- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
250

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Personliga bemärkelsedagar - Nils Gräns - Oscar A. Nord - Anna Jonsson - F. S. Ahlman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 11

F. S. Ahlman. Anna Jonsson.

Nils Gräns.

Den 10 mars fyllde folkskolläraren Nils
Gräns i Ljungby 50 år. Han är född 1880 i
Frenninge församling av Malmöhus län. Det är
en mer än vanligt verksam bana, som hr Gräns
vid sin halvsekeldag kan blicka tillbaka på.
Redan vid 17 års ålder vann han inträde vid
Lunds seminarium, varest han avlade
folkskollärarexamen år 1901. Samma år erhöll han
ordinarie lärarbefattning i sin hemprovins.
Där stannade han dock ej så länge utan
emigrerade snart nog till Småland, där han först
tjänstgjorde vid Vislanda folkskola i några
år, varefter han tillträdde ain nuvarande
befattning vid Ljungby köpings folkskolor år
1910.

För lärarkallet har hr G. stora
förutsättningar. Dessutom har han flitigt
utnyttjat de möjligheter till fortbildning och
förkovran för detsamma, som finnas att tillgå.
Så t. ex. har han deltagit i akademiska
sommarkurser i Lund och Göteborg, genomgått
Centralförbundets för nykterhetsundervisning
fortbildningskurs i Stockholm,
utbildningskurser för hembygdsundervisning m. m. År
1921 idkade han studier vid Socialpolitiska
institutet i Stockholm samt avlade därstädes
examen i ämnena: nationalekonomi,
statskunskap och allmän socialpolitik. År 1922 företog
han efter att ha erhållit statsstipendium en
studieresa i och för studerandet av
undervisningen i folkskolan vid några större
platser i vårt land.

För lärarkårens organisatoriska
strävanden såsom dessa tagit sig uttryck i S. A.
F. har hr G. under hela sin lärartid hyst
ett livligt och verksamt intresse. Kort efter
sin ankomst till Ljungby blev han invald
i styrelsen för Sunnarbo-kretsen av nämnda
organisation, där han först beklädde posten
som v. sekr., därefter sekr., och nu under
många år har han varit och är alltjämt
kretsens ordf. Han har också vid upprepade
tillfällen representerat kretsen vid S. A. F:s
allmänna ombudsmöten.

Men hr G:s intresse och verksamhetslust
har räckt till för mångt och mycket utanför
skolans och lärarkårens speciella råmärken.
Så t. ex. har han deltagit i den
statsunderstödda föreläsningsverksamheten dels såsom
föreläsare och dels såsom styrelseledamot i
Ljungby föreläsningsförening, därav något år
såsom dess föreståndare.

I Ljungby kommunala liv blev hr G. nära
nog genast efter sin inflyttning hit en av
förgrundsfigurerna. Så blev han v. ordf. i
kommunalstämman, vilket uppdrag betydde
rätt mycket, då kommunalfullmäktige ännu
ej införts, och dåvarande ordf. vistades i
Stockholm halva året. Efter hand invaldes
han i köpingsfullmäktige, och blef efter det
»demokratiska genombrottet» år 1919
fullmäktiges ordf., en befattning, som han
alltjämt innehar. 1928 blev han jämväl
ordförande i köpingsstyrelsen efter att
förut ett 10-tal år varit v. ordf. Han är
ledamot av kommunalfullmäktige, sedan
denna institutions tillkomst, av
pensionsnämnden samt av köpingens byggnadsnämnd,
hälsovårdsnämnd etc., revisor av kyrkans och
skolans räkenskaper,, ledamot av valnämnd
m. m. Således är det numera icke mycket
inom Ljungby kommun och köping, som är
»utan Gräns». Och dock kan ingen med skäl

Olof Elvin.

säga, att han icke sköter de många uppdrag,
som blivit honom anförtrodda.

Hr G. är en av initiativtagarna till Södra
Finnvedens hembygdsförening och har
alltifrån början tillhört dess styrelse.

Som sagt, det är ett liv i mångsidig och
rastlös verksamhet, som 50-åringen kan se
tillbaka på. Väl har han understundom i sin
offentliga verksamhet fått motståndare, ty
det kan »väl knappast undvikas, då olika
meningar förekomma, och hr G. hör icke till
dem, som fegt dra sig undan striden, så framt
han finner en sak vara riktig och värd att
strida för. Men såväl de som då och då
under årens lopp skiftat hugg med honom, som
hans meningsfränder och många personliga
vänner komma helt säkert att på
högtidsdagen bringa honom sin uppriktiga och
välförtjänta hyllning.

C. G. H.

Oscar A. JVord.

För dem som känna Oscar A. Nord
kommer det säkerligen som en överraskning, att
han redan inträder bland 50-åringarna,
vilket icke dess mindre sker den 12 mars i år.
Nord är »barnfödd» i Hälsingborg, och han
har blivit hemstaden trogen. Efter år 1901
i Lund avlagd folkskollärarexamen blev han
omedelbart anställd som e. o. lärare i
Hälsingborg för att 1904 inträda som ordinarie.
Sistnämnda år erhöll han därjämte
förordnande som lärare i gosslöjd. Verksamheten i
folkskolan avbröts 1924. Redan 1917 hade
Nord börjat att som timlärare undervisa i
handelsämnen vid högre folkskolans
handelslinje, och 1924 övergick han helt till
denna skolform, där han fortfarande verkar.
Behörighet till denna befattning erhöll han
1923. Vid Kroks handelsinstitut har han
tidigare tjänstgjort ett femtontal år samt vid
Remingtoninstitutet under några år som
lärare i Stenografi. Därjämte har han
bedrivit en omfattande privatlärarverksamhet i
handelsämnen, och många av stadens
dugande affärsmän och kontorsanställda ha hos
Nord erhållit en solid grundval för sin
vidare utbildning i köpenskapens och
kontorets mysterier.

Även på skolan närliggande områden har
hans duglighet och arbetsförmåga tagits i
anspråk. Då Hälsingborgs skolresebyrå år
1903 inrättades, inträdde Nord som verksam
ledamot, och sedan 1906 är han byråns
föreståndare. Vid allmänna folkskollärarmötet
i Lund 1913 tjänstgjorde Nord som
stenograf, och han har författat Berättelse över
Lunds stifts 34: e folkskollärarmöte i
Hälsingborg 1909.

Från trycket har han dessutom utgivit
Lärobok i Stenografi, system Keler, samt
Handledning i maskinskrivning. Båda dessa böcker
ha vunnit en avsevärd spridning. 1914 utkom
första och 1920 andra upplagan av en av
Nord författad och av Hälsingborgs
stadsfullmäktige utgiven beskrivning över
Hälsingborg. Boken var kanske närmast avsedd
att tjäna som vägledning för gästande
främlingar, men den har därjämte visat sig vara
av synnerligen stort värde vid
hembygdsundervisningen.

Inom det offentliga livet har Nord bl. a.
varit ledamot av drätselkammaren,
arbetslöshets- och hjälpkommittén samt styrelsen för
f öreläsningsf Öreningen.

Herman Gustafsson.

Mängden av uppdrag och befattningar är
en föga tillförlitlig mätare på en persons
duglighet, men om Nord kan utan överdrift
sägas, att har han åtagit sig en sak, blir den
också utförd på ett utmärkt sätt.
Lyckligtvis har han dock alltid huvudsakligen ägnat
sitt intresse och sin stora duglighet och
arbetsförmåga åt undervisningen och vad
därtill hör, och därför står han också vid livets
middagshöjd med överordnades fulla
förtroende och kamraters och vänners odelade akt-

ning.

P. J.

Anna Jonsson.

Den 17 mars fyller lärarinnan Anna
Jonsson i Mjölby 50 år.

Fröken Jonsson är född i Eksjö och
avlade småskollärarinneexamen i Vetlanda 1899.
Efter en tids tjänstgöring vid Brostorps
småskola i Torpa skoldistrikt erhöll hon
anställning vid Mjölby skolor 1901. Varmt
intresserad för lärarkårens fortsatta utbildning
har hon bevistat ett flertal
fortbildningskurser i skilda ämnen. Utom undervisningen
i småskolan meddelar hon undervisning i
slöjd vid lolk- och fortsättningsskola.

Synnerligen nitisk och intresserad för
skolarbetet och dessutom vänsäll och redbar till
sin karaktär har fröken Jonsson förvärvat sig
många vänner såväl inom som utom kåren,
vilka säkerligen skola låta höra av sig på
halvsekeldagen.

F. S. Ahlman.

Folkskolinspektören i Västerbottens
mellersta inspektionsområde F. S. Ahlman,
Vin-deln, fyller femtio år den 14 mars.

A. är född i Nederluleå. Redan tidigt tycks
han ha varit på det klara med att skolan
skulle bli hans arbetsfält. Han erhöll inträde
vid Öjebyns småskollärareseminarium redan
1895 samt avlade småskollärarexamen vid 17
års ålder våren 1897. Hösten samma år
erhöll han anställning vid mindre folkskola i
Nederkalix, där han tjänstgjorde några år.
Därpå fortsatte A. vid seminariet i
Härnösand och avlade folkskollärarexamen 1905.

Största delen av sin verksamhetstid har han
haft förlagd till Skellefteå landsförsamling.
Redan hösten 1905 erhöll han anställning som
lärare vid Klemensnäs folkskola, vilken
befattning han innehade intill utgången av år
1921, de sista åren dock med tjänstgöring
vid Ursvikens ifolkskola. Åren 1920-21 hade
A. största delen förordnande som
folkskolinspektör i Västerbottens norra
inspektionsområde. Under åren 1922-23 hade A.
förordnande å lediga inspektörstjänsten i
Västerbottens mellersta inspektionsområde och han
konstituerades till ordinarie innehavare av
samma tjänst från den l januari 1924.

A. har deltagit i utbildningskurser av olika
slag.

Under en följd av år var A. sekreterare i
Skellefteåkretsen av S. A. F. Själv säger A.,
att detta var den mest lärorika tid, han haft,
enär han fann sig nödsakad att sätta sig in
i alla de skolspörsmål, som voro under
diskussion.

Inom den organiserade
nykterhetsverksamheten tog A. livlig del under tidigare år och
synnerligast bland de unga, A. var en följd av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free