Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. 2 april 1930 - J. Valfrid Brodd: En märklig skolbarnsundersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
kens början. Pulsfrekvensen räknades
omedelbart före och efter andningsförsöket;
kroppstemperaturen mättes efter det barnet
vilat en halvtimme. Hämoglobinet bestämdes
även dagligen under försökstiden.
Standardomsättningen bestämdes medelst
Kroghs respirationsapparat med ett av dr N.
konstruerat munstycke. Den under 15 min.
konsumerade syrgasmängden uppmättes. De
första 5 minuterna medtogos dock ej i
resultaten. Efter avläsning av barometertrycket,
apparatens och luftens temperatur,
reducerades den uppmätta gasmängden med hjälp av
särskilda tabeller.
Som regel blevo de erhållna
andningskurvorna synnerligen jämna.
Vid bestämningen av
standardomsättningen influera skiftande yttre moment, främst
kroppsrörelser och den intagna födan. För
att så vitt möjligt eliminera inflytandet av
dessa faktorer forslades barnen fullständigt
fastande i bilar från sina hem till
laboratoriet, där försöken utfördes.
Hämoglobinet eller syrekapaciteten i
blodet bestämdes medelst en hämoglobinometer.
Blodprovet togs i fingerblomman å barnen.
Fem avläsningar gjordes å varje
hämoglobin-prov, som dagligen togs under en vecka i
varje undersökningsperiod.
Resultat.
Vi redogöra först för
undersökningarna över tillväxten i kroppslängd och
vikt. Av de talrika tabellerna och
diagrammen framgår, att längdtillväxten i
de olika perioderna ej försiggår
likformigt utan att en växling förefinnes
mellan stark och svag tillväxt.
Diagrammen visa, att även
beträffande viktökningen en växling
konstaterats, så att i regeln under perioder av
stark längdtillväxt förefinnes samtidigt
svag viktökning och tvärtom.
Om undersökningarna i Spånga 1926
-1927 säger dr N. rörande gossarna:
Under september-november visar
längdtillväxten ett minimum samtidigt som
viktökningen har ett maximum. Under
novem-f)er-februari förefinnes ett maximum i
längdtillväxten samtidigt med ett minimum i
viktökningen; under februari-april ett minimum
i längdökningen med ett nytt maximum i
viktökningen; under april-maj ett nytt
maximum i längdökningen med ett minimum
i viktökningen samt slutligen under
sommarmånaderna maj-september en tämligen stark
längdtillväxt, dock ej så utpräglad som under
maximiperioderna. Viktökningen visar i
denna sista period ett minimum. (Kursiv, av dr
N.)
Den starkaste längdtillväxten skulle
ske under april-maj. Viktökningen
skulle vara störst under februari-april.
Se bifogade tabell!
60-dagarsperiod
Längdökning i cm.
Viktökning i kg.
Feh.-april ............... 0,76 0,82
April-maj............... 1,22 0,48
Maj-sept................ 0,96 0,38
Sept.-nov................ 0,60 0,78
Nov.-feh................... 1,06 0,40
För att utröna viktökningen under
olika perioder av sommaren vägdes 111
flickor och 141 gossar från Spånga i
slutet av maj, den l aug., slutet av
september och vid slutet av november.
Av nedanstående tabell framgår, att
viktökningen till augusti visar ett
minimum och att den stegras successivt
under följande perioder.
Period
Viktökning i kg. pr 60 dagar
Flickor
Gossar
Juni-aug................ 0,26 0,io
Aug.-sept................ 0,56 0,84
Sept.-nov................ 0,76 0,74
Diagrammen ’ över längd- och
viktökningarna hos flickor i Spånga 1926-1927 visa,
att under september-november förefinnes ett
minimum i längdtillväxten samtidigt med ett
maximum i viktökningen; under november-
februari ett maximum i längdtillväxten med
ett minimum i viktökningen; under februari
-april ett nytt minimum i längdtillväxten
med ett nytt maximum i viktökningen;
under april-maj ett starkt maximum i
längdökningen med ett tydligt uttalat minimum i
viktökningen samt slutligen under
sommaren maj-september ett maximum i
längdtillväxten med samtidigt mindre god
viktökning. (Kursiv, av dr N.)
Sammanslås alla åldersgrupperna och
omräknas längd- respektive
viktökningarna till 60-dagarsperioder finna vi en
påfallande överensstämmelse med
resultaten för gossarnas tillväxt.
P e r i o d
Längdökning pr cm.
Viktökning pr kg.
Feb - april
0,80
"0,78
April - maj ..... . .....
1,22
0,36
Maj - sept ................
1,12
0,44
Sept - nov. .. ...........
0,62
0,80
Nov. - feh ...................
3,08
0,36
Under 1928-1929 upprepades
samma undersökning i Spånga som
föregående år med den skillnaden, att
undersökningen påbörjades i januari. Det
framgår av de talrika tabellerna och
diagrammen, att tillväxten även detta år
växlar mellan stark och svag i på
varandra följande perioder.
Ett tydligare uttryck för t ill växt
intensiteten erhålles vid sammanslagning
av samtliga grupper och omräkning av
ökningarna till 60-dagarsperioder,
vilket följande tabell visar.
Både hos flickorna och gossarna är
viktökningen påtagligt större under
maj-september än under samma period
föregående år.
Samtidigt med denna senare
undersökning i Spånga företogs av dr N. en
liknande i Stockholm. Avsikten var att
å största möjliga enhetliga material
söka studera den periodiska tillväxten.
Närvarande vid första mätningen voro
666 gossar och 579 flickor, samtliga
tillhörande folkskolans 3: e klass.
Den statistisk-matematiska behand-
Period
Gossar
Flickor
Längdökning i cm.
Viktökning i kg.
Längdökning i cm.
Viktökning i kg.
Jan.-mars...... 0,76 0,68 0,92 0,46
Mars-maj ...... 0,88 0,24 0,92 0,38
Maj -sept....... 0,94 0,62 1,06 0,78
Sept-nov....... 0,66 0,68 0,74 0,70
Nov.-jan....... 0.92 0,34 0,98 0,54
Vinterhalvåret
(sept.-mars) ... 0,78 0,54 0,88 0,56
Sommarhalvåret
(mars-sept.) ... 0,92 0,50 1,02 0,66
lingen av undersökningssiffrorna måste
här förbigås.
Vid omräkning av de olika
ökningarna pr 60 dagar erhålles följande
tabell :
Period
Gossar
Flickor
Längdökning i cm.
Viktökning i kg.
Längdökning i cm.
Viktökning i kg.
Jan.-mars...... 0,72 0,60 0,76 0,5fi
Mars -maj ...... l,oo 0,42 1,14 0,34
Maj-sept....... 0,84 0,r,o 0,92 0,76
Sept.-nov....... 0,74 0,42 0,78 0,60
Nov.-jan....... 0,88 0,32 0,92 0,44
Vinterhalvåret
(sept.-mars) ... 0,78 0,44 0,82 0,54
Sommarhalvåret
(mars - sept.) ... 0,88 0,54 l,oo 0,62
Viktökningarna hos barnen från Stockholm
under årets olika perioder visa i stort sett
omvända förhållanden till längdökningen och
så att maxima i längdökningen under mars
-maj och november-januari äro samtidiga
med minima i viktökningen. Minimum i
längdökningen under januari-mars är
samtidig med maximum i viktökningen, däremot
är minimum i längdökningen under
september-november endast hos flickorna förenat
med ett maximum i viktökningen.
Viktökningen under sommaren är hos både gossar
och flickor maximal. (Kursiv, av dr N.)
Av såväl undersökningarna i Spånga
som Stockholm framgår, att
längdökningen under sommarhalvåret är
betydligt starkare uttalad än under
vinterhalvåret.
För att studera tillväxten under
längre fortlöpande perioder uträknades å
materialet från Stockholm ökningarna
under 4-månaders perioder. Det visar
sig då, att under de 4 första
månaderna av året 1928 ökade barnen, både
gossar och flickor, maximalt i längd, men
att under nästa period denna ökning
var mindre markerad, för att under
årets sista månader visa ett minimum.
Viktökningarna visa icke så stor
överensstämmelse mellan gossar och flickor.
De barn, som hade en
anmärkningsvärt stor respektive liten längdökning
under vinterhalvåret (sept.-mars) ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
