Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. 2 april 1930 - Orientering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
Orientering.
Motionstiden har gått till ända i
fråga om propositionen nr 119
»angående vissa i samband med 1927
års skolreform stående frågor m.
m.». Bortses från några rent lokala
önskemål, som motionsledes
framförts, föreligga till statsutskottets
prövning följande fyra
huvudlinjer.
1. Regeringsförslaget, vars
huvudyrkanden kunna sammanfattas
.sålunda:
a) införandet av förenad linje
vid 22 av statens läroverk;
b) upprättande av högre allmänt
flickläroverk i Örebro med
anknytning till folkskolans 4: e och 6: e
klasser;
c) nyinrättande av
flickrealsko-lor i Linköping och Borås;
d) högre flickläroverken i
Stockholm, Gröteborg, Malmö och
Hälsingborg, som nu bygga på 6-årig
folkskola, få anknytning till både
4:e och 6:e klassen;
e) lyceiorganisationens
beskärande att omfatta endast tre
lycei-linjer (Malmö, realläroverket i
Göteborg, latinlyceet vid nya
elementarskolan i Stockholm).
2. Hrr Reuterskiöld s och
Anderssons i Ovanmyra (bondef.)
motioner:
a) avslag å den förenade linjen
men prövning försöksvis av två
sådana linjer i Borås och Jönköping
samt med en sådan linje i
Västervik, Arvika, Söderhamn,
Trälleborg och Åmål;
b) avslag å k. m: ts förslag i
fråga om ändrad anknytning vid
flickläroverken i Stockholm, Gröteborg,
Malmö och Hälsingborg;
c) bifall till regeringens förslag
beträffande läroverken i övrigt,
dock med begäran om ny plan för
flickläroverkens organisation;
d) att som villkor för
statsunderstöd till kommunal flickskola skall
stipuleras ett genomsnittsantal av
15 lärjungar pr klass.
3. Hrr Carlssons i Gävle och
Jonssons i Lycksele (fris.)
motioner:
a) bifall till regeringsförslaget i
stort sett men avslag i de delar, där
regeringen frångått de
skolsakkun-nigas förslag, vilket i huvudsak
innebär :
b) avslag i fråga om förändrad
anknytning vid de fyra
flickläroverken i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Hälsingborg;
c) upprättande av högre
flickläroverk, utom i Örebro, även i
Uppsala och Lund samt nyinrättande
av flickrealskolor, utom i
Linköping och Borås, även i Norrköping,
Jönköping, Karlstad och Västerås.
4. Hrr Möllers och P. Alb,
Hanssons (soc.) motioner:
a) rent avslag på den förenade
linjens införande i
skolorganisationen ;
b) avslag följaktligen även på
förslaget om ändrad anknytning
vid de redan inrättade fyra högre
flickläroverken;
c) nytt högre flickläroverk i
Örebro, byggt på den 6-åriga
bottenskolan ;
d) införande av
samundervisning på gymnasiestadiet eller
genom hela läroverket i Uppsala,
Norrköping, Linköping, Jönköping,
Lund, Borås, Karlstad och
Västerås;
e) generellt avslag på förslaget
om särskilda flickrealskolor.
Ser man på den styrka i
riksdagen, som de olika förslagen kunna
antagas representera, finnes skäl
för följande antaganden.
Regeringsförslaget i sin helhet
torde kunna påräkna understöd
från hela högerpartiets sida samt
från några frisinnade av typen
Johan Bergman.
Bondeförbundets motion torde
omfattas av en praktiskt taget
enhällig andrakammargrupp samt en
majoritet i första kammaren.
Den frisinnade motionen
framträder icke som partimotion.
Motionens författare, hr Almkvist, har
av okänd anledning överlåtit åt
andra att väcka motionen i fråga.
Partiet som sådant har icke intagit
ståndpunkt vare sig för eller mot
regeringsförslaget. Veterligen äro
meningarna inom partiet mycket
delade.
Den socialdemokratiska
motionen har väckts som partimotion.
Hela partiet torde praktiskt taget
stå enigt bakom densamma.
Om man av dessa förhållanden
vågar draga några slutsatser,
torde man kunna förutsäga, att
regeringsförslagets utsikter i år äro
mycket osäkra. Förslaget att
omstuva de högre flickläroverken i
Stockholm, Göteborg, Malmö och
Hälsingborg bör rimligen icke
kunna genomföras, då samtliga
motioner här äro ense i sina
avslagsyrkanden. Denna utgång måste
ecklesiastikministern från början ha
räknat med, och förslaget är från
hans sida tydligen endast en gest
till det bottenskolefientliga
galleriets förnöjelse.
Osäkrare kan måhända läget
synas vara i fråga om den förenade
linjens framtidsutsikter.
Socialdemokraterna stå samlade på
avslagslinjen, motionärerna från
bondeförbundet likaså. De senare framhålla
med all rätt, att förslaget i denna
del innebär ett upprivande av en
bland grunderna för 1927 års
skol-beslut. Hr Almkvist slår å andra
sidan ned bland förslagets fäder
inom 1927 års Skolsakkunniga. På
honom har regeringen tydligen
byggt sitt parlamentariska hopp.
Är det emellertid alldeles säkert,
att regeringen icke en dag får
sjunga: Det hopp vi byggt på
Almkvist tycks ej fullbordat bli?
Framtiden får väl utvisa, om det går att
samla alla de frisinnade kring en
saikligt så svag och inkonsekvent
ståndpunkt som den hr Almkvist
intagit i fråga om anknytningen
mellan folkskola och läroverk.
I dag torde ingen våga sig på
några säkra antaganden i dessa
stycken.
Självfallet torde årets
huvudstrider i skolfrågan komma att stå
kring dessa två frågor: införandet
i läroverksorganisationen av den
förenade linjen som en definitiv
anordning samt rubbning av den
bestående anordningen i fråga om de
högre flickläroverken.
En fråga, som därjämte givetvis
kommer att samla sitt intresse vid
årets skoldiskussioner, är frågan
om flickläroverkens organisation.
Att Örebro-läroverket kommer till
stånd, torde få anses givet, då både
regering och motionärer äro ense
därom. En annan anknytningsform
för detta läroverk än för de fyra
förutvarande kan emellertid icke
försvaras. Spörsmålet om
inrättande av särskilda flickrealskolor blir
väl till sist en fråga om det
verkliga behovet av sådana läroanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
