Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Sverker Stubelius: En folkskola på schweiziska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 13. (251?)
Stockholm, 26 mars 1930
49:e årg.
En folkskola på schweiziska landsbygden.
Till jämförelse med de bilder av nyare svenska
folkskolebyggnader, ofta ändamålsenligt och vackert byggda, som då
och då pryda Svensk Läraretidnings spalter, kan det kanske
ha sitt intresse med en bild av en folkskolebyggnad på
schweiziska
landsbygden. Måhända kan
bilden också komma
under ögonen på
någon av dem, som
inbilla sig själva -
eller söka inbilla andra
- att det inte finns
ett land på jorden,
som bygger så fina
och dyrbara
»folkskolepalats» som
Sverige. Till bilden vill
jag foga blott några
rader.
För en resande
främling pekar
schweizaren gärna med
stolthet på skolhuset som
den förnämsta byggnaden i bygden. Och även om man inte
får skolhuset direkt utpekat för sig, så lägger man ändå
strax märke till det, D. v. s. det drar inte uppmärksamheten
till sig på något som helst skrytsamt sätt utan framträder
oftast som ett prydligt och gediget verk, som röjer god smak
och förnämlig kultur. Det är väl rustat och underhållet och
ger det intrycket, att bygdens folkskola ar föremål för en
alldeles särskild omvårdnad hos bygdens folk. Detta är också
fallet i Schweiz, ett litet och som det förefaller en besökare
även lyckligt land. Omvårdnaden om folkskolan bör ju
också vid det här laget ha gått folket i blodet i ett land, där
för icke mindre än sjuttio år sedan folkskolan blev den för
alla gemensamma grundskolan.
Skolhuset härovan kom i min väg, då jag en dag tagit båten
Den prydliga folkskolebyggnaden i Augst.
från Basel uppåt Rhen ett stycke och gått i land vid den. lilla
byn Augst, känd för sina minnen från romartiden. Skolan
är inte .stor. Byggnaden innehåller endast tre vanliga
lärosalar. Men dessutom rymmer den salar för handarbete och
slöjd, pappslöjd, som
är den vanligaste
slöjdarten i Schweiz.
I källarvåningen
visade man en präktig
badavdelning, och
därnere fanns också
tvättstugan med en
storartad tvättmaskin
av blänkande koppar.
Av lärarpersonalen
hade de två
lärarinnorna tjänstebostad i
.skolhuset liksom ock
vaktmästarf amiljen;
den manliga läraren
bodde i en
friliggande villa ett stycke
därifrån.
Flygelbyggnaden till vänster upptages av den ståtliga gymnastiksalen,
som är upplåten även för gymnastikföreningarna; sådana
finnas för bygdens såväl manliga som kvinnliga ungdom. Det
lägre byggnadspartiet, som förbinder gymnastikhuset med
det egentliga skolhuset, utgöres till en del av en öppen hall,
där barnen i regnväder få hålla till på rasterna.
Det var av särskilt intresse att ta del av skolans samlingar
för hembygdsundervisningen. De visade en ovanlig rikedom
på föremål till belysning av traktens äldre historia. Men så
är här också historisk mark. Ett stenkast från skolan och
mitt uppe bland åkerfälten ligger ruinen av en ståtlig
romersk amfiteater, som genom omsorgsfull utgrävning blivit
frilagd och tillgänglig. Denna teater har enligt beräkning
rymt omkring tio tusen åskådare. Den var alltså icke så liten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
