Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Smussel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
245
Smussel.
I nr 33 (14 aug.) av Svensk
Läraretidning för är 1929
publicerade vi de frågor, som av den
Berg-qvistska skolutredningen utsänts
till folkskolestyrelserna i ett
flertal städer, och vari begärts svar
före den l sept. 1929. Om hela
denna enquete hade förut icke nämnts
ett ord i pressen, vilken eljest
sannerligen inte blivit omatad, när det
gällt nyheter från det
bottenskol-fientliga lägret. Vi tilläto oss att
som ren »komedi» beteckna en
utredning, vilken icke ens gav
skolstyrelserna nödig tid att ordentligt
undersöka den sak, om vilken de
tillspordes.
Offentliggörandet väckte stort
uppseende och föranledde i
högerpressen en störtskur av smädelser
mot Svensk Läraretidnings
redaktör. Särskilt gåvo Aftonbladet och
Nya Dagligt Allehanda hals, vilket
på sin tid från vår sida gav
anledning till några ytterligare
reflexioner.
Det visade sig genast, att
folkskolestyrelserna i allmänhet togo
sig en ordentlig funderare i
anledning av frågorna. Med
åsidosättande av de ohållbara föreskrifterna
om tiden för remissvaren försökte
de sig på en så samvetsgrann
utredning, som frågornas innehåll
kunde göra möjligt. Långt in i
september och oktober månader
inkommo yttrandena. Ur
ortstidningarna hopplockade vi ett och annat,
som där kom till synes av
skolstyrelsernas svar. Och dessa voro ofta
synnerligen olägliga för de
Lindskogska revisionsplanerna. Någon
sammanfattning eller översikt
kunde vi icke göra, då materialet
överlämnats direkt till den Bergqvistska
utredningsnämnden.
När de Skolsakkunniga -senare
avlämnade sitt betänkande, väckte
det inom intresserade kretsar
ganska stor förvåning, att man med
absolut tystnad förbigick hela
denna enquete. Icke ett ord fanns, som
gav någon vägledning för
bedömandet av hur folkskolans
myndigheter sågo på de problem, som de
sakkunniga underställt deras
omdöme. Hade materialet befunnits
värdelöst? Eller voro svaren olämp-
liga för hr Lindskogs syften?
Härpå kunde den intresserade
allmänheten icke få något svar i
sakkunnigbetänkandet. Det blev sålunda
att vänta, tills propositionen kom,
ty här kunde man icke rimligtvis
undanhålla riksdagen åtminstone
en översikt över
folkskolemyndigheternas på särskild anbefallning
avgivna yttranden.
När propositionen kom, var
emellertid även här tystnaden absolut.
Inte ett ord ens antyder, att
folkskolestyrelserna hörts. Ännu
mindre finns naturligtvis en rad om
vad de sagt.
När Skolpropositionen i fredags
åtta dagar sedan remitterades till
statsutskottet, tillät sig den, som
skriver detta, att påtala
förhållandet i fråga. Ecklesiastikministern
skyllde ifrån sig på de sakkunniga
och sökte för resten göra troligt,
att uttalandena i fråga påverkats
av vad Svensk Läraretidning
skrivit i saken. Även om ett sådant
antagande skulle kunna vara ägnat
att framskapa en mycket hög
uppskattning i egna ögon av denna
tidnings betydelse, så nödgas vi nog
dess värre erkänna, att det innebär
alltför påtagliga överdrifter.
Folkskolestyrelserna i våra städer äro
sannerligen inte av det kynnet, att
de bilda sig sina meningar på
grundval av vad skoltidningarna
.skriva, om icke dessa nämligen
befinnas ha sakligt rätt i vad de
framhålla.
I vart fall tillkommer det icke ett
svenskt statsråd att i en
proposition undanhålla riksdagen något
av det material, som denna kan
behöva för en frågas rätta
bedömande.
Vid nyssnämnda tillfälle
framhölls även en annan sak, som ställer
hr Lindskog och hans medhjälpare
(utanför departementet) i en
egendomlig dager beträffande
förarbetena för den avlämnade
Skolpropositionen. Propositionen avser en
omläggning av eller jämkning i den
statliga skolorganisationen i - om
vi räknat rätt - 22
läroverkssamhällen. Där refereras vidare de
sakkunnigas plan för en kommunal
flickskoleorganisation, berörande
ett 50-tal läroverkssamhällen. Den
frågan ställdes: Varför ha ej
kommunerna fått yttra sig över de
sak-kunnigas förslag? Tid har icke
saknats. Anledning icke heller.
Man angrep 1927 års Skolutskott
mycket skarpt, därför att icke
kommunerna mitt under brinnande
utskottsarbete blevo hörda över de
jämkningar, som företogos inom
utskottet. Då lade tiden
oöverstigliga hinder i vägen för en sådan
procedur. Då hade alla av reformen
berörda kommuner förut fått uttala
sig över skolkommissionens stora
organisationsförslag. Och under
utskottsarbetets gång
tillstädeskom-mo kommunala deputationer från
så gott som alla samhällen, som
hade några särskilda önskemål.
Nu, när tiden gott räckt till, har
man ej aktat att höra en enda
kommun över de sakkunnigas
organisationsförslag. Nu föreslås friskt och
ogenerat strykande av ett i princip
beslutat läroverk här, ett annat där,
en flickskola i stället för ett
fullständigt läroverk, dubbel
anknytning här, »förenad» linje där o. s. v.,
utan att de kommunala
myndigheterna få säga ett ord i saken. Och
vad har hr ecklesiastikministern
att svara på denna erinran? Jo, att
man övervägt saken men ej funnit
skäl att göra det!
Det är sannerligen till att se
ogenerat på kommunernas rätt och
intressen.
Remissdebatten gav omedelbart
eko i den bottenskolfientliga
pressen. Taktiken var den vanliga: att
ljuga och förvränga. Men frågan
torde vara, om det går att ännu ett
år upprätthålla högerns skolpolitik
med slika metoder. Inom allt vidare
kretsar börjar man få upp ögonen
för humbugen i de
tillvägagångssätt, som komma till användning,
då det gäller att få etiketten
saklighet och sakkunskap påklistrade
de bottenskolfientliga projekten.
Remissdebatten beredde tillfälle till
en belysning av denna politik ur
många andra synpunkter. Men för
dagen ha vi nöjt oss med att peka
på de uppenbara tendenser till
smussel, som prägla förarbetena till
den k. propositionen.
Vi hoppas, att riksdagen skall
söka komma till klarhet i här
angivna stycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
