- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
345

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 15. 9 april 1930 - Examensväsendet i folkskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J-

Nr 15

SVENSK LÄRARETIDNING

345

Examensväsendet i folkskolan.

Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening liar till
skolöverstyrelsen avgivit följande yttrande
angående examensväsendet i folkskolan.

Sedan centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening genom
skrivelse den 29 april 1929 beretts
tillfälle att inkomma med yttrande i
anledning av folkskolinspektörsförbundets
genom dess styrelse till
skolöverstyrelsen överlämnade uttalande, att
»bestämmelser i folkskolestadgan angående
avgångsprövning böra förtydligas därhän,
att ifrågavarande prövning skall äga
rum på annan tid än årsexamen och att
den icke må vara offentlig samt
kompletteras med föreskrift, att
prövningen skall innefatta såväl skriftliga som
muntliga prov med huvudvikten lagd
på modersmålet och räkning», får
centralstyrelsen angående berörda spörsmål
anföra följande.

Med hänsyn till den föreliggande
frågans betydelse för folkskolans arbete
har centralstyrelsen, innan den nu
avgiver sitt yttrande, lämnat föreningens
kretsar tillfälle att uttala sin mening
beträffande ifrågavarande spörsmål.

Som det bilagda sammandraget av
kretsarnas uttalanden visar, har
föreningen med mycket stor majoritet (283
kretsar mot 37) uttalat sig för att
ändring av paragraf 47 i folkskolestadgan
icke nu bör ifrågakomma. Föreningens
ståndpunktstagande har därvid
föranletts av folkskolinspektörsförbundets
förenämnda hemställan. Huruvida ur
en eller annan synpunkt i övrigt
ändring av bestämmelserna i §§ 47 och 48
folkskolestadgan beträffande barns
avgång från folkskolan kan befinnas
önsklig, har föreningen icke i detta
sammanhang tagit ställning till.

På grund av den vikt
centralstyrelsen tillmäter ett lämpligt anordnande
av avgångsprövningen i folkskolan med
nuvarande stadgebestämmelser, anser sig
centralstyrelsen emellertid i detta
sammanhang böra ytterligare något beröra
det spörsmål, som av
folkskolinspek-törsförbundet upptagits.

Då i folkskolestadgan införts en
bestämmelse därom, att barn icke få avgå
från folkskolan, med mindre än att de
vid en prövning visat sig inneha de
kunskaper, som för utexaminering från den
allmänna barnaskolan kunna anses
ofrånkomligt nödvändiga, har
anledningen uppenbarligen varit den, att en
garanti synts böra tillskapas, som skulle
tillförsäkra barnen tillräckligt lång
skoltid. Varken föräldrar eller
arbetsgivare, skolråd eller andra
myndigheter skulle kunna taga barnen ifrån
skolans undervisning, förrän genom en
viss examensakt bestämt fastställts, att
skolgången skulle kunna få anses
avslutad. Med detta betraktelsesätt måste

bestämmelsen om avgångsprövning
vara en tillgång för skolan, som i rimlig
mån bör uppskattas.

Om huru avgångsprövningen skall
anordnas har folkskolestadgan icke
lämnat några detaljerade bestämmelser. En
viss frihet för de olika skoldistrikten
och skolorna har lämnats.
Folkskolinspektörsförbundets yrkande innebär,
att en precisering skulle ske i tre
hänseenden, nämligen: 1) att
avgångsprövningen skulle äga rum på annan tid än
årsexamen, 2) att den icke må vara
offentlig, och 3) att bestämmelserna
kompletteras med föreskrift, att
prövningen skall innefatta såväl skriftliga
som muntliga prov med huvudvikten
lagd på modersmålet och räkning.

Vad vidkommer de båda första
punkterna så är mot dem i och för sig föga
att erinra. Emellertid synas de dock av
praktiska skäl knappast böra inskrivas
i folkskolestadgan. För de många små
flerklassiga folkskolor, som finnas i vårt
land, där kanske avgångsbarnen äro ett
mycket litet antal, skulle det mången
gång vara en onödigt stor Och tung
apparat att på »annan tid än årsexamen»
anordna en särskild »icke offentlig»
avgångsprövning. Några verkliga
olägenheter av att avgångsprövningen icke i
dessa fall ordnas som en strängt separat
akt torde icke förefinnas. Å andra sidan
lägga -nu gällande bestämmelser icke
något hinder i vägen för skolledningen
att förlägga avgångsprövningen till
annan tid än till årsexamen, därvid
givetvis offentlighet är utesluten.

Genomförandet av den tredje
punkten i inspektörsförbundets yrkande kan
däremot enligt centralstyrelsens
uppfattning leda folkskolans utveckling in
på en ödesdiger linje. Folkskolestadgans
nuvarande utformning medger åt
skoldistrikten och deras ledning frihet att
ordna avgångsprövningen efter vad som
lokalt kan synas lämpligt, det må sedan
bliva skriftliga eller muntliga prov
eller bådadera. Olika förfaringssätt
förekomma på olika orter. Genom sin
nuvarande lydelse synes den
ifrågavarande stadgebestämmelsen klart
understryka, att vad saken gäller är barnets rätt
att få kvarstanna i folkskolan, tills det
vunnit förutsättning för att erhålla ett
godkänt avgångsbetyg. Denna synpunkt
torde få anses vara den sakligt riktiga.
Efterhand har emellertid vid
anordnandet av avgångsprövningen en ny
synpunkt ibland trängt sig fram som
skäl för avgångsprövnmg, den
nämligen, att prövningen skulle giva ett
dokumenterat uttryck för den allmänna
standarden av avgångsbarnens
kun-skapsmått, ja, t. o. m. vara ett medel för
höjandet av denna standard. I vissa
större skoldistrikt med ett flertal
parallellavdelningar ha med denna mer eller
mindre öppet uttalade motivering an-

ordnats gemensamma skriftliga
avgångsprov. En eller annan av statens
folkskolinspektörer har t. o. m. funnit sig
böra tjänstemässigt söka igångsätta
sådana prov inom sitt inspektionsområde.
Det har i många fall förekommit, att
provens resultat uppsatts tabellariskt
och uträknats i procentsiffror. Så ha
jämförelser anställts mellan olika
lärare och dessas undervisningsskicklighet
sammanställts med procentsiffrorna på
de skriftliga provens resultat.

Att då avgångsprövningen anordnas
enligt dylika intentioner, den blir ägnad
att i väsentliga hänseenden skada
folkskolan, anser sig centralstyrelsen böra
starkt framhålla. Meningen med att
insätta de gemensamma skriftliga proven
som medel för att konstatera
kunskapsstandarden och få denna höjd, lärer väl
knappast vara någon annan, än att
konkurrensen lärarna emellan, och kanske
även barnen emellan, skall egga till ett
allt bättre, procentuellt påvisbart
resultat. Detta resultat och dessa
poängsiffror komma så att tillmätas väsentlig
betydelse och andra uppfostringsvärden
bli allt för lätt undanskymda. Att
folkskolan bör få arbeta utan den oroande
spänning och den examenshets, som för
högre skolstadier delvis icke kan
und-kommas, är ett så väsentligt önskemål,
att det icke till något pris får
eftersättas. Det må även bemärkas, att
folkskolan har ett så ojämnt barnmaterial,
att den icke får införa metoder, som leda
till en orimligt ökad kvarsittning och ett
eftersättande av de för uppvisbar
kunskapsinprägling svagare barnens rätt
till en orimligt ökad kvarsittning och ett
stadgade skolåldern är för övrigt i
Sverige så låg, att det får anses som en ren
oformlighet, att vid denna ålders slut
anordna enhetliga rigorösa prov.

Enligt inspektörsförbundets mening
skulle proven anställas »med
huvudvikten lagd på modersmålet och räkning».
Att, om skriftliga avgångsprov skola i
folkskolan förekomma, detta främst bör
ske i nämnda ämnen får lämnas
obestritt. Men blir det i stadgan
föreskrivet, att skriftliga prov skola i sagda
ämnen igångsättas, lär det icke kunna
undvikas, att dessa ämnen under
skolarbetets gång, mer eller mindre avsiktligt,
komma att tillgodoses på andra ämnens
bekostnad. Så har veterligen redan i
flera fall skett i skolor, där gemensamma
skriftliga prov regelmässigt förekomma.
Det synes vara utomordentligt viktigt,
att icke i folkskolans stadgar införas
bestämmelser, som lämna en handräckning
åt strävanden, vilka äro ägnade att
förrycka avgångsprövningens verkliga
ändamål och införa ett examensväsen i
folkskolan, som är för denna
främmande och som icke kan vara till dess
verkliga gagn. Genom ett bifall till
inspektörsförbundets framställning skulle en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free