Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 10. 5 mars 1930
- Riksdagen
- Litteratur
- Fria ord
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låtande till k. m:t närmare utformade
förslag framställts. Utskottet betraktar för sin
del dessas förverkligande såsom en lämplig
första åtgärd, ägnad att i viss mån motverka
de missförhållanden, som nu råda.
Med stöd av det anförda får utskottet
hemställa,
att andra kammaren måtte för sin del
besluta, att riksdagen i skrivelse till k. m:t
ville anhålla om snar utredning på vad sätt
.ett förbilligande av kostnaderna för
Skolmateriell må kunna åstadkommas, icke minst
genom tillämpandet av större enhetlighet och
sparsamhet i val av läroböcker; samt att k.
m:t ville fortast möjligt vidtaga de åtgärder,
som av utredningen eventuellt kunna visa sig
.erforderliga.
Andra kammaren har bifallit
utskottets hemställan. Ärendet går nu till
första kammaren.
Rikets indelning i skoldistrikt.
På hemställan av andra kammarens
första tillfälliga utskott har andra
kammaren beslutat, att den av hr Osberg
(1) väckta motionen (nr 369)
angående ändrad indelning av rikets
skoldistrikt icke skall föranleda någon
andra kammarens åtgärd.
Proposition.
«
Norrbottens arbetsstugor.
I proposition till riksdagen (nr 117)
hemställer k. m: t; att riksdagen måtte
medgiva, att från förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter må till
centralstyrelsen för stiftelsen Norrbottens
läns arbetsstugor utgå ett anslag av
40,000 kronor såsom bidrag till
uppförande och utrustning av två
arbetsstugor, förlagda den ena till Nedertorneå
församling och den andra till Gällivare
församling.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Albert Bonniers förlag:
Tankar och smärre skrifter av Blaise
Pascal. Fullständig översättning jämte
inledning och noter av Richard Hejll. 2 delar à
kr. 6: 50.
Kunskap, universitetet för alla.
Naturvetenskaperna. Häft. 12 o. 13 à kr. 1: 60. - De
humanistiska vetenskaperna. Häft. 12 o 13
à kr. 1: 60.
Kemi för alla av Lassar-Cohn. Översatt och
bearbetad av Lennart Smith. Kr. 5: 75.
P. A. Norstedt & Söners förlag.
Norstedts världshistoria, utgiven av Sven
Thunberg och S. E. Bring. Sjunde delen. De
tgeografiska upptäckterna och Reformationen
av Arnold Norlind och Hjalmar Holmquist.
Kr. 12:-.
C. W. K. Gleerups förlag.
Den svenska sången. För skola och hem.
Avd. VIII. Svenskt och från främmande land.
l-6-stämmiga sånger, utgivna av Malin
Holmström-Ingers.
J. A. Lindblads förlag.
Arbetsböcker j, slöjd av Gunnar Eli. 1.
Träslöjd. Haft. 10. 2 å 80 öre.
Lärobok i bokföring av Elis Lundgren. Del
1. Bokföring för familj och för minuthandel,
Kr. 1: 85.
Västerbottens län. Läsebok för skola och
hem av P. A. Lindholm. Skolupplaga.
Ph. Lindstedts univers.-bokh.:
Undervisning i samhällslära av Edgar
Dawson m. fi. I. Översättning av P. Norberg.
(Pedagogiska skrifter 128.)
Lidbergs förlag:
Till min osynlige vän. Andaktsstunder i
radio av Paul Boström. Kr. 2: 50.
Fria ord.
Omorganisationen av S. A. F.
S. A. F. och grupporganisationerna.
Det tredje skälet att man just nu kan och
bör påyrka en omorganisation av S. A. F.
är den hittills olösta frågan om
huvudorganisationens förhållande till
grupporganisationerna. Varför har det uppstått en fullständig
S. A. F. vid sidan av den 1880 bildade?
Varför ha de skilda grupperna, som ju alla tre
äro representerade i den stora allmänna
föreningen, bildat särorganisationer för
tillvaratagande av sina intressen? Ja, här borde vi
svara i tur och ordning, alltså
folkskollärarinnorna först, småskollärarinnorna i andra
hand och folkskollärarna sist. Problemets
qvinta essentia kan utsägas i ett enda ord:
lönefrågan. Den för evigt vill det synas
olösliga lönefrågan. Detta syftar då icke alls på
de städse uppskjutna löneregleringarna, utan
på omöjligheten att finna en lösning av
problemet om förhållandet mellan manlig och
kvinnlig lön i folkskolan.
För att kunna förklara huru vi kommit dit
där vi nu stå i organisatoriskt hänseende, och
för att kunna föreslå åtgärder till en bättre
tingens ordning är det därför nödvändigt att
helt hastigt rekapitulera vad sig i saken
tidigare tilldragit.
Det är rätt intressant att studera
aktstyckena till den lagstiftning, som öppnade
folkskolans arbetsfält för kvinnor. Man skulle
kunna tro att detta skedde av pedagogiska
skäl. Detta är knappast riktigt. Den motion
vid 1856-58 års riksdag i vilken Lars Johan
Hierta föreslog att detta arbetsfält skulle
öppnas för kvinnan ger en annan bild.
Folk-skollärarlönerna voro vid denna tid så
urusla att man knappast kunde påräkna att
få ens för den tidens behov nödtorftigt
utrustade lärare, och för att inte hela det
begynnande folkupplysningsarbetet skulle
äventyras nödgades man se sig om efter
arbetskraft, som åtminstone nödtorftigt skulle
kunna draga sig fram på de fattiga riksdalrar
som bjödos i lärarlön.
»En lön på två eller trehundra R:dr r:mt,
knapt tillräcklig till anskaffande af en
ensam manspersons enklaste lifsfOrnödenheter
af föda och kläder och lemnande intet rum
för tanken på att kunna försörja en familj
- en sådan aflönings erhållande skulle
däremot utgöra ett önskningsmål för månget väl
uppfostradt och bildadt fruntimmer, som är
i saknad af egen förmögenhet.» Så lödo ord
i motionen, som klargjorde varför Hierta
ville skaffa folkskolan kvinnlig arbetskraft.
Man kunde icke betala manliga löner och
därför måste man anställa kvinnor. Så kom
det sig också att det blev lika lön för lika
arbete i folkskolan på 1800-talet. Man
kunde icke tänka sig att sänka lönerna - resp.
uraktlåta att höja dem - ens för de
ensam-försörjande kvinnorna. Sådant var läget vid
kvinnostarten år 1859 och sådant var det
under hela 1800-talet. Visserligen gjordes på
1880-talet ett försök att bättre tillgodose de
manliga lärarna men detta försök avvisades
av principiella skäl av riksdagen. Vad som
år 1883 icke gick för sig vid folkskolan -
nämligen att ge de manliga tjänstemännen
något högre lön än de kvinnliga - det gick
med glans för sig vid post, telegraf, järnvä-
Den 1 oktober 1926
utkom första numret av Lyckoslanten. Den
rönte ett välvilligt mottagande inom pressen och
betecknades av en recensent i en av våra
läraretidningar som »en verkligt kostbar liten
realitet». Huvudsyftemålet med den var - och
är alltjämt - att i ord och bild ge barnen en
föreställning om nödvändigheten av
produktivt arbete och sund sparsamhet för envar,
som vill lyckas i livet. Lyckoslanten vill så i
sin mån hjälpa far och mor och lärare att
fostra barnen till målmedvetet handhavande
av de medel de förtjänat eller i gåvor
mottagit.
Sedan ovannämnda år har tidskriftens
upplaga oavbrutet ökats, och senaste julnummer
utgick i icke mindre än 215,000 exemplar.
Den 1 mars 193O
utkommer den femte årgångens första
nummer. Innehållet är som vanligt omväxlande.
Ett par exempel. I »Häxan» berättar Sigurd
Dahllöf om en kvinna, som undfick
Livsmodet, därför att hon osjälviskt och villigt hjälpt
sina medmänniskor att bära livets börda.
Birgitta Lilliehöök vill i »Friaregåvan» bekanta
de små med prinsessan, som förstod att
värdera trohet och kärlek högre än lyx och
fåfänglighet, och som bland alla sina friare
utvalde den, vilken i sitt rike förde det goda
hjärtats regemente och var sitt folks föredöme
i ett enkelt och sparsamt leverne. Men barnen
få inte bara göra utflykter till sagans och
diktens värld. Gymnastikdirektör P. Bertilson
tar dem därför med på »Lägerliv i
Ransäterdalen» och låter dem tillsamman med ett
130-tal jämnåriga idka friluftsliv och uppleva
Geijer i dennes fagra hembygd. Louis Moe
och Tyra Macfie vet lustiga ting om
»Spargrisen», och slöjdinspektör Gunnar Nilsson kan
konsten att lära barnen att egenhändigt
förfärdiga åt sig en sådan nyttig tingest. Barnen
själva medverka för övrigt med uppsatser och
huvudbry. Dessa antydningar må vara nog.
Gratis
utdelas Lyckoslanten över hela Sverige av ett
ansenligt antal sparbanker. De lärare och
lärarinnor, som ännu icke fått tidskriften till
skolbarnen men som önska erhålla den, böra
därför snarast göra framställning härom till
respektive orters sparbanker. Där intresse för
skolsparverksamheten hos lärarna förefinnes,
kan man hoppas, att ingen sparbank skall
ställa sig likgiltig utan göra allt för ett gott
samarbete.
Svenska sparbanksföreningens
avdelning för sparpropaganda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0237.html
