas frihet är borta.
Andarna ingripa och inverka på människorna.
Sinnevärld och andevärld stå varandra nära.
Gärningens betydelse i religiöst hänseende
hävdas. Efter vedermödan följer lönen. För
martyren väntar segerkronan, »de
rättfärdigas uppståndelse».

Tal. skildrade de målande bilderna i vissa
kapitel om kampen mot det onda och
särskilt mot kristendomens förföljare där, enl.
tal., »Guds änglar och satans makter
märkvärdigt nog synas ha ingått förbund med
varandra». Här andas framställningen ett
glödande hat mot kejsarkulten och Bom,

Vem har då skrivit Johannesapokalypsen?
Johannes, kärlekens apostel, kan väl inte ha
utformat dessa groteska bilder, där hat och
hämnd triumfera. Skilda författare ha
säkerligen givit sin medverkan, och vissa
motsägelser kunna påvisas. Även bokens sista
avdelning har sin härstamning utifrån, i detta
fall från främmande kosmogonier.

Tal. kritiserade den traditionsbundet
dogmatiska tolkningen av apokalypsen och i
synnerhet av kap. 12, som har tydligt
sammanhang med Babels religion. Luther krävde
bokens utmönstrande från bibeln, men de
dogmatiska trosriktningarna ha lyckats behålla
den kvar. Johannesapokalypsen är, sade tal.
till slut, med sina groteska bilder och sitt
dunkla innehåll, som varit föremål för skilda
tolkningar, för alla tider dock ett monument
över den Eviges seger.

Tal. avtackades av ordföranden
under auditoriets livliga bifall.

Sedan ordföranden framfört
föreningens tack till herrarna Per
Lundgren och August Lindman för deras
arbete i föreningens tjänst som resp.
styrelsemedlem och föreningsrevisor,
avslutades sammanträdet.

Dödsfall.

E. B. Lenander.

Läraren vid Stockholms folkskolor Emil
Reinhold Lenander avled den 14 februari. Ett
svårt hjärtfel bröt en i övrjgt stark fysik.

L. var född i Lund den 13 nov. 1875, där
hans fader vid denna tid var folkskollärare.
Efter någon tid antog fadern prästbefattning
inom ’Strängnäs stift, och L. flyttade från
fädernebygden. Han avlade sin lärarexamen vid
Linköpings seminarium år 1899. Sin första
ord. anställning erhöll han l jan. 1909.
Intresserad av att, som han sade, »se mer än ert
gryta koka», hade han under sina första år
som lärare anställning på skilda håll och i
skolor med olika skolformer. Hösten 1908
anställdes han vid Liljeholmsdistriktets
folkskolor i Brännkyrka förs., och från den l jan.
1909 har han varit ord. därstädes. Han har
dessutom tjänstgjort som tillsyningslärare och
haft förordnande som överlärare.

L. hävdade starkt, att skolan skall anpassa
sig efter det levande livets behov, och därför
ansåg han handaslöjd och andra praktiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:32:56 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1930/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free