Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. 12 mars 1930 - Riksdagen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
255
Riksdagen*
Beslut.
Fröken Anna Sandström får ej
pension.
I en inom första kammaren väckt
motion, nr 190, har herr Bergman (fr) m.
fi. hemställt, »att riksdagen må
medgiva, att f. d. föreståndarinnan för Anna
Sandströms skola och Anna Sandströms
högre lärarinneseminarium i Stockholm
fröken Anna Sandström må från och med
den l juli 1930 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 4 068
kronor».
På hemställan av bankoutskottet, till
vilket motionen för utlåtande varit
remitterad, har riksdagen avslagit
motionen.
Propositioner.
Pensionsärendeii.
I proposition nr 137 hemställer k.
m: t, att riksdagen måtte medgiva,
att f. d. folkskolinspektören Edvard Elieser
Svänsson må från och med den l mars 1930
under sin återstående livstid, utöver honom
författningsenligt tillkommande pension, å
allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
tilläggspension av 1,720 kronor, med rätt att
å sammanlagda pensionsförmånerna åtnjuta
förhöjning enligt bestämmelserna i
kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280).
I proposition nr 139 hemställes, att
riksdagen måtte medgiva,
att förra lärarinnan vid Stockholms
folkskolor Gurli Clara Emelie Maria d/Aubigné
må för erhållande av pension från statens
pen-sionsanstalt räkna sig tillgodo två
tredjedelar av den tid, hon före sin övergång till
folkskolan tjänstgjort såsom ämneslärarinna
dels med full tjänstgöring vid Östermalms
högre läroanstalt för flickor i Stockholm, dels
ock med sammanlagt full tjänstgöring vid
Palmgrenska samskolan och Åhlinska skolan
därstädes.
Motioner.
Kyrkofullmäktiges ordförande*
Hrr Ericson i Boxholm (s) och
Andersson i Katrineholm (s) hemställa i
motion nr 406 i andra kammaren,
att riksdagen i Lag om församlingsstyrelse
m. m. kap. 3. Om kyrkofullmäktige § 7,
antager följande förslag till lagtext:
Kyrkofullmäktige väljer varje år för
nästkommande år en ordförande och en vice
ordförande.
För året näst efter det, då val av
kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet
intill dess utövas av den som fullmäktige
därtill särskilt utsett.
Lagförslaget om församlingsstyrelse
i Stockholm.
Hr Klefbeck (s) hemställer i motion
nr 246 i första kammaren bl. a., att i
förslaget till lag om församlingsstyrelse
i Stockholm föreskrifter om
kyrkoherdes självskrivenhet som ordförande i
kyrkofullmäktige samt i kyrko- och
skolråd måtte utgå och ersättas med
föreskrift om att dessa korporationer skola
välja ordförande inom sig och att
kyrkoherde skall vara självskriven ledamot
av kyrkofullmäktige samt kyrko- och
skolråd.
Kommunalfullmäktige även i mindre
kommuner.
Hrr Ericson i Boxholm och Andersson
i Katrineholm hemställa i motion nr 407
i andra kammaren, att riksdagen i Lag
om kommunalstyrelse på landet skall
antaga en ’bestämmelse om att i kommun
med mera än 1,000 innevånare -skall den
kommunen tillkommande
beslutanderätten med vissa undantag uppdragas åt
kommunalfullmäktige.
litteratur.
Kortfattad lärobok i kyrkohistoria av A.
Gierow, H. Henrikz och 8. Malmberg.
Svenska Bokförlaget, Stockholm. 141 sid.
Pris l: 75 kr.
Till sina övriga förtjänster om
kristendomsundervisningen i vårt land ha
de tre författare, vilkas namn läsas här
ovan, lagt en ny i och med utgivandet
av en för folkskolan lämpad lärobok i
kyrkans historia. Vid ett första
överslag över sidantalet ter den sig alltför
omfattande, men denna farhåga
avlägsnas vid närmare bekantskap. Boken är
nämligen uppdelad i tre parallellkurser.
Det ligger i öppen dag, att en sådan
anordning är av stort pedagogiskt
värde dels med hänsyn till olika
skolformer och den tid på schemat, som
ifrågavarande undervisning har sig tillmätt,
dels och icke minst med tanke på
lärjungarnas olika intresse och förmåga att
tillgodogöra sig ämnet. Minimikursen
omfattar c: a 56 sidor. Den utökas med
en ungefär lika stor fyllnadskurs,
vartill komma såväl uppgifter för fri
läsning som särskilda arbetsuppgifter för
självstudium. Det blir sålunda möjligt
att med denna bok som underlag
till-lämpa arbetsskoleprincipen och en i viss
mån individualiserad undervisning.
Solida fack-kunskaper och samlad
pedagogisk erfarenhet ha satt spår på varje
sida i denna ypperliga framställning.
Det är en imponerande mängd
kunskaper, som författarna lyckats foga in i
den jämförelsevis trånga ramen. Den
elev, som ordentligt genomarbetar
boken, kommer att gå ut i livet med en
ingalunda föraktlig fond av kunskaper.
En framställning om kyrkans
utveckling genom tiderna måste gång på gång
tangera såväl den politiska historien som
kulturhistorien. Författarna ha med
säker blick tagit vara på dessa tillfällen
och genom särskilda uppgifter lockat till
vidgat och fördjupat studium. Genom
den på så sätt ofta påpekade
samhörigheten mellan kyrko- och
profanhistorien framstår den förra icke som
något från det övriga historiska
fortskridandet isolerat utan som en mycket
betydelsefull del av helheten. All
historieskrivning laborerar med ett stort
problem beträffande urvalet, och när det
gäller en bok för skolbruk skarpes
ytterligare denna svårighet. Religionens
resp. den kristna kyrkans historia
erbjuder en rik mångfald, vari det inte
är någon lätt sak att finna enhet. Den
begränsning och disposition av stoffet,
som här företagits, måste betecknas
som synnerligen förtjänstfull.
Utgångspunkten är Pauli ord om
mänsklighetens egendomliga tragik: ett oroligt
sökande efter Gud - »fastän han ju icke
är långt ifrån någon enda av oss». Med
rätta betecknas detta sökande som
karakteristiskt för all religion. Och som
en av mänsklighetens ädlaste sökare
namnes Sokrates. Att denne man
existerat, därom kan mänskligheten ej nog
ofta erinras, säger den engelske
filosofen Stuart Mill, och man måste
obetingat ge honom rätt. Hellas är en
bländande alptopp i den andliga
utvecklingens värld, men ensamt är det
otillräckligt. Galiléens kullar måste med.
Hos en man som Augustinus finna vi
syntesen genomförd, även om han av
yttre omständigheter emellanåt
föranleddes att underskatta det hellenska
arvet. Märkligt är att finna metodismens
grundläggare, John Wesley, på samma
linje. »T. o. m. kättare som Servet
voro i hans ögon heliga män, och han sade
en gång, att alla goda hedningar såsom
Sokrates, Platon, Trajanus och Marcus
Aurelius skola komma från öster och
väster och sitta till bords i Guds rike.»
Det är något av samma den äkta
humanismens och toleransens anda över
hela framställningen. De avgörande
händelserna äro klart och skarpt
markerade. För icke-f ackmannen brukar det
i regel té sig mycket svårt att fatta den
innersta och avgörande skillnaden
mellan tvenne stridande kyrkoläror även i
de fall, då divergensen är så
avgörande som mellan påven och Luther. Det
blir i regel några dimmiga och vaga
uttryck om ena partens »villoläror» och
den andras »rätta tro». I det
föreliggande arbetet finna vi på sid. 65 en
mönstergillt klar framställning av
Luthers mening, varom det stått så
mycken strid både med andliga och
materiella vapen. Vad Luther menade
med tro och goda gärningar säges här
så^ pass tydligt, att det näppeligen kan
missförstås. Det torde ej vara ur vägen
att framhålla denna verkligt
kunskaps-givande utredning av ett så centralt
spörsmål som frågan om
reformationens innersta kärna. Paralleller finnas
flera. Ganska stort utrymme har som
sig bör ägnats den svenska kyrkans
utveckling från Ansgar till våra dagar.
Särskilj de senaste årtiondenas stora
väckelserörelser ha fått en betydligt
utförligare skildiing än den som brukar
möta i kyrkohistoriska läroböcker.
^ Utan tvivel fyller denna bok ett
verkligt behov, och man har all anledning
till tacksamhet mot dess författare för
det goda handtag de åter skänkt alla
dem, som ha till uppgift att undervisa
i kristendom på folkskolestadiet.
D. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
