- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
298

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Kristendomsundervisningen - Förbättrad lärarutbildning i Norge - Ny donation till S. A. F.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

SVENSK L Ä R A R E TID NING

===*
Nr 13

ett särskilt läroämne i folkskolan, samt
gör i samband därmed det påståendet,
att detta icke på något sätt behövde
innebära ett minskande av det
uppväxande släktets religiösa kunskaper. För
överstyrelsen synes det emellertid klart,
att det icke kan bliva några goda
kunskaper i ämnen, som avskaffats från
skolans arbetsordning och på sin höjd
göras till föremål för någon
innanläsning. Detta gäller exempelvis historia
och naturkunnighet likaväl ’som
kristendomskunskap. När fråga blir om ett
intellektuellt tillägnande, torde det icke
vara någon grundväsentlig pedagogisk
skillnad mellan sistnämnda ämne och
andra läroämnen.

Härmed är man då framme vid det,
som synes utgöra kärnan i motionen.
Motionären vill icke, såsom
motiveringen möjligen kunde giva vid handen,
helt avskaffa
kristendomsundervisnmg-en, men han önskar den förlagd till
vissa lästimmar utan läxor och
läxförhör. Förslaget i dess helhet innebär
en väsentlig omläggning av ämnet.
Huru detta skall kunna ske utan ändring
i det i undervisningsplanen angivna
målet för undervisningen blir en särskild
fråga. Detta mål angives sålunda, att
kristendomsundervisningen i folkskolan
har till uppgift att på ett sätt, som kan
främja, lärjungarnas religiösa och
sedliga utveckling, giva dem en efter
deras mottaglighet och behov avpassad
kunskap om kristendomens uppkomst,
innehåll och utveckling. Det ligger ju
också i själva namnet
kristendomskunskap, att det närmaste syftet är att
meddela barnen kunskap i och om
kristendom. Genom motionärens
reformförslag skulle tydligen den pedagogiska
likställigheten mellan kristendomsämnet
och andra skolans ämnen komma att
upphävas både i fråga om mål och
medel. Kunskap sinhämtandet skulle träda
i bakgrunden, och ett medel som i
fråga om andra ämnen är av stort värde,
när det gäller kunskapens inpräglande,
skulle helt bannlysas. Att läxläsning
under alla förhållanden skall förnuftigt
användas inskärpes i
undervisningsplanens anvisningar och är givetvis en
allmän förutsättning här som i andra
ämnen. Även den i undervisningsplanen
anbefallda historiska läggningen av
kristendomsämnet skulle i väsentlig
mån utplånas genom den av motionären
föreslagna anordningen, att lärokursens
kyrkohistoriska moment komme att
förvisas till den vanliga
historieundervisningen, där den naturligtvis finge
synnerligen knappt om utrymmet.

Vad som enligt motionärens förslag
egentligen komme att återstå bleve den
i punkten 2 i motionens kläm
föreslagna läsningen med eventuella samtal
över bibeltexter. Av motiveringen (sid.
4) framgår, att motionären tänkt sig,
att dessa kristendomstimmar skulle
»beredas en helt och uteslutande allmän
uppbyggelse- och uppf ostringskaraktär».
Om de av motionären sålunda
förordade uppbyggelsetimmarna, vilka skulle

helt ersätta de nuvarande lärotimmarna
i kristendomskunskap, enligt hans
mening skulle stå i full överensstämmelse
med religionsfrihetens princip, synes
det underligt att han finner sig kunna
stämpla den nuvarande
morgonandakten såsom det betänkligaste
samvets-tvång, ett samhällets otillbörliga
våldförande på barnens utveckling och
såsom religiös okultur. Just från den
synpunkt som motionären synes skatta
högt, nämligen såsom medel för
upp-byggelse och uppfostran, är skolans
morgonandakt synnerligen värdefull,
om den förrättas på det sätt och i den
anda, som i undervisningsplanen
förutsattes.

I sitt ovannämnda utlåtande över
religionsfrihetssakkunnigas betänkande
har överstyrelsen närmare berört, hur
frågan om deltagandet i skolans
morgonandakt skulle kunna lösas, i
händelse någon målsman på grund av
verkliga samvetsbetänkligheter skulle yrka på
befrielse för sina barn. Erforderlig
befrielse skulle i sådant fall kunna
lämnas.

Vad sakens mera formella sida
beträffar, får överstyrelsen erinra
därom, att den andakt, som nu är i fråga,
är föreskriven i folkskolestadgan, vadan
sålunda ett bifall till motionärens
förslag förutsätter ändring även i denna
stadga.

Den enligt överstyrelsens mening
lämpligaste anordningen är sålunda, att
skolans morgonböner få behålla
karaktären av andaktsstunder, och de till
kristendomskunskap anslagna timmarna
få behålla sin likställighet med andra
lektionstimmar i skolan, vilka för
olika ämnen avse meddelande och
inhämtande av verklig kunskap. Detta
utesluter naturligtvis icke, att över
lektionerna i kristendomskunskap kan och bör
vila en stämning av helgd och andakt.

På grund av vad överstyrelsen
sålunda anfört, finner sig överstyrelsen
böra avstyrka den föreliggande motionen.

Förbättrad lärarutbildning

i Norge.

Den 5 mars var en märkesdag i
Norges skolhistoria. Den dagen framlades
nämligen proposition till stortinget om
fyraårig lärarutbildning och tvåårig
kurs för studenter. Det är ett stort
förberedande arbete och en lång väntetid,
som har föregått denna händelse. Kedan
i slutet av år 1914 förelåg ett
utarbetat förslag från
Lärarutbildningskom-mittén om fyraåriga seminarier, och
detta förslags femtonårsjubileum
firades sålunda med den kungliga
propositionen.

Det är särskilt tre saker, som varit
avgörande. Folkskolans utveckling
under de senare åren har ställt större krav
på folkskolans lärare; nya ämnen och
nyare undervisningsmetoder ha arbetat
sig fram, och genljuden av de stora ny-

daningarna på skolans område kräva, att
man står rustad att låta skolan
påverkas av de nya idéerna. Stortinget
har i princip genomfört enhetsskolan, i
det att folkskolan skall vara grundskola,
och om denna reform skall bli en
verklig förbättring, måste lärarutbildningen
för folkskolan betydligt förbättras. Det
som underlättar genomförandet av
fyraåriga seminarier just nu är den
tröstlösa överproduktion av lärare, vilken
gör det möjligt att komma över
över-gångsåcen utan särskilda svårigheter.

Propositionen har på lärarhåll
mottagits med stor entusiasm. Styrelsen för
Norges Lsererlag och ett representativt
ombudsmöte ha sänt regeringen
följande tack för att den framlagt
propositionen : Styrelsen för Norges Lsererlag och
ombud från alla kretsar i
lärarsamman-slutningen, samlade till möte i Oslo,
sända regeringen sin varma hälsning med
tack för framläggandet av förslag om
bättre lärarutbildning. Det är ett
gammalt och starkt krav från lärarhåll, att
också vi måtte få en mera fyllig och
tidsenlig utbildning för lärarna, så att dessa
på bästa sätt må kunna göra sitt arbete
i folkundervisningens tjänst, och vi
hoppas därför, att stortinget tillsamman
med regeringen stöder detta krav.

Ny donation till S. A. F.

Efter verkställd boutredning efter
framlidne folkskolläraren Karl Fredrik
Forsman, Svennevad, har av
utredningsmännen i boet, folkskolläraren Anton
Kjellin, Tarsta, och överläraren Edvin
Aspling, Strängnäs, till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening överlämnats hr
Forsmans testamente av den 30 december
1927, enligt vilket han till
centralstyrelsen testamenterat lägenheten Stora
Hyddan i Svennevads socken, Örebro
län, jämte 8,579:73 kronor för att av
centralstyrelsen inrättas till ett
barnhem, »emottagande ett lämpligt antal
värnlösa, friska barn från allt Sveriges
land - företrädesvis dock från
Östergötland och Närke - vilka där må
erhålla vård, fostran och sysselsättning».
Hemmets namn skall vara »Hyddan,
Maria, Karl Forsmans och Julia
Köh-lers Barnhem».

Enär de testamenterade värdena icke
äro tillräckliga för att f. n. inrätta
Stora Hyddan till ett barnhem, har
centralstyrelsen, efter att ha förvissat sig
om att ur juridisk synpunkt inga
hinder föreligga, beslutat att tills vidare
uthyra Stora Hyddan samt att
hyresbeloppet jämte inflytande räntemedel
skall läggas till det kapital, som
centralstyrelsen genom testamentet erhållit,
för att, sedan kapitalet vuxit till en
sådan summa, att det kan anses
tillräckligt såsom grundfond för det av
testator planerade barnhemmet, inrätta
Stora Hyddan till ett sådant hem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free