Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. 2 april 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
ÅsUom, Uppsala, frågan om
föreningens arbetssätt m. m. samt av hr J. E.
Starrin, Härnösand, tre ärenden:
ombudsmötets ställning inom S. A. F.,
inrättande av ett S. A. F: s permanenta
sekretariat samt
folkskollärarutbildningen. Beträffande frågorna om föreningens
arbetssätt m. m. och ombudsmötets
ställning inom S. A. F. hänvisas till vad
som meddelats här ovan.
Hr Starrins framställning angående
inrättandet av ett S. A. F: s
permanenta sekretariat, utmynnade i en
hemställan,
att centralstyrelsen måtte vid
sommarens ombudsmöte till diskussion uppta
frågan om inrättande av ett S. A. F: s
permanenta sekretariat för sina
administrativa, ekonomiska och pedagogiska
uppgifter samt i samband därmed
frågan om årsavgiftens höjande till minst
5:- kr.
Beträffande frågan om
folkskollärarutbildningen anförde hr Starrin:
Folkskollärarutbildningen och
seminarieorganisationen lia sedan någon tid varit
föremål för rätt livlig diskussion och skiftande
omdömen. Därmed är ingalunda sagt, än
mindre bevisat, att det nuvarande systemet
besväras av sådana olägenheter, som påkalla
dess ersättande med ett nytt. Helt visst
är dock tiden inne för Sveriges
folkskollärar-kår att på allvar ta upp problemet. Och det
ligger i sakens natur, att Sveriges
folkskol-lärarkår bör vara i stånd att ge viktiga
synpunkter och riktlinjer till ledning för den
fortsatta diskussionen.
Det är ett faktum, att seminarieutbildning
i allmänhet börjat bli föremål för hårda
omdömen; även dagspressen har burit vittne
därom. Helt visst är seminarieutbildning i dess
nuvarande form mindre tillfredsställande, men
därav följer icke med nödvändighet, att
denna form skulle vara i sin helhet förkastlig.
Många rikta sina blickar mot universiteten
i den tron, att universitetsbildade lärare
nödvändigt skulle vara bättre kvalificerade för
folkskolans uppgifter än seminariebildade
kolleger. Företrädarna av denna åsikt torde
också mena, att de nuvarande seminarierna
böra nedläggas.
Man synes här stå inför ett utslag av den
fördärvliga felsyn på folkskolans problem,
som kommit till synes i äldre tiders
läroplaner, kurser och läroböcker samt senaste
tidens krav på skärpta avgångsprov, nämligen
att folkskolan kan och bör kopieras på
realskolan: Realskolan och läroverkens lärare
utbildas vid universitet, alltså böra även
folkskolans lärare utbildas vid universitet.
Dessutom synas ovidkommande önskemål i fråga
om samhällsställning och prestige ha spelat
in på sina håll.
Undertecknad håller fore, att seminarierna
icke böra slopas; självklart böra
universiteten öppnas för folkskollärare. Eller ock bör
en pedagogisk högskola inrättas. Och så torde
det vara förmånligt att minska seminariernas
antal och göra dem större. Det viktigaste blir
under alla omständigheter, att seminariernas
arbetssätt omlägges och att studietiden
förlänges med ett år.
När 18-19-åringen gör sitt inträde, är
han i regel ovan vid skolarbete eller strängt
studiearbete överhuvud, och han är sålunda
andligen - många även lekamligen -
osmidig och otränad. Därför bör första
studieåret bli ett slags förberedelseår och till stor
del upptagas av fysisk fostran. Det
huvudsakliga av kurserna i slöjd utav olika slag,
teckning, sång och musik genomarbetas
också under första året. Övrig tid fördelas på
språk - tyska, engelska och svenska -
matematik, geografi och biologi.
Under de följande fyra åren bedrivas verk-
liga studier. Men sedan seminaristerna nu
något vant sig vid ordnat studiearbete, vore det
oriktigt att sätta dem i skolbänkar och
förnöta deras tid med intressedödande läxförhör.
De skola i stället läsa in givna pensa i olika
ämnen, vägledda av ämneslärarnas
inledningsföreläsningar samt studieanvisningar.
Arbetsresultatet skall redovisas i iorm av
fortgående tentamina och redogörelser. Eleverna
skola därjämte under dessa år vidare
fullgöra laborationsserier i biologi, fysik, kemi,
geografi m. m. samt fortgående serier av
undervisningsövningar i seminariets pedagogiska
institut. Kompletterande kurser i slöjd,
teckning, sång och musik fortgå alla år i
samband med laborationerna och
undervisningsövningarna.
Genom studietidens förlängning,
arbetssättets omläggning och inriktande på verkliga,
individuellt bedrivna studier samt större
utrymme åt de s. k. övniingsämnena torde den
blivande läraren bliva bättre rustad för sin
kommande uppgift än den universitetsbildade.
Ty han kommer att under utbildningstiden
leva i en annan och efter folkskolans behov
och förhållanden speciellt inriktad miljö. En
sådan bestämt avgränsad uppgift kan ett
universitet icke förelägga sig. Det väsentliga för
läraren - folkskolan - kan vid
universitetet helt visst icke få den dominerande
betydelse, den bör ha. Bl. a. torde det bli en
alltför svår uppgift att få till stånd en
tillräckligt stor övningsskola för några hundra
studerande. Och undervisnin^sövningar samt
auskultationer måste få ökat utrymme mot
nu.
Frångå- däremot seminarierna sitt
nuvarande otillfredsställande arbetssätt och
reformeras något i stil med ovan skisserade
synpunkter, torde seminarierna fortfarande få
anses vara den för utbildning av
folkskollärare ändamålsenligaste utbildningsformen.
På grund av frågans vikt och med
hänvisning till vad ovan anförts får jag anhålla,
att centralstyrelsen måtte giva sommarens
ombudsmöte tillfälle att diskutera frågan om
folkskollärarutbildningen.
Centralstyrelsen beslöt att utom
ärendena rörande val- och arbetssättet inom
föreningen frågan om inrättandet av
ett S. A. F: s permanenta sekretariat
skulle upptagas till behandling vid
sommarens ombudsmöte. Därjämte skulle
hänvändelse göras till programutskottet
för det 18: e allmänna
folkskollärarmötet, som kommer att hållas i Stockholm
den 10 och 11 juli, att frågan om
folkskollärarutbildningen måtte uppföras
på programmet för detta möte.
Lönefrågan.
Från -styrelsen för Sveriges
småskollärarinneförening förelåg en skrivelse
av i huvudsak följande lydelse:
Med anledning av att vissa kommuner
innehållit den provisoriska löneförbättringen,
eller en del därav, som av riksdagen beslutats
skola utgå från och med den l juli 1929 till
lärarpersonalen vid rikets folk- och
småskolor beslutade styrelsen för Sveriges
småskollärarinneförening vid sammanträde den l
och 2 mars att ingå till centralstyrelsen
för S. A. F. med en skrivelse angående
denna fråga.
Nämnda provisoriska löneförbättring utgår
visserligen med synnerligen låga belopp. I
alldeles särskild grad gäller detta för
småskollärarinnornas vidkommande. Det oaktat
mottogs den med tillfredsställelse av
lärarkåren såsom ett erkännande från
statsmakternas sida av det berättigade i kravet på en
förbättrad löneställning.
När därför en del av de kommuner, vilka
på grund av dyrorts- och andra förhållanden
tidigare ansett sig böra tillerkänna
folkskol-lärarkåren ett lokalt lönetillägg, funno det
med rätt och billighet förenligt att av
statliga löneförbättringen innehålla så stort
belopp, som motsvarades av det lokala
lönetill-lägget, väckte denna åtgärd besvikelse och
misstämning inom vida kretsar av
folkskollä-rarkåren, framförallt naturligtvis hos dem,
som därav drabbades. Man fann det
upprörande, att kommunerna skaffade sig en extra
inkomst genom att lägga beslag på den
blygsamma summa, varmed statamakterna
äntligen tagit ett första steg till gottgörande av de
mångåriga orättvisorna mot lärarkåren.
Vid sådant förhållande framstår i än
högre grad - inte endast med hänsyn till
lärarkårens rätt alltså utan även av rent
pedagogiska skal - den tvingande
nödvändigheten av att allt vad som kan göras för
undanröjandet av den rådande misstämningen
inom kåren, också blir gjort. Styrelsen för
Sveriges småskollärarinneförening får därför,
med tacksamt erkännande av vad
centralstyrelsen redan åtgjort i frågan, vördsamt
hemställa, att centralstyrelsen ville vidtaga de
åtgärder, som äro erforderliga för att vid
innevarande års riksdag få till stånd
bestämmelser, vilka tillförsäkra lärarkåren av riksdagen
beviljad löneförbättring.
Centralstyrelsen beslöt att överlämna
framställningen till representantskapet
för lönefrågor.
Tillsättning av lärartjänster.
Den för utredning av frågan om
tillsättningen av lärartjänster vid
folkskolan utsedda kommittén, bestående av
hrr Värner Rydén, Algot Jungnell och
Martin Liander samt fröken Jenny
Wahlman, framlade ett förslag i
ämnet.
Centralstyrelsen beslöt att
innevarande år utsända ärendet till allmän
behandling inom föreningens kretsar.
Rättstavningsfrågan.
Med anledning av den av
Ystadstraktens skolförening ingivna motionen
angående införandet i rikets
undervisningsanstalter av ett ljudenligare
stavsätt beslöt centralstyrelsen att för en
förberedande behandling av ärendet
tillsätta en kommitté. Till
kommitterade utsagos hr Martin Liander samt
fröknarna Frida Hamer och Jenny
Wahlman.
Hjälpskolan.
Vid sammanträdet meddelades, att
kommitterade för ärendet angående
hjälpskolan, hr Algot Jungnell och
.fröknarna Karola Pålsson och Elin
Lundewall, företagit en undersökning
rörande ,nu i olika kommuner
uppgjorda kursplaner för
hjälpskolundervis-ningen samt i vilken utsträckning
fortsatt undervisning för hjälpklassbarn
hittills blivit anordnad. Uppgifter hade
därjämte inhämtats angående antalet
elever från hjälpskolan, som blivit helt
eller delvis självförsörjande eller fallit
samhället till last.
Då bearbetningen av det inkomna
materialet ännu ej hunnit slutföras,
bordlades ärendet.
Fortbildningskurser.
Från Jönköpings
folkskollärarsällskap hade till centralstyrelsen inkommit
en motion, vari hemställdes, att central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
