Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 10. 5 mars 1930 - Sveriges småskollärarinneförening - Dödsfall - Victoria Rydberg - Lars Åhs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 10
Sveriges
$m:i sk öl lärarin
itc-i"öreiilnj».
Malmö småskollärarinneförenings
styreise hade den 15 febr. anordnat ett
möte å Östra skolans festligt smyckade
gymnastiksal. Till detta möte, som var
besökt av över 200 deltagare, hade
inbjudits medlemmar från kringliggande
lokalföreningar.
Ordföranden, fröken Karola Pålsson,
hälsade de närvarande välkomna,
särskilt dagens föreläsare
folkskolinspektören teol. dr A. Gierow, Hälsingborg,
och lärarinnan vid Hälsingborgs
folkskolor fröken Emma Cawallin. I sitt
hälsningsanförande lämnade hon en
kort historik över det nuvarande
tidsläget på undervisningens område,
därvid betonande, att skolarbetet blir ett
oavlåtligt studium, under vilket det
gäller för läraren att arbeta sig fram
til] en personlig utgestaltning av
skolarbetet i hans egen krets.
Dr Gierow höll därpå en
dubbelföreläsning över ämnet: »Den s. k. fria
skolans historia, dess principer och
arbetsmetoder, med särskild hänsyn till
småskolestadiet.»
Föreläsaren betonade kraftigt den
förberedande undervisningens värde i den
byggnad, som heter vårt folks uppfostran.
Byggnaden blir av värde i den mån grunden är
solid. Om undervisningen svarar mot tidens
krav och tillgodogör sig friska tillflöden, blir
den en god grund för vårt folks fostran.
I en orienterande historik gick tal. tillbaka
till antikens folk och påvisade, hur tidens
ideal alltid sätter sina märken på
uppfost-ringsarbetet. Ordkunskapen gjorde ett starkt
inslag i deras skolor. Vid Augustinus
framträdande spelar dramatiseringen vid
undervisningen en stor roll. Så följa de kyrkligt
betonade skolformerna, exempelvis
klosterskolorna, som taga sikte på prästerna,
riddarna och adeln. Medeltidens sista
århundrade hävdar, att borgarklassen ej behövde
skriva eller läsa. Då för industrien fram
nödvändigheten av upprättande av en skola
efter mönster från det gamla Greklands och
Atens skolor. Reformationen för fram en helt
ny skoltyp, som är beredd att ta ställning
till livets högsta frågor. Intet stillastående
förmärkes. Utvecklingen sker i lugnare och
hastigare tempo. Åren 1848 - 1866
kännetecknas av genombrott av nya idéer av
skolty-per. Den militära drillen spelar en stor roll.
Under det sista decenniet se vi moderna
pedagogiska tankar, som i många fall kunna
räkna sin utgångspunkt från Rousseau, sätta
sin prägel på uppfostran. Det gäller att
bryta sönder den gamla ramen. Det är barnet
självt, dess drift till verksamhet, som blir
kärnan i uppfostringstanken. Hans
principer tagas upp av Pestalozzi och Fröbel.
De hävda: för att komma någon vart måste
man hjälpa fram det som finns djupast inne
hos barnet. Parollen lyder : från kaos till
kosmos. Andliga möjligheter lösgöras och
utvecklas. Skolan blir en tankeövningens
skola. Fröbel har infört olika former av
praktiskt arbete på skolans lägsta stadier.
Det praktiska arbetet får en ny
inställning under tidernas gång. Pendeln svänger
mellan tankens arbete och handens arbete.
I och med världskriget svänger pendeln
mellan gammal skola och ny skola. Så har det
nya brutit väg och nått vår generation.
I en följande föreläsning redogjorde dr
Gierow för hur han tillsammans med Malmö
stads folkskolinspektör på en skolkongress
i Berlin i ett studiebesök vid Wiens skolor
kommit i närmare kontakt med den nya
skolans idéer. Vid skolkongressen i Helsingör
hade de nya skoltankarna stått på
dagordningen inför en internationell församling.
Efter att en stund ha stannat inför de
gestalter och principer, som dominerat vid
kongressen, övergick tal. till den s. k. fria
skolans arbetsmetoder, då närmast till den
försöksanordning som nu är inrättad vid
Hälsingborgs skolor, där 27 klasser äro
ordnade efter den fria skolans arbetssätt. Efter
att hava redogjort för den organisatoriska
ramen övergick tal. till de principer och
metoder, som tilämpas i den s. k. fria
skolan.
Det gäller att taga vara på de rika
uppslag, som komma från barnet och låta dem
växa vidare. Koncentration och individuellt
arbete känneteckna de. metoder som följas.
Olika ämnen samlas ’ under gemensamma
synpunkter och gemensamt lösas uppgifter.
Denna metod inneslutes i orden
Gesamtunter-richt och Arbeitsgemeinschaft.
Frihetens princip har utformats på olika
sätt. Glädje präglar arbetet. Aldrig har det
visat sig, att disciplinen varit i fara. Det äi
barnet, som frågar. Läraren träder i
bakgrunden, dock beror allt på läraren. I detta
sammanhang kan bilden av körsvennen finna
sin tillämpning. Sjuårspiltens glada färd
kunde ha blivit nog så äventyrlig om icke
fadern inställd på resans besvärligheter med
ett omärkligt grepp fattar tag i tömmen i
rätta ögonblicket. Vid målet höres gossens
jublande, seger-stolta: »Jag körde själv.»
Dr Gierows föreläsningar fick en
praktisk belysning genom den
demonstration av. arbetsövningar, som hölls
av lärarinnan vid en av
försöksklasserna, fröken Emma Cawallin.
Intressant var det att följa sjuåringen från
hans inträde i skolan. Barnen få själva
ge uppslag, ex. en sång, en resa, en
händelse o. s. v. Det gäller då att
utnyttja deras iakttagelser, så att de
bliva kunskapsgivande inte minst genom
deras arbetsuppgifter, som göra ett
mäktigt inslag i lektionen. Färgerna
spela här en viktig roll. Teckningen
står alltid i samband med något
skriftligt arbete. Till en början nog så enkla,
otympliga bokstäver. Att
modersmålsundervisningen ej. blir lidande visade
till fullo de skriftliga arbeten, som
utförts av en tredje klass.
Efter demonstrationen besvarade
fröken Cawallin en del frågor, som
framställts av de närvarande angående den
fria skolans arbetssätt.
Mötet avslutades av ordf., som
tackade dagens föreläsare och fröken
Cawallin. Ett särskilt tack framfördes till
dr Gierow för det arbete han sedan
årtionden tillbaka utfört för omsättande
av nya pedagogiska idéer till gagn för
vårt folks uppfostran.
I anslutning till under niötet hållna
föreläsningar kommer ett antal
lärarinnor från Malmö och närgränsande
orter att företaga en endagsstudieresa till
Hälsingborg för att studera
försöksklasserna vid Hälsingborgs folkskolor.
Gävle lokalförening firade den 20
febr. sin 10-åriga tillvaro medelst ett
trevligt samkväm å Brynässkolan.
Särskilt inbjudna voro f. d. kamrater, som
under sin tjänstgöring i skolän varit
medlemmar av S. S. F.
Sedan ordf., fru A. Yström, hälsat de
närvarande välkomna och betonat
vikten av sammanhållning, slog man sig
ned vid det festligt dukade kaffebordet,
under det stämningen förhöjdes .genom
sång och musik, utförd av några bland
kamraterna. Telegram avsändes till
förra ordf., centralstyrelseledamoten i S.
S. F., fröken Hanna Westling.
Aftonens clou var ett föredrag av fröken
Lotten "Widholm över ämnet »En resa
i Timringen 1928», med
skioptikonbilder. Med fantasiens hjälp fingo vi
förflytta oss till nejder, som måhända
ingen av oss i verkligheten får skåda, men
som vår underhållande
föredragshållare genomvandrat oförhindrad av
peku-niära - eller bekvämlighetsskäl. Vår
honnör, kamrat!
Efter en angenäm sammanvaro
skildes vi så småningom.
X.
Dödsfall.
Victoria Rydberg.
Den 18 februari avled i sitt hem i
Äppelviken f. lärarinnan vid Stockholms folkskolor
fröken Victoria Rydberg efter ett långt och
tåligt buret lidande. Fröken Rydberg var född
i Gladhammar den 27 februari 1869. Hon
avlade folkskollärarinneexamen i Stockholm 1887
och vann rätt snart anställning vid
Stockholms folkskolor, där han blev e. o. lärarinna
i Adolf Fredriks folkskola 1892 samt
ordinarie i Johannes folkskola 1897. Fröken
Rydberg tjänstgjorde i Johannes till den l
november 1928, då hon på grund av sjukdom
avgick med pension.
Fröken Rydberg var en synnerligen
skicklig, nitisk och samvetsgrann lärarinna, som
genom sitt fina, försynta och vänskapliga
väsen blev en lika utmärkt uppfostrarinna som
god kamrat. Hon var älskad och avhållen
såväl av barnen samt i kamratkretsen, och
varma tankar av tacksamhet blanda sig med
saknaden vid hennes bår.
Hennes sista levnadsår fördystrades av en
mycket plågsam sjukdom, som berövade
henne synen. Många av hennes kamrater gjorde
allt, vad de kunde för att bereda henne hjälp
och lindring, tills döden kom som en
befriare från lidandet.
A. Wba.
Lars Åhs.
Folkskolläraren Lars Ä.hs i Blyberg har
avlidit utan föregående sjukdom, träffad av
h j ärtförlamning.
Den avlidne var född i Älvdalen 1872.
Efter avlagd folkskollärarexamen i Uppsala
tjänstgjorde han ett år i Enviken, varefter
han 1898 tillträdde lärarbefattningen vid
Blybergs folkskola, vilken tjänst han
alltsedan dess innehaft.
Han efterlämnar maka och 8 barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
