- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
292

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Skolhusinvigning i Finspång - Skolungdomens resor med tåghemmet i Jämtland sommaren 1930 - Professor Axel Herrlin 60 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 13

inbyggt materiellskåp och två i
väggen infällda stora svarta tavlor.
Tillförsel av frisk luft utifrån sker genom
s. k. Auraventiler, belägna över
värmeelementen och så konstruerade, att kall
luft ej kan komma in. - I västra
flygeln, som saknar källarvåning, är hela
bottenvåningens utrymme taget i
anspråk för gymnastiksalen, vilken är
inredd efter moderna principer. I
våningen över äro inredda särskilda
naturkunnighets- och teckningssalar. Den förra,
som även innehåller fysik- och
kemilaboratorium, är tillika avsedd att tjäna
som mörkrum vid
skioptikonförevisningar. Teckningssalen är mycket praktiskt
inredd. I korridoren utanför ha skolans
naturaliesamlingar inrymts i stora
präktiga glasskåp. - Allt som allt kan
man säga, att de nya lokalerna äro
synnerligen modernt och förstklassigt
inredda och kunna tjäna som mönster för
övriga skolor.

Skolungdomens resor med

tåghemmet i Jämtland

sommaren 1930.

Det sedan flera år tillbaka välkända
tåghemmet, som under
.sommarmånaderna föres fram och åter på järnvägslinjen
mellan Undersåker och Storlien i
Jämtland, kommer också i år att taga emot
skolbarn i grupper. Enligt skolornas
enstämmiga vitsord är detta slag av
Skolresor rent idealiskt, då det lämnar
ledaren full frihet att ägna sig åt
eleverna utan bekymmer för mat och
husrum.

Tåghemmet ordnas av
turistföreningen och järnvägsstyrelsen och består av
matsals- och köksvagn samt några III
klass sovvagnar som bostad.
Skolungdom och ledare resa från sina hemorter
till Jämtland, bo en vecka i tåghemmet
och återvända sedan med ordinarie tåg
till hemorten. På så sätt bli deltagarna
utan besvärliga ombyten flyttade från
plats till plats i denna vackra del av
Jämtland, och turistföreningen har
dessutom lagt tillrätta en del utflykter från
lämpliga stationer, vilka skolgrupperna
kunna företaga allt efter råd och
lägenhet. Den första tåghemsveckan ordnas
27 juni-5 juli och sedan följa sju
veckor med avresa från Stockholm eller
hemorten på fredagar .och återkomst till
utgångsplatsen lördagar en vecka
senare. Helinackorderingen i Jämtland
kostar 3 kr. om dagen, alltså 21 kr. för
hela veckan. Resekostnaden från
Stockholm till Storlien och åter är för
folkskolebarn kr. 15: 50 och övrig
skolungdom kr. 21: 50, från Göteborg resp. kr.
18 : - och 25 : 50, från Malmö kr. 19 : 50
och 27: 50.

Turistföreningen utdelar även
stipendier för mindre bemedlade
skolresegrupper. Såväl ansökan om plats i
tåghemmet som stipendieansökan bör vara
inlämnad fore den l april till Svenska
turistföreningen, Stureplan 6,
Stockholm.

Professor Axel Herrlin60 år.

Den 30 mars är det 60 år sedan
professor Axel Herrlin föddes i Ö.
Wem-menhögs prästgård, i den bygd, »där
åsarnas vågor bölja mellan Havgårds
bokar och Hörteskogs ekar, där de vita
kyrkorna ligga så tätt, att ögat räknar
dem i ett tjogtal och örat får en
vesper-symfoni, då helgmålsringningen ljuder
från deras klockor».

Under uppväxtåren rönte han
sålunda inflytande av kulturen »söder
om landsvägen», som i väsentlig mån
var en prästgårds- och odalhemskultur,
präglad av livsförnöj&amhet och
vidsynthet, bildningstörst och sann humor.
Redan under skolåren i Malmö väckte
han uppmärksamhet genom sin
utomordentliga begåvning och promoverades
22 år gammal till filosofie doktor vid
Lunds universitet. Åren 1892-1912
tjänstgjorde han såsom docent i
teoretisk filosofi dels vid Lunds universitet
och dels vid Göteborgs högskola. Vid
upprepade tillfällen upprätthöll han
jämväl professuren i detta ämne, var
fr. o. m. 1906 examinator i ämnet
pedagogik samt) förestod den ft-eoretiska
provårskursen i Lund 1901-1906 och
i Göteborg 1910-1912. Vid Karolinska
institutets 100-årsfest 1910 kreerades
han till medicine hedersdoktor. 1911
erhöll han professors namn, heder och
värdighet samt kallades 1912 till
innehavare av den nyinrättade professuren
i psykologi och pedagogik vid Lunds
universitet. Professor Herrlins
vetenskapliga produktion omspänner vitt
skilda forskningsområden. Filosofien
har alltid starkt fängslat hans intresse,
och en hel rad av avhandlingar vittna
oförtydbart om hans omfattande och
grundliga filosofiska bildning i
förening med sällsynt tankeskärpa och
glänsande framställningskonst. Hans
doktorsavhandling, »Studier i Nicolaus’
av Cues filosofi med särskilt avseende
på dess historiska betydelse» behandlar
den Cusanska filosofiens
anknytningspunkter till äldre filosofers läror samt
dess betydelse för senare filosofer, så-

som Giordano Bruno, Spinoza och
Kant. Den är en typisk exponent för
den Herrlinska forskningsmetoden, som
går ut på att uppvisa kontinuiteten i
och relationerna mellan de allmänt
kulturella och filosofiska företeelserna
under klargörande av
utvecklingshistoriska sammanhang. En sådan
forskningsmetod är uppenbarligen mycket
fruktbärande inom filosofien, men den
förutsätter bl. a mer än vanlig
beläsenhet hos vetenskapsmannen.
Professor Herrlin äger denna förutsättning i
eminent grad, ty hans vetande är helt
enkelt encyklopediskt. Det sträcker sig
nämligen icke blott till flera av
filosofiska fakultetens discipliner utan
jämväl till medicinens olika grenar. Ja,
även på områden, som ligga hans
egentliga forskningssfärer ganska fjärran,
är hans kunnighet lika omfattande som
grundlig. Betecknande är, at£ då en
framstående docent inom teologiska
fakulteten under en tågresa i professor
Herrlins sällskap förde in diskussionen
på ett av sina specialområden, det snart
visade sig, att professor Herrlin även
där var den kunnigaste - detta enligt
vederbörande docents egen utsago.

Även i sina senare filosofiska arbeten,
såsom »Renässansens etik» (tryckt i
Lund såsom manuskript 1897-1901,
402 sidor, ännu ej fullbordat), »Till
ändamålsbegreppets historik» och »De
klassiska riktlinjerna för Kants
filosofiska utveckling», har professor
Herrlin med framgång tillämpat
kontinuitetssynpunkten vid sina forskningar.
Sistnämnda arbete, som med anledning
av Kant-jubileet utkom 1924, betecknar
förf. själv som ett försök att finna
ko-ordinaterna för en tankegeometrisk
orientering, och därmed har han enligt
fackmäns vittnesbörd lämnat ett
synnerligen värdefullt bidrag till
Kant-forskningen. Till försvar för en modern
empirisk uppfattning av filosofien har
professor Herrlin utgivit den kritiska
skriften »Filosofi och fackvetenskap»,
vari han hävdar den åsikten, att
filosofien i förhållande till de olika
fackvetenskaperna icke är en artskild utan
endast gradskild disciplin.

Inom ämnena psykologi och
pedagogik ha professor Herrlins insatser varit
av banbrytande karaktär. Han var den
förste, som införde
experimentalpsyko-logiska forskningsmetoder i vårt land,
och därvid gav han psykologien den
naturvetenskapliga och medicinska
inriktning, som sedan visat sig så
fruktbärande. Själv har han framförallt
sysselsatt sig med flera intressanta
problem på gränsområdet mellan psykologi
och psykiatri. I arbetet »Själslivets
underjordiska värld», som, starkt
reviderat och tillökat, jämväl utkommit på
danska, har han sålunda behandlat
spörsmålet om »omedvetna» eller
»undermedvetna» själstillstånd med
särskild hänsyn till spiritismens och
oceul-tismens forskningsrön. »Snille och
själsjukdom» utgör ett annat ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free