Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 15. 9 april 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 15
SVENSK LÄRARETIDNING
353
Fondens avkastning i övrigt skall, i
överensstämmelse med fondens
ändamål, i främsta rummet användas till
utdelning åt lärarinnor, som
utexaminerats från nämnda seminarium.
Denna utdelning kan utgå:
dels såsom pension eller
pensionsbidrag åt lärarinnor, som tagit avsked
efter tjänstgöring vid allmän eller
enskild skola;
dels åt i tjänst varande lärarinnor:
1) såsom sjukhjälp;
2) såsom stipendier för
genomgående av lärokurser samt företagande av
studie- eller rekreationsresor;
3) såsom premier för utmärkt till
tjänsten hörande eller i samband
därmed stående verksamhet, därest
centralstyrelsen härtill finner anledning, i
vilket fall utdelning kan ske utan
ansökan.
Ansökan om bidrag ur fonden göres
hos Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening,
Vasagatan 10, Stockholm, före den 30 april och
skall, förutom av åldersbetyg och
intyg om tid och ort för tjänstgöring,
vara åtföljd av styrkt uppgift om
sökandens avgångsexamen vid förut
angivna seminarium - helst vidimerad
avskrift av avgångsbetyget - samt i
övrigt av andra handlingar, å vilka den
sökande kan vilja åberopa sig.
Stockholm den 3 april 1930.
Centralstyrelsen.
Lärarbyrån.
8. A. F: s platsförmedlingsbyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 99 82. (Säkrast 10-12, 2-4.)
Postgiro 1751.
1. Byrån förmedlar kostnadsfritt för
såväl skoldistrikt som lärare vikariat vid
folk- och småskolor samt
fortsättningsskolor.
2. Efter anhållan lämnar lyran även
anvisning med betygsuppgifter på
platssökande lärare.
3. Vikarier för slöjdlärare,
handarbets-och skolkökslärarinnor kunna även erhållas
genom byråns förmedling.
Från kretsmötena, f
Gävle folkskollärarförening höll den
20 mars sitt ordinarie vårsammanträde
l hotell Baltic under folkskollärare K.
3r. Nordins ordförandeskap.
Sedan styrelsens och revisorernas
be-’ättelser föredragits, beviljades styrelsen
insvarsfrihet för år 1929.
Av biblioteksstyrelsens berättelse
rramgiek, att föreningens
lärjunge-)ibliotek under det gångna året
hem-)judits folkskolestyrelsen under vissa
rillkor, men att denna ännu ej tagit
lutgiltig ställning till erbjudandet,
biblioteket hade under 1929 liksom un-
der tidigare år varit uppdelat på 12
avdelningar, inrymda i distriktets
skolhus, och bokförmedlingen hade utan
ersättning ombesörjts av resp. klasslärare
i folkskolans tre högsta klasser, till
vilkas elever 3,333 boklån förmedlats.
Till föreningsrevisorer omvaldes
folkskollärarinnorna Kagnhild Nordquist
och Sigrid Norén med Marta
Schreweli-us som suppleant.
På grund av framställning från Gävle
och Gästriklands pedagogiska
boksamling utsåg föreningen till sina ombud
vid bibliotekets ombudsmöte
småskollärarinnan Assa Yström, fil. kand. Arne
Linander och folkskolläraren K.
Edquist.
Föreningen beslöt på styrelsens
förslag att även under 1930 vara ansluten
till Gävle städs befattningshavares
sam-arbetsnämnd och utsåg till sina
representanter i nämnden de förutvarande,
folkskollärarinnan Louise Gripenberg
och folkskolläraren K. G. Nordin med
småskollärarinnan Ester Lindblom och
slöjdlärarinnan E. S. Andersson som
ersättare.
Till ombud vid S. A. F: s
ombudsmöte i Stockholm den 7 juli i år valdes
folkskollärarinnan Lisa Pihlblad med
tillsyningslärare E. Persson som
ersättare.
Folkskollärare K. G. Nordin höll
därefter ett inledningsanförande över
frågan: »Hur åstadkomma en
hembygdsbok för skolbruk över Gästrikland?»
Tal. påpekade, att de flesta andra
landskap redan fått sina hembygdsböcker, men
Gästrikland saknar ännu en för skolbruk fullt
lämpad landskapsbeskrivning. Detta är en stor
brist, ty en dylik bok skulle säkerligen
kraftigt stegra det uppväxande släktets och även
de äldres intresse och förståelse för
landskapet som sådant och för de skilda
kommunerna och sålunda verka fostrande och
upplysande.
En hembygdsbok för folk- och
fortsättningsskolbruk borde lämpligen inledas med en
allmän avhandling om Gästriklands geologiska,
botanisk-geologiska, befolknings-, politiska
och ekonomiska historia men lägga
huvudvikten på sockenbeskrivningar, vilka alltid på
grund av sin lokalfärg intressera gammal och
ung, samt kunna komma till direkt
användning vid hembygdsundervisningen, vägleda
vid utfärder med barn o. s. v.
Tal. hade tänkt sig att en dylik
hembygdsbok skulle kunna åstadkommas genom
samverkan mellan landskapets
lärarsammanslut-ningar, vilka ju med tanke på skolarbetet
böra ha särskilt intresse av bokens tillkomst,
hembygdsföreningar och enskilda personer.
Efter diskussion, varunder behovet av
såväl hembygdsbok som hembygdskartor
livligt underströks, uppdrog föreningen
åt inledaren att undersöka, huruvida
lä-rarsammanslutningarna i landskapet
vore intresserade för och villiga att
medverka till hembygdsbokens tillkomst.
Härefter diskuterades
stadsfullmäktiges pensionskommittés förslag till nytt
pensionsreglemente för stadens
befattningshavare, sedan föreningens ena
representant i samarbetsnämnden
redogjort för förslaget och med utförliga
tabeller visat förslagets ekonomiska
innebörd för lärarkårens vidkommande.
Intet uttalande gjordes.
Kroppa kretsförening hade i förra
veckan sitt vårmöte. Folkskolläraren
Erland Berglund höll vid sammanträdet
tvenne föredrag. Det första om »Slöjd
efter behovsprincipen». I anslutning
till föredraget demonstrerades även en
del slöjdalster. Tal. redogjorde för de
nyare riktlinjer slöjden i folkskolan,
isynnerhet goss-slöjden, erhållit genom
1919 års undervisningsplan, såsom
dessa närmast utformats av arkitekten C.
Malmsten. Tidigare slöjdundervisning
efter en gång för alla med bestämda
mått fastställda modeller eller
modellserier, då »boken och läraren fick sköta
om det intellektuella», kan icke ge den
utveckling av formkänsla,
skönhetssinne och arbetslust, som jämte den
mekaniska färdigheten dock är syftet med
Skolslöjden. Tal. anförde flera ex. ur sin
egen praktik, vilka på ett utmärkt sätt
klarlade det nya arbetssättet. Ett
»behov» skall alltid vara förutsättningen
och ge arbetet dess mening. Slöjden
kommer då i intim beröring med
hemmet, som oftast får lämna både
»stoffet» till slöjdalstren och måtten till
desamma.
Herr Berglund talade även om
teckningen i folkskolan: barnens fria
teckning. Naturstudier. Därpå byggd
dekorativ teckning. Teckning i anslutning
till övriga skolämnen. En rikhaltig
samling barnteckningar gav en god
föreställning om det resultat, teckningen i
en på initiativ och självverksamhet
grundad arbetsskola kan giva. Båda
föredragen illustrerades även med
skioptikonbilder.
Vidare behandlades förslag till
ändring av §§ 8 och 9 av länsförbundets
stadgar. Kretsen uttalade sig för
bibehållande av nämnda §§ oförändrade.
Till ombud vid länsförbundets nästa
möte utsågs hr Karl Jonsson,
Nykrop-pa, med hr S. Överström som suppleant.
Göteborgs skolförening hade den 22
mars sammanträde under hr Elof
Lindälvs ordförandeskap. Därvid förekom
överläggning om elevernas hemarbete
med inledningsföredrag av
folkskolinspektören dr Bruno Lundgren,
Göteborg.
Tal. framhöll inledningsvis, att den
föreliggande frågan är ett mycket viktigt och
vittomfattande spörsmål, som nära sammanhänger
med lärarkårens inställning och uppfattning
av skolproblemen. Själva ordet »läxa» väcker
obehagliga ideassociationer och verkar
nedstämmande, och även som äldre är man ej
vidare trakterad av att »få sig en läxa» eller
»bakläxa». Att ordet sålunda råkat i
misskredit är en följd av äldre tiders pluggsystem
och läxdrill. I folkskolan har man numera i
stor utsträckning dessbättre kommit ifrån
detta system. Såsom belägg härför anfördes
en del statistiska uppgifter från stadens
folkskolor rörande den tid eleverna dagligen
använda till hemarbete. Givetvis är denna
tidslängd mycket varierande för olika elever, men
medeltalen i den företagna undersökningen
antydde, att något överdrivet läxplugg ej
förekommer. I de högre klasserna märktes en
viss ökning av tiden för hemarbetet, och
detta kan säkerligen skrivas på de i dessa
klasser tillkomna främmande språkens konton.
Fastän läxor icke äro populära utan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
