Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 16. 16 april 1930
- J. Franzén: S. A. F:s förste ordförande
- Redaktion
- Skolmöte i Malmö
- Skolungdomens fjällfärd inställes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna förening redan haft för
Danmarks folkskola och dess lärarkår. På
grund därav hyste han goda
förhoppningar, att en liknande förening i vårt
land skulle bliva till gagn för vår
folkskola och dess lärare. Så blev han också
Sveriges allmänna
folkskollärarförenings förste ordförande. Detta
förtroendeuppdrag innehade han t. o. m. 1884,
då han mottog en vida bättre avlönad
befattning som överkontrollör vid
stadens gasverk.
Hans gamla kärlek till folkskolan
rostade dock icke. Han stod kvar i
allmänna föreningen till sin död den 19
maj 1910, och i sitt testamente hade
han ihågkommit föreningen med en
gåva å 3,000 kr. att användas till
befrämjande av föreningens ändamål. På hans
60-årsdag den 14 maj 1910 hade
centralstyrelsen kallat honom till
hedersledamot av föreningen, en åtgärd, som
beredde honom synnerlig glädje.
Jämte Molin voro Emil Hammarlund
och A. M. Stefanson de, som hade
största förtjänsten av S. A. F: s tillkomst.
Centralstyrelsens sessionsrum har sedan
många år tillbaka varit prytt med de
två sistnämndas porträtt i olja.
Samlingen har nu kompletterats med det
porträtt av Johan Molin, som här är
fotografiskt återgivet. Det är utfört av
konstnären Carl Sandberg för medel,
som skänkts av undervisningsrådet
Hjalmar Berg. Porträttets tillkomst är
anledningen till att Johan Molin och
hans gärning inom skolvärlden just nu
i största korthet bringats i erinran.
J. Franzén.
*
Redaktör och ansvarig utgivare:
Värner Rydén
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson.
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 37 00
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel.: 30 00. Norr 60 00.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
1/1 år 10 kr., 1/2 år kr. 5:50, 1/4 år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast
före utgivningsdagen.
Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
*
Skolmöte i Malmö.
Malmö folkskollärarförenings
inbjudan till ett skolmöte å Realskolans aula
i Malmö hade hörsammats av omkring
400 deltagare, däribland många från
kringliggande orter. Mötet öppnades av
ordf., rektor E. Martner, vilken därvid
riktade en särskild välkomsthälsning till
de representanter för statliga och
kommunala skolmyndigheter, som även
infunnit sig.
Eiksdagsman Värner Rydén, som
skulle talat om »Några skolfrågor vid
årets riksdag» hade i sista stund fått
förhinder. I hans ställe inträdde
folkskolinspektören Edvin Stålfelt,
Stockholm, som talade över ämnet »Om
kristendomsundervisningen i folkskolan».
Tal. utgick från, att vår tids
kristendoms-undervisning i skolorna måste ses mot
bakgrunden av att numera dels en fullständig
religionsfrihet råder, dels att medan å ena
sidan en materialistisk livsuppfattning allt
mer gripit omkring sig, å andra sidan även
nya religiösa strömningar göra sig gällande.
Under sådana omständigheter har frågan om
konfessionslösa skolor uppstått. Tal. skildrade,
hur förhållandena gestaltat sig i Holland, där
de privata bekännelseskolorna tillerkänts
samma ställning som de allmänna skolorna.
Följden har blivit en djupgående splittring med
bl. a. en starkare belastning av budgeten och
hämning av hela skolans arbete.
Konfessionsskola och allmänskola föra en föga
uppbygglig kamp om barnasjälarna, och tal:s
framställning utmynnade i konklusionen, att vi
här i Sverige böra vara tacksamma över att
vår kristendomsundervisning varken vill göra
barnen rent okunniga i religiösa ting och ej
heller fanatiskt dogmatiska. 1919 års
undervisningsplan är en god grund att bygga på,
och även om det heterogena barnmaterialet
kan komma en lärare att antingen hopplöst
resignera, när det gäller
kristendomsundervisningen, eller också måhända att påtrycka
klassen sin egen religiösa uppfattning, så ha
vi det dock väsentligt bättre ställt hos oss än
i länder med konfessionslös undervisning. Det
gäller att med frimodig målmedvetenhet
undervisa ej om utan i kristendom, ett mål, som
väl är värt de allvarligaste strävanden.
Föredraget åhördes med stort
intresse av auditoriet och avtackades med
livliga applåder.
Härefter höll folkskolläraren Karl
Olofsson, Hallaröd, ett
inledningsanförande för den planerade diskussionen:
»Är B 2-skolan en god skolform?» Hr
Olofsson har i 39 år undervisat i en
sådan skola och hade således alla
förutsättningar att vittna i denna sak. Att
han ägde förmåga att på ett synnerligen
förnämligt sätt uttrycka dessa
erfarenheter, kommo åhörarna snart under
fund med.
Hr Olofsson liknade B 2-skolformen vid
Askungen bland våra skolformer. Hur hade
inte B 2-skolorna blivit hånade, förlöjligade
och deras elever beklagade under alla de år
denna skolform tolererats som ett nödvändigt
ont! Om man fortfarande som tidigare utgår
ifrån att läraren skall vara aktiv och
barnen passiva mottagare av det kunskapsstoff,
som läraren lämnar, då måste man medge, att
en skolform, där läraren samtidigt har att
undervisa 4 årsklasser med ibland upp till
80 barn är ett monstrum. Men Askungens
saga har två skeden: förnedringens och
upphöjelsens. Månne inte det senare brutit in i
och med »den fria skolans» segertåg genom
världen? De »tysta övningarna», som förr
ansetts som en oduglig byggnadssten, god nog
åt Askungen bland skolformer. ha nu blivit
hörnstenen, där man .arbetar för individuell
uppfostran. För övrigt gör det mindre, efter
vilken metod det undervisas, slöt talaren, det
betyder mer vem som sitter i katedern, eller
rättare sagt att han inte sitter där. .
Efter det briljanta
inledningsanförandet hade tydligen ingen något behov
av att vidare diskutera frågan. Man
endast instämde med talaren genom
kraftiga applådsalvor.
Efter en kafferast återupptogos
förhandlingarna med ett föredrag av
skoleinspektör G. J. Arvin, Köpenhamn, över
»Huru och i vilken utsträckning kunna
den fria skolans idéer införas i
folkskolan» ?
Det av personlig entusiasm och
livfullhet burna föredraget formade sig i
huvudsak till en principiell redogörelse
för den fria skolans teorier. Den mest
ideella formen vore enligt tal.
försöksskolan, därnäst komma s. k.
försöksklasser samt användningen av friare
arbetsmetoder i vissa ämnen. Målet är att
besjäla kunskapsstoffet, skapa
självverksamhet och inordna skolan som en form
av samfundslivet. Den fria skolan vill
fostra till självansvar, arbete, glädje.
En samlad försöksskola skall
igångsättas i Köpenhamn med en studiecentra!
för intresserade lärare, och på så sätt
öppna sig för den fria skolan allt
vidare perspektiv.
Mötet avslutades med en konsert av
Sångargillet under folkskolläraren Carl
C : son Wrahmes dirigentskap och med
folkskolläraren W. Holm som solist i
slutnumret, »En sangers bön». En hel
del av mötesdeltagarna samlades
därefter till gemensam middag å
Frimurarehotellet. Vid denna höll
folkskolinspektör G. Thunander ett mycket
uppmärksammat anförande om bl. a. idealiteten i
lärarens gärning. Ytterligare en rad av
tal, bordsvisa, gluntsång m. m. förhöjde
den angenäma stämningen och
underströk mötets lyckade förlopp.
*
Skolungdomens fjällfärd
inställes.
Sedan från Jämtland ingått
underrättelser om den dåliga snötillgången i
Jämtlands fjälltrakter, har
organisationskommittén för skolungdomens
allmänna fjällfärd, som i det längsta
hoppats kunna anordna färden, sett sig
nödsakad att helt inställa fjällfärden till
Jämtland. Meddelande om den inställda
färden, till vilken i år anmälts ett
tusental skolungdomar, har tillställts
respektive skolor. Däremot föreligger intet
hinder för fullföljande av de
nordnorrländska skolgruppernas färd till
Lappland.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/0374.html
