Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Personliga bemärkelsedagar - Karl August Almin - Elias Moberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
249
Personlig-a bemärkelsedagar.
Karl August Almin. Elias Moberger.
Karl August Almin.
Sjuttiofem år fyller den 17 mars f. läraren
vid Stockholms folkskolor Karl August
Almin.
Född i närheten av Linköping genomgick
Almin folkskoleseminariet i denna stad, där
han avlade examen våren 1875. Särskilt
rekommenderad av sin rektor kom han på
hösten samma år till Stockholm för att mottaga
plats vid därvarande folkskolor.
Om Almin i den tidiga ungdomen någon
gång varit naiv nog att tro sin
lärarutbildning färdig med examen i Linköping, så kom
han i Stockholm snart på andra tankar. Han
fick där från början sin tjänstgöring i Klara
folkskola, som på den tiden var och
betraktades som ett slags mönsterskola. Denna skola
leddes mest av den store inspektören, den
fruktade men även beundrade C. J. Meijerberg,
själv. Där utexperimenterades nya metoder,
där anordnades uppvisningar, där
auskultera-de pedagoger från in- och utlandet. Lärarna
i denna skola fingo ingen tid att slå sig till
rö, de måste vara med i utvecklingen och
oupphörligt arbeta på fulländandet av sin
lä-rarskicklighet. Vid denna förnämliga skola
stannade Almin en del år framåt, och där
blev han också ordinarie.
Men här och där i de olika församlingarnas
skolor funnos på den tiden några
lärarbefatt-ningar med högre avlöning. Dessa måste
sökas av dem, som ville uppnå bättre
lönevillkor. På detta sätt blev Almin befordrad först
till Adolf Fredriks folkskola, sedan till
Kungsholmens. I Adolf Fredrik fick han J.
Molin till överlärare och Emil Hammarlund
till kamrat, i Kungsholmen blev han kamrat
med A. M. Stefanson. Kanske härstammar
från det intima umgänget med dessa, de
trenne stiftarna av såväl Stockholms
folkskollärarförening som S. A. F., något av det
intresse och den trohet, varmed Almin alltid
omfattat sin kårs föreningsverksamhet. Såväl
vid Stockholmsföreningens som Allmänna
föreningens stiftande var han med, och i 50 år
har han nu stått som medlem av båda dessa
sammanslutningar. Det är ett både långt och
betydelsefullt skede av utveckling för vår
folkskola och dess lärarkår, som Almin fått
vara med om och nu med tillfredsställelse
kan blicka tillbaka på. Lång var också hans
verksamhet i skolan. När han definitivt
slutade med den, hade han tjänstgjort i 90
terminer.
Karl August Almin hör till dessa »stilla i
landena», som icke göra mycket buller av sig
men med skrupulös plikttrohet sköta sitt kall.
Samvetsgrannhet och försynthet höra till hans
mest utmärkande egenskaper.
Den som kommer till något högre ålder
undgår inte gärna den deprimerande känslan av
ensamhet, då vännerna gå bort en efter
annan. Almin har nog också haft en känning
av denna vemodsstämning. Av hans första
kamrat- och vänkrets i Stockholm leva ej
många kvar. Men för den, som genom sitt
eget vänsälla och kamratliga väsen får nya
vänner inom varje ny generation som
kommer, decimeras inte vänkretsen så fort. Karl
August Almin har många vänner, som nu på
hans hedersdag hjärtligt gratulera honom till
de uppnådda 75 åren och önska honom lycka
till ett fortsatt angenämt otium cum dignitate.
B. S.
Elias Moberger.
Folkskolinspektören inom Nordsmålands
östra inspektionsområde Elias Moberger i
Västervik ingår den 16 mars i sitt andra
halvsekel. Han föddes 1880 i Högsby i Småland.
Hans fader var den kände provinsialläkaren
Arvid Moberger därstädes.
Efter avlagd studentexamen blev hr M.
teol. kand. i Uppsala 1906 och anställdes
därefter som rektor vid Osby realskola, där han
verkade under åren 1906-1910. Han lämnade
emellertid denna tjänst sistnämnda år, avlade
folkskollärarexamen i Lund 1911, studerade
någon tid vid universitetet i Leipzig och
avlade fil. kand.-examen vid Lunds universitet
1912. Nu blev han rektor vid samskolan i
Trollhättan under tvenne år, varefter han
erhöll folkskolinspektör st j änsten inom Gotlands
och Södertörns inspektionsområde, vilken
befattning han innehade under åren 1915-
1919.
Under denna tid tillhörde han Visby
stadsfullmäktige och drätselkammare, och år 1917
blev han vald till ledamot av riksdagens
andra kammare, som han tillhörde åren 1918
-1920.
Sistnämnda år tillträdde han
folkskolin-spektörst j änsten inom Nordsmålands östra
inspektionsområde, vilken befattning han nu
haft sig amförtrodd ett decennium.
Hr M. tillhör även Västerviks
stadsfullmäktige sedan år 1923 och är dess vice
ordförande från år 1924. År 1928 blev han
ledamot av Norra Kalmar läns landsting.
Bakom dessa yttre data ligger en
synnerligen framgångsrik och samhällsgagnande
verksamhet, som naturligtvis i första rummet
gällt folkskolan. Vad hr M. betytt för denna
skolas utveckling i enlighet med riksdagens
år 1917 uppgjorda skolprogram, framgår
måhända allra bäst av några sifferuppgifter.
Vid vårterminens slut 1920 funnos inom
Nordsmålands östra inspektionsområde 136
folkskolor, 8 småskolor och 63 mindre
folkskolor. Nu äro motsvarande tal 165, 3 och 41.
Vid nyssnämnda termins slut var
folkskol-lärar(-innor)nas antal 193, biträdande
lärarnas 7, småskollärarinnornas 122 och lärarnas
vid mindre folkskolor 63. Nu gälla följande
tal: 249, 4, 164 och 41. Sammanlagda
antalet lärare har Ökats från 385 till 458, ehuru
barnantalet inom området minskats från
11,409 till 10,500.
Heltidsläsande läraravdelningar hava
under tiden Ökats .från 233 till 442, uttryckt i
procent från 60,5 till 97,8 av samtliga
avdelningar. De halvtidsläsande ha gått ned från
152 till 10, i procent från 39,5 till 2,2.
Lärjungarna i heltidsläsande skolor voro
1920 6,136 och i halvtidsläsande 5,273.
Motsvarande tal äro nu 10,164 och 336. D. v. s.
Nils Gräns. Oscar A. Nord.
96,8 % av samtliga barn inom Nordsmålands
östra inspektionsområde erhålla alltså nu
heltids- och blott 3,2 % halvtidsundervisning.
De båda sistnämnda procenttalen hava under
innevarande läsår redan något förskjutits
och kunna i skrivande stund tecknas 97,2 och
2,8.
Det bör även antecknas, att i 19 av 37
skoldistrikt av området hava införts
yrkesbestämda fortsättningsskolor i anslutning till
husligt arbete för i allmänhet samtliga
flickor i nämnda skolor.
De anförda uppgifterna torde vara
tillräckliga för att ådagalägga folkskoleväsendets
utveckling i Nordsmålands östra
inspektionsområde under de år hr M. innehaft
inspektörstjänsten där. Det är, som synes, en
utveckling i fullaste överensstämmelse med
riksdagens direktiv från år 1917. Och denna
.framgång måste tillskrivas hr M. Han är rätter
man på rätter plats, saklig, grundlig, alltid
ä jour med alla skolförfattningar.
Som bekant har det stått mycken strid om
heltids- och halvtidsläsande folkskolor i vårt
land. Om denna kamp har emellertid icke
försports särskilt mycket inom Nordsmålands
östra inspektionsområde, förvisso beroende på
vår inspektörs stora vederhäftighet i
skolfrågor. Han har nämligen en glänsande
förmåga att kunna förskansa sig bakom starka
skäl, när det gäller att driva skolans
angelägenheter. Och så är hans argumentering ett *
ständigt hänvisande till gällande lagar och
förordningar och till vad som för skolan, för
barnen är mest gagneligt. Och vem kan då
i längden stå emot?
Otaliga äro de förfrågningar rörande
skol-angelägenheter, som hr M. haft och har att
besvara. Men aldrig tröttnar han att svara,
aldrig svarar han .fel, och aldrig sinar hans
vänliga och glada tillmötesgående. Hans
intresse för folkundervisningen är nämligen
fast grundat: att höja vårt folk i andligt
hänseende är för honom en hjärtesak. På
mångfaldigt sätt ha vi lärare i hans
inspektionsområde fått erfara detta. Han känner
med oss och för oss. Han är den förste att
förstå de svårigheter av olika slag, som vi
ha att övervinna i vårt arbete, han är också
den förste att glädja sig med oss, då vi
lyckas.
Alltid är han beredvillig att i föredrag
klarlägga någon viktig skolfråga, och
lärar-möten besöker han alltid såvitt möjligt.
Skicklig debattör som han är, begär han ofta
ordet för att lägga någon fråga till rätta, som
kanske fått en felaktig inställning.
Hr M:s intressen sträcka sig, som redan
nämnts, långt utanför skolans gebit. Han
deltager t. ex. i kommunalpolitiska spörsmål
med samma saklighet och vederhäftighet som
i skolfrågor.
Då hr M. nu skrider över gränsen till sin
levnads andra halvsekel, kommer han
förvisso att bli föremål för hyllningar från
många, dock knappast så enhälliga,
tacksamma och hjärtliga som från lärarkåren i
Nordsmålands östra inspektionsområde.
Martin Reinhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
