Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. 19 mars 1930 - Personliga bemärkelsedagar - Carl Johan Lundell - P. J. Karlsson - Sveriges småskollärarinneförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING
279
Personliga
bemärkelsedagar.
Carl Johan Lundell.
Den 25 mars ingår f. läraren vid Prins
Qustavs skola i Uppsala folkskolläraren Carl
Johan Lundell i sitt 9:e decennium.
Lundell föddes i Västergötland under
herresätet Long, denna märkliga gård, som den
nyare historieforskningen identifierat med de
gamla uppgifternas Järlbolong, där Birger
Jarl dog. Lundells far var mjölnare vid den
gamla jarlagårdens kvarn.
När den lille mjölnarsonen uppnådde
skolåldern, var vår lagstadgade folkskola i
någorlunda normal verksamhet. Men rotskolan
hade också startat. »Skolgreven» drog
omkring där nere i Västgötabygderna som
rotskolmästare. Skolpojken från Longs kvarn
svingade sig emellertid upp bland »eliterna»,
och en vacker dag tillfrågades han, om han
inte ville bli rotskolmästare i en av
hembygdssocknarna. Svaret blev inte helt
avböjande, och efter en kort utbildningskurs
tjänstgjorde Lundell sedan som
småskollärare något år framåt, tills han vann inträde på
seminariet i Göteborg, där han avlade
folkskollärarexamen 1872.
Sin första ordinarie anställning som
folkskollärare erhöll Lundell i Gösslunda, nära
Lidköping. Skolan var ny och trevlig,
barnantalet ej synnerligen stort. Men även
under tämligen gynnsamma förhållanden
kan »livet på landet» för den ensamme
läraren förefalla alltför litet givande.
Lundell längtade som så många andra till
någon av dessa platser, där livet pulserar
livligare och den andliga friktionen är större.
1887 sökte och erhöll han plats vid Prins
Gustavs skola i Uppsala, och där stannade
han sedan, tills han pensionerades, då han
som reträttplats erhöll en kassörsbefattning,
i stadens tjänst.
I Uppsala har Lundell alltid funnit sig väl.
Den andliga friktion han sökt, fann och
utnyttjade han. Med kamraterna i skolan kom
han genast på god fot och vann i hög grad
deras förtroende. Oupphörligen fick han sitt
kollegiums uppdrag att föra dess talan, och
genom hans energi kom bl. a. den kommunala
änkepensionen för Uppsala städs
folkskollä-rarkår till stånd, vilken så fördelaktigt
utmärker denna stad framför så gott som alla
landets övriga kommuner. När äntligen det
gamla önskemålet om folkskollärarkårens
representation i skolrådet genomförts, var det
Lundell, som av sitt kollegium blev vald till
dess representant i direktionen för Prins
Gustavs skola.
Tidigt insåg Lundell sammanslutningens
betydelse. På 70-talet tillhörde han sin orts
lärarförening och när S. A. F. stiftades i
Stockholm 1880 var han med där -. som
ombud för sin förening. Medlem var han också
av Skara stifts folkskollärarförening, den
äldsta av landets större lärarföreningar,
bildad 1852. Även eiter avflyttningen till
Uppsala deltog han flitigt i föreningsarbetet, och
genom hans initiativ kommo omkring 1910
t. o. m. ett par större möten - för
Stockholm och Uppland - till stånd, ett samarbete
mellan Stockholm och Uppsala, som dock
under den kommande kristiden inte kunde
hållas uppe.
Alltid och överallt har Lundell gjort sig
känd som en synnerligen gedigen
personlighet, rättrådig och utan svek, begåvad och
beläst. Alltid har han haft många vänner. I
påfallande grad har ungdomen därvid varit
starkt representerad. Ej få ha tillhört
studentkåren.
Men var de nu än befinna sig, de ännu
levande bland de många vännerna, unga och
gamla, så gå de den 25 mars med sina
tankar till den lilla vrå i den gamla
lärdomsstaden, dit Carl Johan Lundell dragit sig
tillbaka. De frambära till den gamle vännen sitt
varma tack för flydda dagar och gratulera
honom hjärtligt till de 80 åren. Hur många
av oss skolmänniskor få fira det jubileet?
B. 8.
P. J. Karlsson*
F. folkskolläraren P. J. Karlsson i
Kedjeåsen, Karlskoga, -fyllde den l mars 70 år
och blev då föremål för en hjärtlig
hyllning.
K. genomgick åren 1878-82 Karlstads
seminarium. 1882 erhöll han vikariat vid
Kedjeåsens folkskola och tillträdde året
därpå platsen som ordinarie. K. har tagit sin
lärargärning på fullaste allvar. Som ett
bevis på sin kärlek till den skola, där han
nedlagt sitt livs gärning, överlämnade han
då han fyllde 50 år till Karskoga skolråd
en donation, som han utökade på sin 60-x
årsdag. Kantan av donationen skall
användas till premier åt barn i avgångsklassen vid
Kedjeåsens skola.
Redan vid halv 6-tiden på födelsedagen
belägrades hans hem av en deputation,
representerande den närmaste vänkretsen, som
med fabrikör Felix Pettersson som talesman
till 70-åringen överlämnade ett flertal
minnesgåvor. Tacksamma och minnesgoda f. d.
elever från Kedjeåsens skola överlämnade en
silvervas, och Salemskören, under organist A.
G. Andersson, tolkade i vackra toner
missionsförsamlingens känslor för den vördade
åldringen och meningsfränden.
Massor av blommor kom jubilaren
tillhanda under dagens lopp. Dessutom bragte
telegrafen mångtaliga vittnesbörd om
minnesgoda vänners och tacksamma lärjungars
hågkomst på högtidsdagen.
Z.
Glöm ej
S. A. F:s
jubileumsfond!
Sveriges
[-småskollärariime-förening^-]
{+småskollärariime-
förening^+}
Styrelsens sammanträde.
Styrelsen för Sveriges
småskollärarinneförening hade årssammanträde å
Grand Hotell, Lund, 2-3 mars.
Fröken Karola Pålsson, Malmö,
öppnade sammanträdet, redogjorde för de
frågor, som genom föreningens arbete
bringats till eller förts fram mot sin
lösning och uttalade sin förhoppning,
att föreningen i fortsättningen som
hittills må kunna verka till skolans och
kårens gagn.
Styrelsen konstituerade sig sålunda:
Karola Pålsson, Malmö, ordf., Sigrid
Bredberg, Jönköping, vice ordf., Anna
Ljunggren, Huskvarna, första sekr.,
Ester Janzon, Huskvarna,
kassaförvaltare, Ebba Anderson, Göteborg, andra
sekreterare. Övriga medlemmar i
styrelsen äro: Ida Waldén, Landskrona,
och Hanna Westling, Gävle.
Föreningens numerär är i oavbrutet
stigande, och räknar föreningen nu
3,500 medlemmar. Kretsarnas antal
utgöra för närvarande 81.
Till behandling förelågo ett fyrtiotal
frågor av såväl pedagogisk som
ekonomisk art.
Treårig seminarieutbildning.
Vid behandling av denna fråga
gjorde styrelsen följande uttalande:
När nu gällande seminariestadga år 1919
i lag fastställde tiden för
småskollärarinne-utbildningen till två år, hade denna tid
redan tidigare befunnits nödvändig och
frivilligt tillämpats vid samtliga
småskoleseminarier i riket. Genom tillkomsten år 1919 av
den nya undervisningsplanen och 1927 av
nuvarande skolorganisation ha betydligt
ökade krav ställts på småskollärarinnornas
pedagogiska insikt och skicklighet, krav som i
sin tur förutsätta en väsentligt mera
omfattande seminarieutbildning än den, som vid
tvåårig seminariekurs kan medhinnas.
Behovet av ökad tid för
småskollärarinneutbildningen har också vitsordats av såväl
skolöverstyrelsen som flertalet statens
folkskolinspektörer.
Invändning mot utökning av lärotiden vid
småskoleseminarierna till tre år gälla
huvud-saligen de ekonomiska konsekvenserna
härav. Vad merkostnaderna beträffar visar dock
den av skolöverstyrelsen verkställda
utredningen att de bliva relativt lindriga om
denna reform genomföres i samband med
förstatligandet och indragning av obehövliga
småskoleseminarier, enär ökningen i
årskostnad för treårig gent emot tvåårig kurs
minskas med det beräknade anslaget till
löner för lärare på övergångsstat, vilket
anslag under de första åren efter
förstatligandet antages komma att uppgå till 100,000 kr.
Vid treårig organisation torde nämligen
samtliga vid småskoleseminarierna nu
anställda ordinarie lärare bliva behövliga,
varigenom detta anslag blir obehövligt och lärarna
slippa obehaget att uppbära lön utan arbete.
Eätta ögonblicket för genomförande av
treårig seminariekurs synes därför vara inne i
samband med realiserandet av förslaget om
småskolseminariernas förstatligande, och
lärarinneproduktionens mera ändamålsenliga
afpassning efter förhandenvarande behov.
Vid flertalet av landets småskoleseminarier
understiger antalet elever i de olika klass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
