- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
308

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. 26 mars 1930 - Fria ord - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 13

For Fysikundervisningen

Modell av fyrtakts-motor

Pris Kr. GO:-

På grund av stor efterfrågan
på vår modell av 4-taktsmotor
ha vi kunnat utvidga
tillverkningen av densamma, vilket
möjliggjort en högst väsentlig
prisreducering.

F. A. JSTorstedt

<& .Söner

Skolmateriellavdelningen

enliga och ej uppkonstruerade! Målkastning!

Sedan 1923 ha vi härnere i Skåne brottats
med simningsproblemet. Mig veterligt
upptogs frågan till diskussion första eången
nämnda år på en av gymnastikkurserna vid
Sydsvenska Gymnastikinstitutet i Lund. På
den sommarkursen voro flera landskap
representerade. Och eftersom detta problem nu är
högaktuellt, kan det kanske vara av intresse
att framföra en synpunkt. Från Norrland
framfördes det argumentet, att vattnet var
för kallt. »När ska proven i simning
avläggas?» frågade Fr. Kanold. Innan skolan slutat
på våren, var isen dåligt borta och när
höstterminen börjat, är det åter för kallt.
Detta var ett talande argument, som alla
måste böja sig för.

Och under diskussionen om vårt märke
diskuterades länge och gång efter annan om
stipulerandet av avstånd till vatten i likhet
med vad Stockholm nu gått in för. Om man
sedan bestämmer 3 eller 5 km. är ju en
oväsentlig detalj. Men glöm ej att många av
våra insjöar ofta.äro odugliga för nybörjare
i simkonsten - fulla som de äro av dy och
slingor från varjehanda vattenväxter. Där
näckrosslingorna äro de mest förrädiska. Vad
blev nu resultatet? Jo, det överlämnades åt
resp. lärare (lärarinna) att bestämma, om
simprovet skall avläggas eller ej. I Skåne-märket
ingår nämligen den bestämmelsen, att där
simprovet kan avläggas, får ej det andra
märket användas. Och snart ska vi få se, att den
frågan löser sig fullkomligt automatiskt. Det
blir en hederssak för våra skånepågar och
töser att avlägga simprovet för att få bära
den röda gripen.

De församlingar äro säkerligen fort
räknade, som skulle bekosta gjutning av en
cementbassäng.

f SL r* c .
L ÖL C. ’l"’1

HARDTMUTH
KOH-I-NOOR

Goda huvudstadsbor! Inkalla några lärare
från landsorten! Det är den som har skon på
sig, som vet var den klämmer!

Och slutligen! Varför ej tillställa landets
gymnastikinspektörer de frågorna, som Ni
infört i skolans fackpress?

Hälsingborg den 14 mars 1930.

Frithiof Hcellquist.
Ordf. i Skånestädernas sektion.

Till hr Hsellquists ovanstående insändare
och till hans genmäle i Hälsingborgs
Dagblad den 17 febr. kunde det egentligen vara
nog med att konstatera, att hr Hellquist
läst med förutfattad mening mellan raderna
i mina inlägg i Sv. Ltg om de skånska
idrottsmärkena för ungdom. Men i hopp om att
kunna hindra detta en annan gång vågar jag
utnyttja spaltutrymmet och komma med
några kommentarer.

I fråga om orsaken till Skånes
ungdoms-och skolidrottsmärken har jag ju faktiskt
framhållit endast detsamma, som
skåningarna själva varit mycket ivriga att påpeka,
nämligen att man på sina håll nere i Skåne
förlorat tron på att någonting gott kan
komma från skolidrottsförbundet. Men detta
måtte ha varit en sak som »gick an för
gubben, ej för andra»! I en artikel skrev jag
visserligen, att det skånska nitet kommit i en
så egendomlig dager, att man på sina håll
förletts att tänka på stridslust och
maktlystnad som bevekelsegrunder till detta, därför
att Skånes ungdomsmärken kommit till vid
en så olycklig tidpunkt, nämligen just sam-

tidigt som Skolidrottsförbundets
märkeskommitté satt och reviderade bestämmelserna för
förbundets märken. Men jag fortsatte ju
sedan och framhöll, att skolidrottsledare i
Malmö givit upplysningar, som ställde det
skånska märkesarbetet i en helt annan
dager. Främst var det ju det, att man nere i
Skåne i många år arbetat på att komma
fram till bästa möjliga märkesbestämmelser
och att man inte just i år velat avbryta sitt
arbete, då man ju alls inte visste, om
Skolidrottsförbundets märkeskommitté skulle
komma att ta hänsyn till de skånska önskemålen.

Jag måste säga, att jag blev litet häpen,
när detta objektiva refererande av saken gav
hr H-t anledning att komma med ett
genmäle i H. D. mot mig personligen och med
förfrågningar om varför inte skåningar
blivit invalda i märkeskommittén.

Jag är’ inte ledamot av
skolidrottsförbundet och låter hr Hsellquists frågor stå öppna.
Men jag vågar komma med den förmodan, att
orsakerna till att ingen skåning blivit invald
i förbundets märkeskommitté äro de långa
resorna och Skolidrottsförbundets dåliga
ekonomi. Att inte skolidrottsledare i Hälsingborg
fått ta del av märkeskommittens arbete så
där under hand torde återigen bero på att
Hälsingborgs folkskolors idrottsförening inte
tillhör skolidrottsförbundet. Det brukar ju
inte vara sed, att förbund göra förfrågningar
hos oinregistrerade föreningar i saker, som
röra inre angelägenheter inom förbundet.
Däremot ha livaktiga inregistrerade
skol-idrottsföreningar i Skåne fått del av märkes-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free