Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. 2 april 1930 - Edv. Holmstrand - G. Ströberg - Oscar Skoglund - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENSK LÄRARETIDNING
327
ning av lärargärningen och tacksamhet för
gångna åren tillönska jubilaren ett
behagligt otium cum dignitate.
-m.
G. Ströberg.
Den 8 april fyller överläraren vid Daltorps
folkskola i Borås Gustav Ströberg 50 år. S. är
född i Skatelövs församling av Kronobergs
län men kom vid unga år till Växjö, där han
växte upp och fick sin utbildning. Han avlade
organistexamen redan år 1899 och genomgick
därefter seminariet, varifrån han
utexaminerades 1903. Läsåret 1903-04 tjänstgjorde S.
som vik. folkskollärare i Växjö. Höstterminen
1904 erhöll han anställning som e. o. lärare
vid Borås folkskolor och valdes 1905 till
ordinarie lärare härstädes. Fr. o. m.
höstterminen 1919 tjänstgör S. som överlärare
vid Daltorpsskolan.
Åren 1905-1919 tjänstgjorde S. som
organist vid Gustav-Adolfskyrkan men avgick från
denna befattning vid utnämningen till
överlärare. Under en lång följd av år har han
varit ledamot i styrelsen för Borås kretsförening
av S. A. F. och är sedan år 1926 föreningens
ordförande. Vidare är han suppleant i
styrelsen för Borås högre folkskola, ledamot av
styrelsen för Borås orkesterförening och i
styrelsen för Boråskretsen av Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet samt
sekreterare i de båda sistnämnda föreningarna.
Slutligen är han mycket verksam inom
härvarande loge av frimurarorden och tjänstgör
bl. a. sedan flera år som logens bibliotekarie.
Gustav Ströberg är en fin och nobel
personlighet. Han framför alltid sina åsikter och
gör sin mening gällande på ett försynt och
övertygande sätt. Hos alla, med vilka han
kommer i beröring, väcker han sympati och
vänskap. Också hör han till de lyckliga
människor, som ha många vänner men inga
fiender. På högtidsdagen skall han förvisso röna
många bevis på sympati och tillgivenhet från
den stora vänskaran såväl inom som utom
kamratkretsen.
-d.
Oscar Skoglund.
Den 8 april fyller läraren vid Katarina
södra folkskola i Stockholm Oscar Skoglund
30 år.
Hr Skoglund är född i Österlöfsta och
utexaminerad från Uppsala seminarium 1891.
Efter en kort tjänstgöring som lärare i
Boll-läs erhöll han efter avlagt prov 1892
anställning vid Stockholms stads skyddshem vid
fjärhovsgatan 91, och när detta förlades till
Skrubba utanför Stockholm, blev också hr
Skoglunds verksamhet förlagd dit. Här
tjänstgjorde S. till 1924, då han på egen begäran
fick transport till sin nuvarande
verksamhetsplats.
S. har sålunda nedlagt sina bästa krafter i
skyddsarbetets tjänst. Han har sett skaror av
ungdom, som fått börja sin vandring på livets
skuggsida, som kanske ofta fått fortsätta i
samma spår men som kanske ibland fått se
litet sol under vägen. Man kan vara
förvissad om att deras bekantskap ,med
Oscar-Skoglunds solskenslynne åtminstone ej varit
ägnad att göra livet mörkare för dem.
Det är alltså blott en tid av 6 år som
S. innehaft sin nuvarande verksamhet. Han
har emellertid under denna tid gjort sig
känd bland kamraterna som en
samvetsgrann och nitisk lärare, som en karaktärsfast
människa och en värderad kamrat. En ljus
syn på tillvaron, på livet och människorna
och en sann humor ha säkerligen varit
egenskaper, ,som i sin mån bidragit till hans
vänliga gemyt och friska humör, som jämnat
hans egen väg och som mången gång lyst
upp tillvaron för hans omgivning.
Med innevarande termins utgång avslutar
vännen Skoglund sin snart 40-åriga
lärargärning, och det blir ej utan en känsla av
saknad, när hans kolleger ej mera återfinna
honom i sin krets. S. avflyttar med
innevarande år till sin ägande gård utanför
Uppsala och får sålunda tillfälle att
återuppliva sin gamla kärlek till jorden och
fädernas bygd. Hans kolleger instämma säkerligen
med undertecknad uti ett tack för vad som
varit med tillönskan om .fortsatt
solskenshumör och mycken glädje på vägen.
N. S.
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening^.
Centralstyrelsesammanträde.
Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening har den 23, 24
och 26 mars haft sammanträde i
Stockholm. Samtliga ledamöter voro
närvarande.
Här nedan lämnas ett referat från
sammanträdet.
Valet av centralstyrelseledamöter.
Föreningens arbetssätt.
Vid årssammanträdet förelågo
motioner från Uppsalakretsen beträffande
föreningens arbetssätt, samt från
Varbergskretsen och Y stadstraktens
skolförening om valet av
centralstyrelseledamöter m. m. Motionerna äro
refererade i denna tidning ,nr 48 och 49 1929.
Utom dessa motioner förelågo nu två
framställningar berörande dessa
ärenden, den ena ingiven av hr Anders
Ås-blom, Uppsala, den andra av hr J. E.
Starrin, Härnösand.
Hr Åsblom hemställde, att
centralstyrelsen måtte för 1930 års ombudsmöte
framlägga de frågor om
stadgeändringar, som framförts till styrelsen av bl. a.
Uppsalakretsen.
Särskilt hemställdes, att centralstyrelsen
måtte sätta ombudsmötet i tillfälle att taga
ställning till en sådan ändring av stadgarna
för S. A. F.,
att den kretsarna nu tillkommande rätten
att besluta i väckta frågor, att välja
centralstyrelse ocli att besluta i föreningens
ekonomiska frågor komme att åvila en av kretsarna
vald representantförsamling,
att denna församling bleve så sammansatt,
att folkskollärare, folkskollärarinnor och små-
skollärarinnor bleve i densamma i görligaste
mån företrädda i förhållande till sina
medlemstal i föreningen,
att referendum införes med rätt till
röstning kategorivis,
att minst 12 av centralstyrelsens 15
ledamöter skola vara tjänstgörande lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor,
att i centralstyrelsens verkställande utskott
folkskollärare, folkskollärarinnor och
småskollärarinnor måtte bliva likvärdigt företrädda.
Samtidigt hemställdes, att frågan om
åstadkommande av fasta
valförsamlingar för val av
ombudsmötesrepresentanter ägnades nödig uppmärksamhet.
Efter att ha uttalat önskvärdheten av
att frågan om ombudsmötets ställning
inom S. A. F. bleve upptagen till
behandling vid .sommarens ombudsmöte
anförde hr Starrin:
Överhuvud är det så gott som omöjligt att
komma till klarhet i aktuella spörsmål genom
den vanliga behandlingsgången för ärendena.
I en krets kan en ny, utmärkt detalj
tilläggas, i en annan komma nya synpunkter fram,
men intet av dessa får någon betydelse,
emedan det är obekant för de andra kretsarna.
En hel del frågor inom S. A. F. äro av den
art, att de, så paradoxalt det än kan låta,
f. n. icke kunna framgångsrikt behandlas
inom S. A. F. En sådan fråga är frågan om
ombudsmötets ställning. Och den bör
därför upptas till behandling Mde vid
ombudsmötet och inom kretsarna på vanligt sätt.
Ombudsmötet bör nog sammanträda mera
regelbundet än f. n. En gång vartannat år
torde vara tillfyllest, därest icke särskilda
omständigheter i något fall påkalla tätare
sammanträden. Därjämte bör ombudsmötet
övertaga en del befogenheter, som nu påvila
centralstyrelsen. I samband därmed torde
antalet ledamöter i centralstyrelsen kunna
minskas till tolv. Utom de självständiga
befogenheter, som kunna komma att tilldelas
ombudsmötet, bör det även få till uppgift att
förberedande behandla alla större ärenden,
som sedan skola utsändas till kretsarna. På
det sättet kunna olika huvudsynpunkter på
en fråga i god tid framkomma. Därigenom
öppnas möjlighet för kretsarnas medlemmar
att på ett friare sätt, än nu är fallet,
tillkännage sin mening. Självfallet bör denna
ombudsmötets möjlighet att uppställa och till
kretsarna få fram alternativ i ett ärende
kompletteras med ett stadgetillägg, som gör
det möjligt för kretsarna att vid redovisandet
av ett ärendes behandling särskilt ange, huru
många röster varje uppställt förslag samlat.
Härigenom skulle kretsarnas beslut vid
slutsummeringen av röstetalen framträda i
rättvisare siffror än nu, då tio kretsar med i
genomsnitt trettiofem medlemmar kunna
överrösta fem kretsar med i genomsnitt
etthundra medlemmar.»
Med hänvisning till vad sålunda
anförts, hemställdes, att centralstyrelsen
måtte giva sommarens ombudsmöte
tillfälle att diskutera frågan om
ombudsmötets ställning inom S. A. F.
Centralstyrelsen beslöt att upptaga
ärendena vid 1930 års ombudsmöte med
centralstyrelsens vice ordförande, hr
Edvin Stålfelt, som inledare.
En utredning om de ifrågavarande
spörsmålens tidigare behandling inom
föreningen kommer att tillställas
ombuden.
Ombudsmötet.
Till överläggningsämnen vid
föreningens ’Sextonde ombudsmöte, som
skall hållas i Stockholm den 8, ev. 7 och
8 juli, hade föreslagits av hr Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
