Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. 2 april 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr U
SVENSK LÄRARETIDNING
329
styrelsen måtte taga under övervägande,
vilka åtgärder som borde vidtagas för
att bereda ett större antal av lärarkårens
medlemmar tillfälle att deltaga i
fortbildningskurser. Centralstyrelsen beslöt
att i skrivelse till skolöverstyrelsen
framhålla önskvärdheten av att
nuvarande anslag till fortbildningskurser
för lärare vid folk- och småskolor måtte
höjas.
I motionen hemställdes därjämte, att
centralstyrelsen måtte undersöka
möjligheten av att upprätta en
föreläsningsbyrå med uppgift att biträda
kretsföreningarnas styrelser vid
anskaffande av lämpliga kursledare och
föreläsare. Centralstyrelsen beslöt, att i
denna del bordlägga motionen till nästa
årssammanträde.
S. A. F:s jubileumsfond.
Karlshamnskretsen hade, såsom
tidigare meddelats, hemställt dels att
centralstyrelsen av S. A. F:s tillgängliga
medel till jubileumsinsamlingen måtte
anslå ett större belopp, förslagsvis
50,000 kronor, dels att
centralstyrelsen omedelbart sedan insamlingen till
S. A. F: s jubileumsfond avslutats
måtte till hjälpbehövande lärare utdela
större delen av de insamlade medlen i
stället för att fondera desamma.
Centralstyrelsen beslöt att med
anledning av det förstnämnda yrkandet
icke företaga någon åtgärd samt att
beträffande kretsens sistnämnda förslag
upptaga frågan till övervägande, sedan
insamlingen avslutats.
L. von Plåtens donation,
Med anledning av en skrivelse från
Svenska allmänna
djurskyddsföreningen beslöt centralstyrelsen att upptaga
samarbete med De svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund för
åstadkommande av en för skolungdom
lämplig djurskyddsfilm. Till
centralstyrelsens ombud utsågs fröken Hedvig
Nor-gren.
Dessutom uppdrogs åt fröken
Norgren och fröken Sigrid Bredberg att
tillsammans med representanter för
Svenska allmänna
djurskyddsföreningen utreda frågan om för barn och
ungdom lämplig djurskyddslitteratur.
Arvode åt kassaförvaltaren.
Föreningens revisorer, hrr J. P.
Lindén, Frans Berggren och Osvald
Rydén, hade i skrivelse till
centralstyrelsen hemställt, att centralstyrelsen ville
föreslå föreningens kretsar, att för år
1930 bevilja kassaförvaltaren ett arvode
av 2,000 kr.
Centralstyrelsen beslöt att med
tillstyrkan av revisorernas motion
utsända ärendet till kretsarna.
Föreningens lokal.
Från Oppundakretsen hade inkommit
en motion, vari bl. a. hemställdes, att
centralstyrelsen måtte taga under
övervägande, huruvida åtgärder kunde vid-
tagas för att i föreningens fastighet,
Vasagatan 10, klubblokaler bleve
inrättade.
Centralstyrelsen beslöt att med
uttalande av sin sympati för tanken
överlämna framställningen till föreningens
fastighetsnämnd.
Auktoriserad revisor.
Centralstyrelsen beslöt uppdraga åt
auktoriserade revisorn, fil. kand.
Herbert Söderling, Äppelviken, att revidera
föreningens räkenskaper för år 1930.
Ärenden till kretsarna.
Utom frågan om tillsättningen av
lärare vid folkskolan beslöt
centralstyrelsen utsända till behandling av
kretsarna ett ’Stadgeändringsförslag,
innebärande rätt för elev i folk- och
små-skoleseminariernas avgångsklasser att
under examensåret utan avgift vara
medlem i kretsförening av S. A. F.
Från kretsmötena.
Stockholms folkskollärarförening höll
sammanträde i Klara folkskola
fredagen den 21 mars.
Sedan ordföranden, överlärare Osvald
Rydén, förklarat mötet öppnat, valdes
till medlem i föreningens styrelse för
åren 1930 och 1931 hr Henrik Berglind.
Därefter konfimerades föregående
mötes beslut att ändra § 22 i föreningens
stadgar till överensstämmelse med § 24
i allmänna föreningens stadgar.
Så utfördes sång av fru Carin Borell
till ackompanjemang av fröken Anna
Klingberg, varefter riksdagsmannen
Värner Rydén höll föredrag över ämnet
»Medborgerlig fostran och bildning».
I det synnerligen intressanta
föredraget framförde tal. en hel del värdefulla
synpunkter angående undervisningen i
medborgarkunskap och fostran till
med-borgarsinne.
Vice ordföranden, fröken Ingegerd
Palmer, framförde auditoriets tack till
riksdagsman Eydén.
Göteborgsnejdens skolförening
sammanträdde den 21 mars å
folkskoleseminariet i Göteborg under ordförandeskap
av överlärare Hjalmar Pehrsson,
Möln-lycke.
Programmet upptog först ett
föredrag av prof. Carl Skottsberg över
ämnet »Havajis vulkaner». På ett i
högsta grad sakkunnigt och medryckande
sätt gav föreläsaren en
geografisk-geolo-gisk skildring av den märkliga ögruppen
beledsagad av en mångfald ljusbilder.
Så diskuterades det förestående valet
till S. A. F : s ombudsmöte, och man
enades om att till kandidat för kretsen
utse föreningens ordf. och till dennes
suppleant folkskollärarinnan Stina
Zachrison, Sävedalen.
Som ett livligt intresse för
fortbildningskurser finnes inom föreningen,
fick styrelsen i uppdrag att utom förut
påtänkta kurser i sång och arbetsteknik
i historia, geografi och naturkunnighet
utröna möjligheten av en kurs i
modersmålet.
Styrelsen framlade en årsberättelse,
av vilken bland annat framgick, att
föreningens medlemsantal under fjolåret
ökats med 20.
Ävenså föredrogs revisionsberättelse,
och beviljades styrelsen full och
tacksam ansvarsfrihet för det gångna årets
förvaltning.
Dessutom idkade man sällskapligt
umgänge under kaffedrickning, sång
och musik, allt i den bästa stämning.
Norrköpings folkskollärarförening
höll den 22 mars å S :t Olofsskolan
sitt första sammanträde under
vårterminen. Ordf., hr A. J. Ljungberg,
vände sig med sin hälsning särskilt till
aftonens föredragshållare, förste
folkskolinspektören dr Karl Nordlund,
Stockholm. Ämnet för dr Nordlunds
föredrag var »Arbetsböcker och deras
användning i folkskolan».
Tal. erinrade först om att arbetsböcker
vuxit fram ur arbetsskoleiden. Denna aktiva
princip har mödosamt vandrat fram från det
ena ämnet till det andra, från det manuella
till det intellektuella. En början gjordes med
de frivilliga laborationsövningarna i 1905 års
läroverksstadga. På grund av framför allt
lektorerna H. Petrini och Tom Moll blevo de
i 1927 års stadga obligatoriska i ämnena
fysik, kemi och biologi.
Från sin egen rektorstid kunde tal.
vitsorda, att det var en god, livsduglig tanke.
Nästan alla elever deltogo. Arbetet gick med
en annan fart och lust än under de vanliga
lektionerna.
Arbetsboken ger möjlighet att få in
barnens eget arbete även i de humanistiska
ämnena. Eleverna måste ha god tillgång till
böcker och hämta ur dem enskilt eller i
grupper, vad de föreläggas reda upp. Detta
skrives, tecknas eller klistras sedan in i boken.
Den vanliga uppsatsen däremot är .mera ett
»aktande för fel», ett utvecklande av formella
färdigheter. Saken blir ej det centrala.
. Arbetsbokens år från år allt större
användning är ett uttryck för en större aktivitet, än
kombination av handens och hjärnans arbete.
Den står i sammanhang med kravet att
eleverna skola övas i »böckers bruk», d. v. s.
fritt använda uppslagsböcker och större verk.
Naturligtvis behöves lärarens råd och
anvisningar, han skall sammanhålla och leda det
hela.
På grund av att skoltiden fram till
studentexamen i allmänhet förlängts med ett år, har
kravet på »fri flyttning» gjort sig gällande.
Detta går ej gärna i skolan med vanlig
klassundervisning. Tal. omnämnde särskilt, vad
som i detta fall gjorts i Lidingö skolor.
Arbetsboken och den princip den vill
gynna, ville dock tal. ej betrakta som en
patent-rnedicin, lämplig för alla ämnen och under
alla förhållanden. Även där den passar bäst,
bör läraren samla klassen till gemensamma
lektioner, »där hans egna ord kunna utöva
sin suggererande inverkan».
Då det gäller att samla ett ämnes olika
delar eller skilda grupper till ett helt, ville tal.
påpeka arbetsbokens lämplighet. Det ena
ämnet kan och skall väva sig in i det andra.
Slutligen kanske den kan bli en ersättning
för ett ofta illa och intresselöst utfört
hemarbete. Man skall dock betänka, att på detta
grundliga sätt hinner man ej igenom de
årligen allt större kurserna. Metoden är säkert
andligen fostrande. Tal. slutade med frågan:
»Vilket är värdefullast? En kvantitativt
mindre men fördjupad kunskap, eller ett
skummande på allt?»
Livligt bifall följde på det vidsynta
och klarläggande föredraget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
